INLEDNING I Stockholms indelades stadens dåvarande 8 territoriella församlingar i rotar när det s.k. rotemanssystemet infördes den 1 januari 1878. Från början var antalet rotar 16. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 uppgick antalet rotar till 36. Delningen till flera rotar berodde på den med tiden tilltagande folkmängden.
Hedvig Eleonora (Ladugårdslands) församling omfattade 27.209 mantalsskrivna personer vid årsskiftet 1877/1878. Till församlingen hörde även Djurgården som hade införlivats med Stockholms stad den 1 januari 1868. Namnet Ladugårdslandet ändrades 1885 till Östermalm. Redan vid 1900 års utgång hade folkmängden ökat till ca 60.000 invånare. Kungl, Maj:t beslöt därför att dela församlingen till tre självständiga församlingar: Hedvig Eleonora (mellersta), Engelbrekt (västra) och Oscar (östra) från och med den 1 maj 1906.
De äldsta rotarna i Hedvig Eleonora församling var rote 11 Ladugårdslands/Östermalms östra rote med Djurgården, rote 9 Ladugårdslands/Östermalms vestra rote och rote 10 Ladugårdslands/Östermalms mellersta rote. Ursprungligen gick skiljelinjen mellan rote 9 och rote 10 vid Nybrogatan och Tyskbagarbergen och mellan rote 10 och rote 11 utgjordes gränsen av Grevgatan. År 1884 ändrades rotarnas geografiska gränslinjer något då en del kvarter förflyttades mellan dem.
Inflyttningen till de tre rotarna i Hedvig Eleonora församling var betydande under 1880-talets andra hälft. Mantalsnämnden ansåg att den ökande folkmängden innebar att mantalsskrivningen för en ensam roteman blev för tung att sköta inom sitt område. Stockholms stadsfullmäktige biföll mantalsnämndens begäran om medel till att inrätta en fjärde rote, rote 20 Narvaroten, från och med 1891. Samtidigt ändrades övriga rotars namn till rote 11 Östermalms kyrkorote, rote 9 Humlegårdsroten och rote 10 Nybroroten. År 1894 ändrades Kyrkorotens namn till Grefbroroten.
Den 1 oktober 1899 beviljade stadsfullmäktige medel till mantalsnämnden för inrättande av ännu en ny rote, rote 24 Karlaroten, inom Hedvig Eleonora församling, då folkmängden hade ökat ytterligare på grund av omfattande nybyggnationer inom rotarna 11 och 20. (Se även inledningar till rote 20 och 24.)
Efter församlingsdelningen i maj 1906 fortsatte rote 11 att tillhöra Hedvig Eleonora församling, men namnändrades till Artilleriroten. Från och med då till dess rotemanssystemet upphörde 1926 bestod 11:e roten av området mellan följande gator: Strandvägen - Skeppargatan - Valhallavägen - Sibyllegatan.
Rotemansexpeditionens adresser i rote 11: Nya jernvågen (Järnvågen, Allmänna gränd) 1878-1884 Grevgatan 7 B 1884-1885 Grevgatan 8 B 1885-1895 Grevgatan 20 1895-1903 Grevgatan 43 1903-30/4 1906 Artillerigatan 48 A 1/5 1906-1916 Kommendörsgatan 25 1916-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 11: August Jakobsson 1878-1904 Oscar Fogelström (sedan rote 24) 1905-1906 Gösta Jakobsson (från rote 24) 1906-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 23 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
General note
Rote 11 (Artilleriroten) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Hedvig Eleonora församling. Rotens expedition låg 1878-1884 Nya Järnvågen , 1884-1885 Grevgatan 7 B, 1885-1895 Grevgatan 8 B, 1895-1903 Grevgatan 20, 1906-1916 Artillerigatan 48 A och 1916-1926 Kommendörsgatan 25. Som roteman fungerade 1877-1904 V August Jakobsson, 1905-1906 Oscar T Fogelström och 1906-1926 K Gösta Jakobsson. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Rotemansarkivet
Control
Created
03/06/2013 13:17:19
Amended
12/11/2021 10:55:23
ROTE 11 ARTILLERIROTEN
INLEDNING I Stockholms indelades stadens dåvarande 8 territoriella församlingar i rotar när det s.k. rotemanssystemet infördes den 1 januari 1878. Från början var antalet rotar 16. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 uppgick antalet rotar till 36. Delningen till flera rotar berodde på den med tiden tilltagande folkmängden.
Hedvig Eleonora (Ladugårdslands) församling omfattade 27.209 mantalsskrivna personer vid årsskiftet 1877/1878. Till församlingen hörde även Djurgården som hade införlivats med Stockholms stad den 1 januari 1868. Namnet Ladugårdslandet ändrades 1885 till Östermalm. Redan vid 1900 års utgång hade folkmängden ökat till ca 60.000 invånare. Kungl, Maj:t beslöt därför att dela församlingen till tre självständiga församlingar: Hedvig Eleonora (mellersta), Engelbrekt (västra) och Oscar (östra) från och med den 1 maj 1906.
