INLEDNING I Stockholms indelades stadens dåvarande 8 territoriella församlingar i rotar när det s.k. rotemanssystemet infördes den 1 januari 1878. Från början var antalet rotar 16. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 uppgick antalet rotar till 36. Delningen till flera rotar berodde på den med tiden tilltagande folkmängden.
Hedvig Eleonora (Ladugårdslands) församling omfattade 27.209 mantalsskrivna personer vid årsskiftet 1877/1878. Till församlingen hörde även Djurgården som hade införlivats med Stockholms stad den 1 januari 1868. Namnet Ladugårdslandet ändrades 1885 till Östermalm. Redan vid 1900 års utgång hade folkmängden ökat till ca 60.000 invånare. Kungl, Maj:t beslöt därför att dela församlingen till tre självständiga församlingar: Hedvig Eleonora (mellersta), Engelbrekt (västra) och Oscar (östra) från och med den 1 maj 1906.
De äldsta rotarna i Hedvig Eleonora församling var rote 10 Ladugårdslands/Östermalms mellersta rote, rote 9 Ladugårdslands/Östermalms vestra rote, och rote 11 Ladugårdslands/ Östermalms östra rote med Djurgården. Ursprungligen gick skiljelinjen mellan rote 10 och rote 9 vid Nybrogatan och Tyskbagarbergen och mellan rote 10 och rote 11 utgjordes gränsen av Grevgatan. År 1884 ändrades rotarnas geografiska gränslinjer något då en del kvarter förflyttades mellan dem.
Inflyttningen till de tre rotarna i Hedvig Eleonora församling var betydande under 1880-talets andra hälft. Mantalsnämnden ansåg att den ökande folkmängden innebar att mantalsskrivningen för en ensam roteman blev för tung att sköta inom sitt område. Stockholms stadsfullmäktige biföll mantalsnämndens begäran om medel till att inrätta en fjärde rote, rote 20 Narvaroten, från och med 1891. Då ändrades också de övriga rotarnas namn till rote 10 Nybroroten, rote 9 Humlegårdsroten och rote 11 Östermalms kyrkorote. År 1899 tillkom rote 24 Karlaroten, även den inom Hedvig Eleonora församlling. Den sista roten som bildades i stadsdelen Östermalm var rote 28 Eriksbergsroten i oktober 1907.
Efter församlingsdelningen i maj 1906 fortsatte Rote 10 Nybroroten att tillhöra Hedvig Eleonora församling. När rotemanssystemet upphörde 1926 var gatugränserna för Nybroroten följande: Sibyllegatan - Valhallavägen - Brahegatan - Humlegårdsgatan- Grevturegatan - Birger Jarlsgatan.
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 10: Gustaf Holm 1878-1892 Lars Paulsson (från rote 12) 1892-1920 Arvid Wallin 1/1-30/6 1921 Theodor Wijkenstam 1/7 1921-1925 Martin Dalborg 1925-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 23 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Allmän anmärkning
Rote 10 (Nybroroten) tillkom den 1 januari 1878 och omfattade delar av dåvarande Hedvig Eleonora församling (Ladugårdslands församling). Rotens expedition låg 1878-1882 på Skeppargatan 30, 1882-1883 på Sibyllegatan 28, 1883-1892 på Sibyllegatan 25 och 1892-1926 på Nybrogatan 16. Som roteman fungerade 1877-1892 C Gustaf Holm, 1892-1920 Lars Paulsson, 1921-1925 F Theodor Wijkenstam och 1925-1926 Martin Dalborg. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Rotemansarkivet
Kontroll
Skapad
2013-06-03 13:16:57
Senast ändrad
2021-11-12 10:55:10
ROTE 10 NYBROROTEN
INLEDNING I Stockholms indelades stadens dåvarande 8 territoriella församlingar i rotar när det s.k. rotemanssystemet infördes den 1 januari 1878. Från början var antalet rotar 16. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 uppgick antalet rotar till 36. Delningen till flera rotar berodde på den med tiden tilltagande folkmängden.
Hedvig Eleonora (Ladugårdslands) församling omfattade 27.209 mantalsskrivna personer vid årsskiftet 1877/1878. Till församlingen hörde även Djurgården som hade införlivats med Stockholms stad den 1 januari 1868. Namnet Ladugårdslandet ändrades 1885 till Östermalm. Redan vid 1900 års utgång hade folkmängden ökat till ca 60.000 invånare. Kungl, Maj:t beslöt därför att dela församlingen till tre självständiga församlingar: Hedvig Eleonora (mellersta), Engelbrekt (västra) och Oscar (östra) från och med den 1 maj 1906.
