De bevarade arkivalierna efter hovkanslern (1809-1824) och utrikesstatsministern (1824-1837) Gustaf af Wetterstedt (1776-1837) företar en splittring, som torde vara att föra tillbaka dels till strukturen av Wetterstedts offentliga verksamhet. Bilaga III redovisar den kända förekomsten av Wetterstedtpapper på olika håll.
Genom frånvaron av egna bröstarvingar har Wetterstedts arkiv till en början ärvts inom släkten Gyldenstolpe. Bilaga I lämnar en släktöversikt och bilaga II en schematisk bild av de proviensförhållanden, som är att hänföra till arvskiftet 1837/40. De finns mer i detalj redan utredda separat.
Wetterstedtpapperen i Sjöholmsarkivet är i princip lätta att härleda med tanke på släktskapsförhållandena - Adam Lewenhaupt på Sjöholm var sedan 1852 gift med dottern till Nils Gyldenstople (1799-1864). Exakt när och under vilka omständigheter den aktuella delen av det Wetterstedtska arkivet kommit till Sjöholm är dock oklart.
I bouppteckningen efter den barnlöse Nils Magnus Gyldenstople 8/5 1884 (Svea hovrätt, adliga bouppteckningar) upptas utan specificering en "bok- och manuskriptsamling", värderad till 15 000 kr, vilken genom inbördes testamente skulle tillfalla änkan Märtha Bonde. På stadsauktion har 31/1 1885 försålts böcker men inte under något av åren 1884 eller 1885 Wetterstedtpapper (Bokauktionskammarens arkiv, Stockholms stadsarkiv).
Oscar II:s köp av Wetterstedtska och äldre Gyldenstolpeska papper ur sterbhuset 1885 - vilket material till större delen ställts till Utrikesdepartementets (UD:s) förfogande, synes ha skett under hand. De Wetterstedska arkivalierna, som alltså i juni 1885 tillfallit UD, har delvis omedelbart vidarebefordrats åt olika håll (Kabinettet för utrikes brevväxling, koncept 1885:5). Adam Lewenhaupt på Sjöholm nämns emellertid inte i detta sammanhang. Änkan Märtha Bonde har redan 1885 gift om sig med en rysk diplomat och flyttat utomlands.
Sannolikheten synes tala för, att förvärvet till Sjöholm av denna del av Wetterstedts arkiv, i tiden ligger mellan 1852 och 1885. Adam Lewenhaupts centrala ställning som autografsamlare gör det möjligt att förvärvet skett tidigt. Avsöndringar har ju skett långt före 1885 till andra, icke besläktade autografsamlare. Den exakta tidpunkten har dock inte kunnat fastställas. I Lewenhaupts egna papper har inga upplysningar påträffats härom.
Den i Sjöholmsarkivet ingående delen av det Wetterstedtska arkivet är innehållsligt av en speciell karaktär. Särskilt korrespondens och inkommande rapporter men även delvis serien av verifikationer, kvitton och avräkningsnotor avspeglar främst Wetterstedts verksamhet som bruksägare och omfattar i huvudsak tiden från 10-talets mitt och framåt. 1811 hade Wetterstedt genom sitt giftermål med Aurore De Geer af Finspång blivit delägare, sedermera huvuddelägare i det stora Finspångs bruk, som ännu under 1800-talets förra del innehade en central ställning inte minst genom sin kanontillverkning.
Kassaböckerna, delar av verifikationerna och de ekonomiska handlingarna samt den mindre del av korrespondensen, som återförts ur autografsamlingen, synes vara av mera allmän karaktär. Vad gäller breven till Wetterstedt i autografsamlingen har den av Nils Rosqvist redan delvis genomförda urplockningen fullföljts.