I de yngre beskicknings- och konsulatarkiven kan det finnas uppgifter som är skyddade av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I de äldre delarna av dessa arkiv kan det dessutom finnas fuktskadade handlingar.
Under Karl XII:s tid i Turkiet fanns det en svensk beskickning i Konstantinopel, men den indrogs 1714. Den permanenta representationen går tillbaka till 1734. år 1777 bestämdes, att den svenska ministern även skulle uppehålla konsulatet i Smyrna, och från år 1798 förestod beskickningen konsulatena i de levantiska hamnarna med rätt att förordna vicekonsuler i Grekland, mindre Asien och Syrien samt europeiska Turkiet år 1824 förklarades den svensk-norske ministern för generalkonsul i hela det ottomanska riket. under början av 1930-talet flyttade beskickningen till Ankara och var sedan endast under sommarmånaderna förlagd till Istanbul, vilket Konstantinopel hette 1930. Beskickningschefen i Ankara var samtidigt generalkonsul i Istanbul. År 1942 indrogs det kvarvarande beskickningskansliet i Istanbul och ersattes med ett olönat generalkonsulat. Konstantinopels gamla beskicknings- och konsulatshandlingar blev inte sända till Sverige förrän 1932 och har därför aldrig varit i egentlig mening inordnade i Diplomatica-samlingen Turcica. Där ligger dock enstaka, tidigare hemförda handlingar. (Riksarkivets beståndsöversikt, 1:2, 6.4.1)
I beskickningsarkivet ingår även spridda delar av konsulatsarkivet i Djeddah och vicekonsulatsarkiven i Canée (Canea), Varna, Samsoun, Bukarest samt Tchanak (chanak) vid Dardanellerna. Även handlingar tillhörande den lutherska kyrkan i Bukarest (1768-1849) samt den lutherska kyrkan i Konstantinopel (1801-1858) ingår i arkivet.
Den svenske ministern var under en tid dansk chargé d'affaires, varför handlingar rörande danska intressen finns från tiden 1867-1901. Sverige tillvaratog även amerikanska intressen i Konstantinopel under första världskriget. Det amaerikanska materialet utgörs av 1 volym från 1917. I egenskap av skyddsmakt för Tyskland tillvaratog Sverige tyska intressen efter första världskriget perioden 1918-1923.
Bland arkivets kassaböcker finns bl.a. en för "Serbian Relief" med redovisningar om bistånd till serbiska krigsfångar och internerade civila 1918-1919. En annan kassabok redovisar hjälp till nödställda finländare 1920. En tredje kassabok upptar räkenskaper för Röda Korsfartygen "Fenja", "Wiril" och "Camelia" c. 1943-1944. Fartygen var chartrade av Svenska Röda Korset för Greklandshjälpen under andra världskriget, se Paul Mohns bok "Krumelur i tidens marginal, Stockholm 1961 s. 140 ff.
Litteratur som berör beskickningen i Konstantinopel Paul Mohn, Några drag ur de svenska diplomaternas liv i Konstantinopel under 1700-talet i Svenska Orientsällskapets årsbok IV, 1927. Paul Mohn, Krumelurer i tidens marginal, Stockholm 1961. Eric Boheman, På vakt. Från attaché till sändebud, 1968. B.O.H. Johansson, Svenska palatset i Konstantinopel, 1968, Witthvehts akad.skr. N:Staf, De svenska legationspredikanterna i Konstantinopel, 1977.
Arkivet har tidigare förtecknats av Lars Sjödin 1939 och Å. Pernegren 1955. Vissa delar har även omförtecknats av P. Frisch 1989.
Elisabet Dahlbäck 1997
System of arrangement
Förteckning Beskickningsarkiv Konstantinopel
Förteckning: L. Sjödin 1939 Å. Pernegren 1955
E. Dahlbäck 1997
Revision:
Digitaliserad: Riksarkivet 1998
Handläggare: P-G Ottosson
General note
Volymerna E 1 A:44, F 2:11-13, 15-20 och 68-75 är fuktskadade och måste saneras innan de kan lämnas ut.