De äldsta rotarna i Hedvig Eleonora församling var rote 11 Ladugårdslands/Östermalms östra rote med Djurgården, rote 9 Ladugårdslands/Östermalms vestra rote och rote 10 Ladugårdslands/Östermalms mellersta rote. Ursprungligen gick skiljelinjen mellan rote 9 och rote 10 vid Nybrogatan och Tyskbagarbergen och mellan rote 10 och rote 11 utgjordes gränsen av Grevgatan. År 1884 ändrades rotarnas geografiska gränslinjer något då en del kvarter förflyttades mellan dem.
Inflyttningen till de tre rotarna i Hedvig Eleonora församling var betydande under 1880-talets andra hälft. Mantalsnämnden ansåg att den ökande folkmängden innebar att mantalsskrivningen för en ensam roteman blev för tung att sköta inom sitt område. Stockholms stadsfullmäktige biföll mantalsnämndens begäran om medel till att inrätta en fjärde rote, rote 20 Narvaroten, från och med 1891. Samtidigt ändrades övriga rotars namn till rote 11 Östermalms kyrkorote, rote 9 Humlegårdsroten och rote 10 Nybroroten. År 1894 ändrades Kyrkorotens namn till Grefbroroten.
Den 1 oktober 1899 beviljade stadsfullmäktige medel till mantalsnämnden för inrättande av ännu en ny rote, rote 24 Karlaroten, inom Hedvig Eleonora församling, då folkmängden hade ökat ytterligare på grund av omfattande nybyggnationer inom rotarna 11 och 20. (Se även inledningar till rote 20 och 24.)
Efter församlingsdelningen i maj 1906 fortsatte rote 11 att tillhöra Hedvig Eleonora församling, men namnändrades till Artilleriroten. Från och med då till dess rotemanssystemet upphörde 1926 bestod 11:e roten av området mellan följande gator: Strandvägen - Skeppargatan - Valhallavägen - Sibyllegatan.
Rotemansexpeditionens adresser i rote 11: Nya jernvågen (Järnvågen, Allmänna gränd) 1878-1884 Grevgatan 7 B 1884-1885 Grevgatan 8 B 1885-1895 Grevgatan 20 1895-1903 Grevgatan 43 1903-30/4 1906 Artillerigatan 48 A 1/5 1906-1916 Kommendörsgatan 25 1916-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 11: August Jakobsson 1878-1904 Oscar Fogelström (sedan rote 24) 1905-1906 Gösta Jakobsson (från rote 24) 1906-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 23 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Mantalsböckerna innehåller information om personernas namn, yrke eller näringsfång, nationalitet (om utlänning), eventuellt adelsstånd (inskrivningsnummer), födelse (år, månad och dag), folio i födelseboken (om född i roten), födelseort (län eller stad), civilstånd (gift, ogift, änkling, änka eller frånskild), fräjd, koppor (naturliga, vaccination), undervisning (i skola eller i hemmet), kyrkoskrivningsort (församling i Stockholm, utom Stockholm, territoriell eller annan), mantalsskrivning, fattigunderstöd (folie i fattigboken), för fattigdom fria från personskatt, uppgift om flyttning till egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, från rote, folio i inflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), särskilda anteckningar, uppgifter om flyttning från egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, till vilken rote, folio i utflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), om död (år och folio i dödboken). Häfte 11180-12255 och 40577-40579.
Innehåller information om inskrivningens nummer, månad, dag, de inskrivnas namn, stånd, ämbete, yrke och näringsfång, om personen ej företett utflyttningsbevis, summa inflyttade (män och kvinnor), flyttat från bostad i Stockholm (församling, roten n:r), flyttad från ort utom Stockholm (församling, län eller stad), flyttad till (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om utskrivningens nummer, månad, dag, den utskrivnes namn, stånd, ämbete, yrke, näringsfång, uppgift om ej underfått utflyttningsbevis, summa utflyttade (män och kvinnor), flyttade från bostad i Stockholm (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, flyttad till annan bostad i Stockholm (församling, rote n:r, gata, adress n:r), flyttat till ort utom Stockholm (församling/län eller stad), prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om inskrivningens löpande årsnummer, de framfödda barnens födelse (år, månad, dag), kön (man, kvinna), de levande födda barnens dop-eller förnamn, barnens civilstånd (äkta, oäkta, man, kvinna), folio i mantalsboken, om dödfödda (äkta, oäkta, man, kvinna), föräldrarnas namn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare) samt stället för moderns nedkomst (om ej i hemorten), barnets adlighet, uppgifter om modern (gift, änka, frånskild, trolovad, ogift), föräldrarnas sist fyllda åldersår, examinerat församlingsbiträde, anteckning av vad särskilt är föreskrivet
Innehåller information om den avlidnes dödsdatum (år, månad, dag), uppgift om den avlidne tillhört adeln, kön (man, kvinna), släkt-och förnamn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare), samt för minderåriga föräldrarnas namn, yrke och hemvist, ålder vid dödsfall (år, månader och dagar), folio i mantalsboken, civilstånd (ogift, gift, änka, änkling, frånskild), dödsorsak, dödsort (sjukhus), anteckningar om vad särskilt är föreskrivet