De äldsta rotarna i Hedvig Eleonora församling var rote 10 Ladugårdslands/Östermalms mellersta rote, rote 9 Ladugårdslands/Östermalms vestra rote, och rote 11 Ladugårdslands/ Östermalms östra rote med Djurgården. Ursprungligen gick skiljelinjen mellan rote 10 och rote 9 vid Nybrogatan och Tyskbagarbergen och mellan rote 10 och rote 11 utgjordes gränsen av Grevgatan. År 1884 ändrades rotarnas geografiska gränslinjer något då en del kvarter förflyttades mellan dem.
Inflyttningen till de tre rotarna i Hedvig Eleonora församling var betydande under 1880-talets andra hälft. Mantalsnämnden ansåg att den ökande folkmängden innebar att mantalsskrivningen för en ensam roteman blev för tung att sköta inom sitt område. Stockholms stadsfullmäktige biföll mantalsnämndens begäran om medel till att inrätta en fjärde rote, rote 20 Narvaroten, från och med 1891. Då ändrades också de övriga rotarnas namn till rote 10 Nybroroten, rote 9 Humlegårdsroten och rote 11 Östermalms kyrkorote. År 1899 tillkom rote 24 Karlaroten, även den inom Hedvig Eleonora församlling. Den sista roten som bildades i stadsdelen Östermalm var rote 28 Eriksbergsroten i oktober 1907.
Efter församlingsdelningen i maj 1906 fortsatte Rote 10 Nybroroten att tillhöra Hedvig Eleonora församling. När rotemanssystemet upphörde 1926 var gatugränserna för Nybroroten följande: Sibyllegatan - Valhallavägen - Brahegatan - Humlegårdsgatan- Grevturegatan - Birger Jarlsgatan.
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 10: Gustaf Holm 1878-1892 Lars Paulsson (från rote 12) 1892-1920 Arvid Wallin 1/1-30/6 1921 Theodor Wijkenstam 1/7 1921-1925 Martin Dalborg 1925-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 23 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Mantalsböckerna innehåller information om personernas namn, yrke eller näringsfång, nationalitet (om utlänning), eventuellt adelsstånd (inskrivningsnummer), födelse (år, månad och dag), folio i födelseboken (om född i roten), födelseort (län eller stad), civilstånd (gift, ogift, änkling, änka eller frånskild), fräjd, koppor (naturliga, vaccination), undervisning (i skola eller i hemmet), kyrkoskrivningsort (församling i Stockholm, utom Stockholm, territoriell eller annan), mantalsskrivning, fattigunderstöd (folie i fattigboken), för fattigdom fria från personskatt, uppgift om flyttning till egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, från rote, folio i inflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), särskilda anteckningar, uppgifter om flyttning från egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, till vilken rote, folio i utflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), om död (år och folio i dödboken). Häfte 10059-11179 och 40570.
Innehåller information om inskrivningens nummer, månad, dag, de inskrivnas namn, stånd, ämbete, yrke och näringsfång, om personen ej företett utflyttningsbevis, summa inflyttade (män och kvinnor), flyttat från bostad i Stockholm (församling, roten n:r), flyttad från ort utom Stockholm (församling, län eller stad), flyttad till (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om utskrivningens nummer, månad, dag, den utskrivnes namn, stånd, ämbete, yrke, näringsfång, uppgift om ej underfått utflyttningsbevis, summa utflyttade (män och kvinnor), flyttade från bostad i Stockholm (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, flyttad till annan bostad i Stockholm (församling, rote n:r, gata, adress n:r), flyttat till ort utom Stockholm (församling/län eller stad), prästerskapets anteckning om delfåendet
Innehåller information om inskrivningens löpande årsnummer, de framfödda barnens födelse (år, månad, dag), kön (man, kvinna), de levande födda barnens dop-eller förnamn, barnens civilstånd (äkta, oäkta, man, kvinna), folio i mantalsboken, om dödfödda (äkta, oäkta, man, kvinna), föräldrarnas namn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare) samt stället för moderns nedkomst (om ej i hemorten), barnets adlighet, uppgifter om modern (gift, änka, frånskild, trolovad, ogift), föräldrarnas sist fyllda åldersår, examinerat församlingsbiträde, anteckning av vad särskilt är föreskrivet.
Innehåller information om den avlidnes dödsdatum (år, månad, dag), uppgift om den avlidne tillhört adeln, kön (man, kvinna), släkt-och förnamn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare), samt för minderåriga föräldrarnas namn, yrke och hemvist, ålder vid dödsfall (år, månader och dagar), folio i mantalsboken, civilstånd (ogift, gift, änka, änkling, frånskild), dödsorsak, dödsort (sjukhus), anteckningar om vad särskilt är föreskrivet.