Arkiv

Häktet Borås 1998-2005

Grunddata

Referenskod

SE/GLA/19110

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/YNzd6GGec21LKxyxHDiPX6

ExtraID

19110

Omfång

2 Hyllmeter (-)

Datering

1998 – 2005 (Tidsomfång)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)

Arkivbildare/upphov

Häktet i Borås, 1974 – 1997 (Arkivbildare)

Alternativa namn: Borås häktet

Kategori: Statlig myndighet

Kriminalvårdsmyndigheten Borås, 1998 – 2005 (Arkivbildare)

Kategori: Statlig myndighet. Kriminalvård

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Kriminalvårdsmyndigheten Borås
Kriminalvårdsstyrelsen var central förvaltnings- och chefsmyndighet. Kriminalvårdsmyndigheten Borås fanns inom Regionmyndigheten Göteborgs distrikt. Förordning och instruktion för Kriminalvårdsverket (1990:1018, omtryckt 1994:1490, senast ändrad 1 oktober 2001).

Kriminalvårdsmyndigheten Borås bildades 1 januari 1998 och upphörde formellt som egen myndighet den 31 december 2005. Kriminalvårdsmyndigheten Borås bestod av följande enheter: myndighetskansliet, anstalten Borås, anstalten Smälteryd, frivården Borås och häktet Borås.
Vid Kriminalvårdsmyndigheten Borås kansli fanns övergripande ledningsfunktion, personal- och löneadministration samt ekonomiredovisning. Verksamhetsansvarig vid kriminalvårdsmyndigheten var kriminalvårdschefen. Myndighetskansliet avvecklades till följd av kriminalvårdens nya organisation, bestående av en myndighet, indelad i sex regioner och ett huvudkontor som infördes den 1 januari 2006.

Anstalten Borås ligger i utkanten av Borås i västlig riktning. År 1982 invigdes den första byggnaden med 42 platser. År 1995 tillkom ytterligare en byggnad med 32 platser. Anstalten tog emot ca 300 intagna per år och hade fyra olika avdelningar: särskild motivationsavdelning (16 platser), motivationsavdelning (16 platser), normalavdelning (16 platser) samt en avdelning för långtidsdömda (20 platser). Sedan 2004 omfattades samtliga avdelningar av regeringens narkotikasatsning och arbetade på uppdrag av Centrala Droggruppen (CDG). Programverksamheten inom anstalten omfattade programkategorierna : arbete, brotts- ocm missbruksrelaterade program, klientutbildning och utbildning.
Verksamheten reglerades främst av lagen om kriminalvård i anstalt (1974:203). Anstaltens huvudsakliga arbetsuppgifter bestod av att bevaka, vårda och stödja personer som dömts till anstaltsvistelse.
Vid anstalten fanns vårdpersonal och administrativ personal. Verksamhetsansvarig var kriminalvårdschefen.

Anstalten Smälteryd kom till 1946 är belägen i Sätila, fyra mil från Borås. Anstalten var öppen med plats för 84 intagna. De flesta dömda för ekonomiska brott. Andra kategorier var sexualbrott och misshandelsbrott. Anstalten tog inte emot narkotikamissbrukare. Arbetsdriften bestod i jordbruk, lantbruk, renhållning, köks- och snickeriarbeten. Anstalten tillhandahöll utbildning på såväl grundskole- som gymnasienivå samt svenska för invandrare (SFI). Programverksamheten omfattade bland annat föräldrautbildning som syftar till att förbättra relationerna mellan barn och dömda föräldrar, även utbildning i Relation och Samlevnad (ROS) i samverkan med frivården.

Frivården Borås tillkom 1942 som en av de fyra äldsta distrikten i Sverige. Distriktet omfattade den del av Västra Götaland som tidigare hette Södra Älvsborg frånsett kommunerna Ale och Lerum. Distriktet omfattade följande kommuner: Borås stad, Alingsås, Herrljunga, Vårgårda, Ulricehamn, Svenljunga, Tranemo, Mark och Bollebygd. Lokaler disponerades i Borås och även tidigare lokalmottagningar i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga.
Verksamheten reglerades av bestämmelserna i brottsbalken om skyddstillsyn inklusive samhällstjänst och kontraktsvård (28 kap.), lag om intensivövervakning med elektronisk kontroll (1994:451), frivårdsförordningen (1983:250) och lag om särskild personutredning i brottmål m.m. (1991:2041). Beslut om uppskov med fängelsestraff och föreläggande för inställelse i anstalt fattas av frivården.
Frivårdens huvudsakliga arbetsuppgifter bestod av att kontrollera och stödja de klienter som är dömda till skyddstillsyn eller är villkorligt frigivna och står under övervakning eller intensivövervakning med elektronisk kontroll. Frivårdens personal arbetade också med klienter på häkten och anstalter samt utförde personutredningar.
Vid frivården fanns frivårdsinspektörer och administrativ personal och verksamhetsansvarig var kriminalvårdschefen.

