INLEDNING När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.
Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Katarina församling som omfattade den östra delen och Maria Magdalena som omfattade den västra delen. I Katarina församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 24.657 personer. Församlingen delades till två den 1 maj 1917 då Sofia församling inrättades.
De första rotarna i Katarina församling var rote 12 Katarina sydöstra rote, rote 13 Katarina norra rote och rote 14 Katarina sydvästra rote. Efter smärre namnändringar 1887 erhöll rotarna 1894 namnen: rote 12 Barnängsroten, rote 13 Stadsgårdsroten och rote 14 Skanstullsroten. I oktober 1899 bildades rote 25 och övertog namnet Barnängsroten från 12:e roten, vars namn ändrades till Danviksroten. (Se inledningar till dessa rotar.)
Med anledning av folkmängdens ökning och den förestående församlingsdelningen biföll stadsfullmäktige mantalsnämndens begäran om att inrätta ytterligare en rote i Katarina församling från och med den 1 maj 1917. Den nya roten, rote 36 Helgaroten, var den sista som bildades i Stockholm. Den omfattade det område som i norr begränsades av Folkungagatan, i väster av gränsen till Maria församling, i söder av Årstaviken och i öster av Götgatan.
Rotarnas namn i Katarina församling: Katarina sydöstra rote (rote 12) 1878-1886 Katarina östra rote (rote 12) 1887-1893 Barnängsroten (rote 12) 1894-30/9 1899 Danviksroten (rote 12) 1/10 1899-30/4 1917 Katarina norra rote (rote 13) 1878-1893 Stadsgårdsroten (rote 13) 1894-30/6 1926 Katarina sydvestra rote (rote 14) 1878-1886 Katarina västra rote (rote 14) 1887-1893 Skanstullsroten (rote 14) 1894-30/4 1917 Katarina mellanrote (rote 14) 1/5 1917-30/6 1926 Barnängsroten (rote 25) 1/10 1899-30/4 1917 Nytorgsroten (rote 25) 1/5 1917-30/6 1926 Helgaroten 1/5 1917-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 36: Efraim Månsson 1917-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 1 april 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
General note
Rote 36 (Helgaroten) tillkom den 1 maj 1917 och bestod av de sydvästra delarna av Katarina församling. Stora delar av rote 36 hade tidigare ingått i rote 14. Helgarotens expedition låg 1917-1923 på Götgatan 81 och 1923-1926 på Götgatan 73. Som roteman fungerade under hela perioden A Efraim Månsson. Rote 36 upphörde den 30 juni 1926.
Rotemansarkivet
Control
Created
03/06/2013 13:32:21
Amended
12/11/2021 11:02:28
ROTE 36 HELGAROTEN
INLEDNING När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. Staden var indelad i 36 rotar när rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926.
Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Katarina församling som omfattade den östra delen och Maria Magdalena som omfattade den västra delen. I Katarina församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 24.657 personer. Församlingen delades till två den 1 maj 1917 då Sofia församling inrättades.
De första rotarna i Katarina församling var rote 12 Katarina sydöstra rote, rote 13 Katarina norra rote och rote 14 Katarina sydvästra rote. Efter smärre namnändringar 1887 erhöll rotarna 1894 namnen: rote 12 Barnängsroten, rote 13 Stadsgårdsroten och rote 14 Skanstullsroten. I oktober 1899 bildades rote 25 och övertog namnet Barnängsroten från 12:e roten, vars namn ändrades till Danviksroten. (Se inledningar till dessa rotar.)
Med anledning av folkmängdens ökning och den förestående församlingsdelningen biföll stadsfullmäktige mantalsnämndens begäran om att inrätta ytterligare en rote i Katarina församling från och med den 1 maj 1917. Den nya roten, rote 36 Helgaroten, var den sista som bildades i Stockholm. Den omfattade det område som i norr begränsades av Folkungagatan, i väster av gränsen till Maria församling, i söder av Årstaviken och i öster av Götgatan.
Rotarnas namn i Katarina församling: Katarina sydöstra rote (rote 12) 1878-1886 Katarina östra rote (rote 12) 1887-1893 Barnängsroten (rote 12) 1894-30/9 1899 Danviksroten (rote 12) 1/10 1899-30/4 1917 Katarina norra rote (rote 13) 1878-1893 Stadsgårdsroten (rote 13) 1894-30/6 1926 Katarina sydvestra rote (rote 14) 1878-1886 Katarina västra rote (rote 14) 1887-1893 Skanstullsroten (rote 14) 1894-30/4 1917 Katarina mellanrote (rote 14) 1/5 1917-30/6 1926 Barnängsroten (rote 25) 1/10 1899-30/4 1917 Nytorgsroten (rote 25) 1/5 1917-30/6 1926 Helgaroten 1/5 1917-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 36: Efraim Månsson 1917-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 1 april 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Mantalsböckerna innehåller information om personernas namn, yrke eller näringsfång, nationalitet (om utlänning), eventuellt adelsstånd (inskrivningsnummer), födelse (år, månad och dag), folio i födelseboken (om född i roten), födelseort (län eller stad), civilstånd (gift, ogift, änkling, änka eller frånskild), fräjd, koppor (naturliga, vaccination), undervisning (i skola eller i hemmet), kyrkoskrivningsort (församling i Stockholm, utom Stockholm, territoriell eller annan), mantalsskrivning, fattigunderstöd (folie i fattigboken), för fattigdom fria från personskatt, uppgift om flyttning till egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, från rote, folio i inflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), särskilda anteckningar, uppgifter om flyttning från egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, till vilken rote, folio i utflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), om död (år och folio i dödboken). Häfte 28834-28957 och 40180.
Innehåller information om inskrivningens nummer, månad, dag, de inskrivnas namn, stånd, ämbete, yrke och näringsfång, om personen ej företett utflyttningsbevis, summa inflyttade (män och kvinnor), flyttat från bostad i Stockholm (församling, roten n:r), flyttad från ort utom Stockholm (församling, län eller stad), flyttad till (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om utskrivningens nummer, månad, dag, den utskrivnes namn, stånd, ämbete, yrke, näringsfång, uppgift om ej underfått utflyttningsbevis, summa utflyttade (män och kvinnor), flyttade från bostad i Stockholm (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, flyttad till annan bostad i Stockholm (församling, rote n:r, gata, adress n:r), flyttat till ort utom Stockholm (församling/län eller stad), prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om inskrivningens löpande årsnummer, de framfödda barnens födelse (år, månad, dag), kön (man, kvinna), de levande födda barnens dop-eller förnamn, barnens civilstånd (äkta, oäkta, man, kvinna), folio i mantalsboken, om dödfödda (äkta, oäkta, man, kvinna), föräldrarnas namn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare) samt stället för moderns nedkomst (om ej i hemorten), barnets adlighet, uppgifter om modern (gift, änka, frånskild, trolovad, ogift), föräldrarnas sist fyllda åldersår, examinerat församlingsbiträde, anteckning av vad särskilt är föreskrivet.
Innehåller information om den avlidnes dödsdatum (år, månad, dag), uppgift om den avlidne tillhört adeln, kön (man, kvinna), släkt-och förnamn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare), samt för minderåriga föräldrarnas namn, yrke och hemvist, ålder vid dödsfall (år, månader och dagar), folio i mantalsboken, civilstånd (ogift, gift, änka, änkling, frånskild), dödsorsak, dödsort (sjukhus), anteckningar om vad särskilt är föreskrivet.