Enligt 1842 års folkskolestadga borde i varje stadsför- samling och i varje socken på landet finnas minst en skola med vederbörligen godkänd lärare. Vid denna tid fanns i Stockholm åtta territoriella församlingar som var och en utgjorde ett skoldistrikt. Fr o m hösten 1846 tillsattes en skolstyrelse inom varje församling. Församlingarna var oberoende av varandra ansvariga för sitt skolväsende fram till den 1 januari 1862 då 1861 års stadga angående folkundervisningen i Stockholms stad trädde i kraft. Enligt denna förordades en till- sättning av en överstyrelse med högsta uppsikt över och ledning av huvudstadens folkskoleväsende, i o m över- styrelsens tillsättning centraliserades förvaltningen. Vidare skulle det inom varje territoriell församling finnas ett skolråd (tidigare skolstyrelse) med kyrko- herden som ordförande och övriga ledamöter, ej under- stigande fem, utsedda av församlingen å kyrkostämma för två år i sänder.
Skolrådets uppgifter bestod i att tillse att eldning, el osv ombesörjdes, vaka över att skolgången ej försum- mades, upprätta ordning i skolan, utfärda tjänstgö- ringsbetyg åt lärare, befrämja inrättandet av skolbib- liotek och att till överstyrelsen ange yttranden i frågor som hänvisats till skolrådet. Skolråden existe- rade fram till den 23 maj 1958 då en ny folkskolestadga uppdelade skolväsendet i ett antal rektorsområden. Skolstyrelselagen från samma år ställde landets skol- väsende i huvudsak under kommunala skolstyrelser.
Källor: Författningar rörande Stockholms stads folkskolor 1904 Halvarson, Arne: Sveriges statsskick, Stockholm 1986 SFS 1861 Stockholms kommunalkalender 1912, 1958 och 1959 Stockholms arkivnämnds och stadsarkivs årsberättelse 1961-70, bd 4 Viking Rendahl: Stockholms folkskolors centrala förvaltning
Enligt 1842 års folkskolestadga borde i varje stadsför- samling och i varje socken på landet finnas minst en skola med vederbörligen godkänd lärare. Vid denna tid fanns i Stockholm åtta territoriella församlingar som var och en utgjorde ett skoldistrikt. Fr o m hösten 1846 tillsattes en skolstyrelse inom varje församling. Församlingarna var oberoende av varandra ansvariga för sitt skolväsende fram till den 1 januari 1862 då 1861 års stadga angående folkundervisningen i Stockholms stad trädde i kraft. Enligt denna förordades en till- sättning av en överstyrelse med högsta uppsikt över och ledning av huvudstadens folkskoleväsende, i o m över- styrelsens tillsättning centraliserades förvaltningen. Vidare skulle det inom varje territoriell församling finnas ett skolråd (tidigare skolstyrelse) med kyrko- herden som ordförande och övriga ledamöter, ej under- stigande fem, utsedda av församlingen å kyrkostämma för två år i sänder.
Skolrådets uppgifter bestod i att tillse att eldning, el osv ombesörjdes, vaka över att skolgången ej försum- mades, upprätta ordning i skolan, utfärda tjänstgö- ringsbetyg åt lärare, befrämja inrättandet av skolbib- liotek och att till överstyrelsen ange yttranden i frågor som hänvisats till skolrådet. Skolråden existe- rade fram till den 23 maj 1958 då en ny folkskolestadga uppdelade skolväsendet i ett antal rektorsområden. Skolstyrelselagen från samma år ställde landets skol- väsende i huvudsak under kommunala skolstyrelser.
Källor: Författningar rörande Stockholms stads folkskolor 1904 Halvarson, Arne: Sveriges statsskick, Stockholm 1986 SFS 1861 Stockholms kommunalkalender 1912, 1958 och 1959 Stockholms arkivnämnds och stadsarkivs årsberättelse 1961-70, bd 4 Viking Rendahl: Stockholms folkskolors centrala förvaltning