Under Karl XII:s tid i Turkiet fanns det en svensk beskickning i Konstantinopel, men den indrogs 1714. Den permanenta representationen går tillbaka till 1734. år 1777 bestämdes, att den svenska ministern även skulle uppehålla konsulatet i Smyrna, och från år 1798 förestod beskickningen konsulatena i de levantiska hamnarna med rätt att förordna vicekonsuler i Grekland, mindre Asien och Syrien samt europeiska Turkiet år 1824 förklarades den svensk-norske ministern för generalkonsul i hela det ottomanska riket. under början av 1930-talet flyttade beskickningen till Ankara och var sedan endast under sommarmånaderna förlagd till Istanbul, vilket Konstantinopel hette 1930. Beskickningschefen i Ankara var samtidigt generalkonsul i Istanbul. År 1942 indrogs det kvarvarande beskickningskansliet i Istanbul och ersattes med ett olönat generalkonsulat. Konstantinopels gamla beskicknings- och konsulatshandlingar blev inte sända till Sverige förrän 1932 och har därför aldrig varit i egentlig mening inordnade i Diplomatica-samlingen Turcica. Där ligger dock enstaka, tidigare hemförda handlingar. (Riksarkivets beståndsöversikt, 1:2, 6.4.1)
I beskickningsarkivet ingår även spridda delar av konsulatsarkivet i Djeddah och vicekonsulatsarkiven i Canée (Canea), Varna, Samsoun, Bukarest samt Tchanak (chanak) vid Dardanellerna. Även handlingar tillhörande den lutherska kyrkan i Bukarest (1768-1849) samt den lutherska kyrkan i Konstantinopel (1801-1858) ingår i arkivet.
Den svenske ministern var under en tid dansk chargé d'affaires, varför handlingar rörande danska intressen finns från tiden 1867-1901. Sverige tillvaratog även amerikanska intressen i Konstantinopel under första världskriget. Det amaerikanska materialet utgörs av 1 volym från 1917. I egenskap av skyddsmakt för Tyskland tillvaratog Sverige tyska intressen efter första världskriget perioden 1918-1923.
Bland arkivets kassaböcker finns bl.a. en för "Serbian Relief" med redovisningar om bistånd till serbiska krigsfångar och internerade civila 1918-1919. En annan kassabok redovisar hjälp till nödställda finländare 1920. En tredje kassabok upptar räkenskaper för Röda Korsfartygen "Fenja", "Wiril" och "Camelia" c. 1943-1944. Fartygen var chartrade av Svenska Röda Korset för Greklandshjälpen under andra världskriget, se Paul Mohns bok "Krumelur i tidens marginal, Stockholm 1961 s. 140 ff.
Litteratur som berör beskickningen i Konstantinopel Paul Mohn, Några drag ur de svenska diplomaternas liv i Konstantinopel under 1700-talet i Svenska Orientsällskapets årsbok IV, 1927. Paul Mohn, Krumelurer i tidens marginal, Stockholm 1961. Eric Boheman, På vakt. Från attaché till sändebud, 1968. B.O.H. Johansson, Svenska palatset i Konstantinopel, 1968, Witthvehts akad.skr. N:Staf, De svenska legationspredikanterna i Konstantinopel, 1977.
Arkivet har tidigare förtecknats av Lars Sjödin 1939 och Å. Pernegren 1955. Vissa delar har även omförtecknats av P. Frisch 1989.
1868-1891: Band. Registratur över skrivelser i danska intressen, sjöförklaringar m.m. fört av generalkonsulatet i Konstantinopel såsom handhavare av danska konsulatsärenden.
Korrespondensen utgör en komplettering samt en direkt fortsättning på korrespondensen i den tidigare huvudserien A, se serie E 1 A. I serien ingår även handlingar tillhörande bland annat vice konsulaten i Canea, Varna, Samsoun samt Tschanak vid Dardanellerna.
Beskickningens och generalkonsulatets ämnesordnade handlingar vilka utgör en komplettering och direkt fortsättning på serie B. Kansliakter och varia, se serie F 1 A. Ingår även handlingar tillhörande konsulatet i Djeddah.
Korrespondens med danska UD, konsulat och vicekonsulat, Höga Porten, enskilda personer samt myndigheter i danska ärenden. Registratur över danska skrivelser se serie B 3. Svenske ministern företrädde i Turkiet danska intressen i egenskap dansk chargé d'affaires.