Häktet i Borås togs i bruk 1967 när det då nybyggda polishuset stod klart. Häktets upptagningsområde var polisområde 2 i Västra Götaland. Inom området betjänades tingsrätterna Borås och Alingsås, samt hovrätten i Göteborg. Häktet hade 44 platser, varav två observationsplatser och uppdelat i restriktions- och gemensamhetsavdelning. Monteringsarbete bedrevs både i cellerna och gemensahetsavdelningen.
Verksamheten reglerades främst av lagen om behandling av häktade och anhållna m.fl. (1973:371).
Häktets huvudsakliga arbetsuppgifter bestod av att bevaka, vårda och stödja; för brott misstänkta gripna, anhållna eller häktade, samt andra som omhändertagits med stöd av utlänningslagen (1989:529), lagen om vård av unga (1990:52), lagen om vård av missbrukare (1988:870) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129).
Vid häktet arbetade vårdpersonal och administrativ personal. Verksamhetsansvarig var kriminalvårdschefen.

(källa: Arkivbeskrivning, för Kriminalvårdsmyndigheten Borås 1998 - 2005)

Arkivhistorik

Verksamheten dokumenteras främst genom de journaler som förs över klienter inom kriminalvården. En journal upprättas så snart en klient är föremål för någon form av kriminalvårdande verksamhet, d.v.s. är häktad, intagen eller står under övervakning eller intensivövervakning med elektronisk kontroll. Samma journal ambulerar mellan de kriminalvårdande enheterna och förvaras hos den enhet som för tillfället har ansvaret för klienten. Journalen arkiveras hos Kriminalvårdsstyrelsen och om en klient ej varit föremål för kriminalvårdande åtgärder under tio år ställs journalen av som inaktuell. Som sökmedel till journalerna finns det datoriserade kriminalvårdsregistret (KVR).

Som hjälpmedel vid sökning av klienter som varit intagna på häktet finns ett register. Beslut och händelser om klienter dokumenteras i journalen. Där finns bl. a. uppgifter om prövning enligt HäkL, permissioner och strafftidsbeslut. Arbetsdriften vid häktet dokumenteras med hjälp av det ADB baserade systemet Mistral ur vilket pappersuttag har gjorts.

Det klientadministrativa datasystemet KLAS-HÄK (Klientadministrativt system - Häkte) används. Efter häktesvistelsen gallras klientuppgifterna ur systemet och arkiveras på häktet. Där arkiveras även häktesjournaler och de journaler över häktade som inte tidigare varit dömda eller ännu inte blivit dömda till kriminalvårdande påföljd.

(källa: bilaga till, Arkivbeskrivning för Kriminalvårdsmyndigheten Borås 1998 - 2005)

Kontroll

Skapad	2009-08-21 12:32:49
Senast ändrad	2010-10-18 12:44:25

Serier (8 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A 1	Protokoll och beslut	SERIEN I ARKIVBOXAR. Placeringsbeslut fattades 1999 - 2005 av placeringsenheten i Göteborg.
A 2	Övriga protokoll	SERIEN I ARKIVBOXAR.
C 1	Diarium	SERIEN I ARKIVBOXAR. Elektroniska diarieföringssystem. IDS (Intermistiskt Diarie System) 1998 - 2003. Diabas 2004 - 2005. Systemen ägs och förvaltas av Kriminalvårdsstyrelsen (KVS). För systemdokumentation hänvisas till KVS IT-enhet. Serien avser pappersuttag av IDS.
C 2	Digitalt diarium	Elektroniska diarieföringssystem. IDS (Intermistiskt Diarie System) 1998 - 2003. Diabas 2004 - 2005. Systemen ägdes och förvaltades av kriminalvårdsstyrelsen (KVS). Serie C 1 innehåller pappersutskrifter av IDS.	Läsesal
D 1	Register och liggare	SERIEN I ARKIVBOXAR. Gallrade klienter ur elektroniska registret KLAS - HÄK.
F 1	Diarieförda handlingar	SERIEN I ARKIVBOXAR.
F 2	Häktesakter	SERIEN I ARKIVBOXAR. Akter över häktade personer som ej fått någon kriminalvårdande påföljd. Ordnade efter födelsedatum.
G 1	Intagnas medel	SERIEN I ARKIVBOXAR.