SÖDRA HÄLSINGLANDS ÖSTRA TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1877-1906)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Häradsrätten sammanträdde minst en gång per år. De ordinarie sammanträdena (lagtima ting) hölls vanligen en gång under första halvåret (vårting) och en gång under andra halvåret (höstting). Häradsrätten kunde också hålla extra sammanträden (urtima ting) för särskilt brådskande fall såsom grövre brottsmål. Ett eller flera tingslag sammanfördes i domsagor under en häradshövding. Tingslagen och häradsrätterna ersattes 1971 av tingsrätter.
Mellan 1671 och 1771 var hela Hälsingland förenat i en enda domsaga. 1771 delades domsagan upp i Södra Hälsinglands domsaga och Norra Hälsinglands domsaga och 1820 i Södra, Västra och Norra Hälsinglands domsagor. Den södra domsagan bestod t.o.m. 1830 av Alfta, Arbrå, Bollnäs, Hanebo, Järvsö och Norrala tingslag. 1831-1876 bestod domsagan av Alfta, Bollnäs, Hanebo och Norrala tingslag och 1877-1906 av Södra Hälsinglands västra tingslag och Södra Hälsinglands östra tingslag. Södra Hälsinglands östra tingslag omfattade följande socknar:
Mo Norrala Rengsjö Skog Söderala Trönö
Fr.o.m. 1907 ändrades tingslagets namn till Ala tingslag.
Källor: J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen (1954) Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007
Beståndet avser lev. nr 35/1987, 45/1987, 140/1997 och 309/2001. Förteckning 125/2010 ersätter en äldre förteckning utan nummer. /mz 2010-10-21: Förteckningsbladen utbytta och arkivförteckningen kompletterad med historik. NW 2017-11-02: Nytt förteckningsblad i serie F III. NW
Skapad
2006-08-10 00:00:00
Senast ändrad
2017-11-02 12:47:05
SÖDRA HÄLSINGLANDS ÖSTRA TINGSLAGS HÄRADSRÄTT (1877-1906)
Ett tingslag var benämningen på ett område, vanligtvis en socken, vars invånare hade ett gemensamt ting. I Norrland fanns fr.o.m. cirka 1670 en häradsrätt, som domstol i första instans, i varje tingslag. Häradsrätten sammanträdde minst en gång per år. De ordinarie sammanträdena (lagtima ting) hölls vanligen en gång under första halvåret (vårting) och en gång under andra halvåret (höstting). Häradsrätten kunde också hålla extra sammanträden (urtima ting) för särskilt brådskande fall såsom grövre brottsmål. Ett eller flera tingslag sammanfördes i domsagor under en häradshövding. Tingslagen och häradsrätterna ersattes 1971 av tingsrätter.
Mellan 1671 och 1771 var hela Hälsingland förenat i en enda domsaga. 1771 delades domsagan upp i Södra Hälsinglands domsaga och Norra Hälsinglands domsaga och 1820 i Södra, Västra och Norra Hälsinglands domsagor. Den södra domsagan bestod t.o.m. 1830 av Alfta, Arbrå, Bollnäs, Hanebo, Järvsö och Norrala tingslag. 1831-1876 bestod domsagan av Alfta, Bollnäs, Hanebo och Norrala tingslag och 1877-1906 av Södra Hälsinglands västra tingslag och Södra Hälsinglands östra tingslag. Södra Hälsinglands östra tingslag omfattade följande socknar:
Mo Norrala Rengsjö Skog Söderala Trönö
Fr.o.m. 1907 ändrades tingslagets namn till Ala tingslag.
Källor: J. E. Almqvist, Lagsagor och domsagor i Sverige med särskild hänsyn till den judiciella indelningen (1954) Tore Ivarsson, Kommunernas släktträd, Sveriges kommuner 1863-1992 (1992) Nordisk familjebok Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007