Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sjömanshusets i Skellefteå arkiv


SJÖMANSHUSET I SKELLEFTEÅ (1882-1939)

Den 30 mars 1748 utfärdades ett reglemente för den svenska handelsflottans befälhavare och manskap i vilket bl.a. föreskrevs att ett för riket gemensamt sjömanshus skulle inrättas i Stockholm. Genom ett tillägg till reglementet 1752 medgavs att sjömanshus fick förekomma i alla svenska stapelstäder, dvs. städer med rätt för fartyg från den egna orten att segla på utlandet och frakta varor till och från landet. I Skellefteå som fick stadsrättigheter 1845 och stapelrättigheter 1881 inrättades ett sjömanshus den 13 april 1882. Skellefteå hade dessförinnan tillhört Piteå sjömanhusdistrikt och Sjömanshuset i Piteå var mycket tveksamt till inrättandet av ett sjömanshus i Skellefteå med hänvisning till de minskade intäkter detta skulle medföra.

Sjömanhusens ursprungliga funktion var som sjuk- och understödskassa för sjöfolk och deras familjer samt som disciplinnämnd och arbetsförmedling. Sjömanshusen styrdes av en oavlönad direktion vars främsta uppgift var att förvalta sjömanshusets penningmedel. Inkomsterna bestod bl.a. av olika avgifter, såsom plåtavgift och lästavgift och senare tonavgift, som uttogs av rederierna vid utrikes resor. Även donerade medel från enskilda utgjorde en inkomstkälla. Av direktionens protokoll framgår att Sjömanshuset i Skellefteå tidvis tycks ha haft svårt att förränta sjömanshusets penningmedel då man inte tyckte sig kunna finna lämpliga låntagare. Av protokollen gramgår vidare att direktioen ofta avslog ansökningar om understöd med hänvisning till att den sökande inte hade tillräckligt nedsatt arbetsförmåga. Behovet för sjömän att söka understöd hos sjömanshusen kan antas ha minskat något sedan Handelsflottans pensionsanstalt inrättats genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 januari 1864 (SFS 1864:6).

Besättningar på fartyg som skulle avsegla till utrikes ort registrerades före avresan och vid återkomsten till svensk hamn till en början hos magistraten, men under åren 1833-1841 överfördes ansvaret för dessa registreringar till sjömanshusen, vilka dessutom skulle utfärda erforderliga kontrollinstrument såsom sjömansrulla och sjöfartsbok. Sjömansrullan var ett mönstringsbevis som bl.a. innehöll uppgifter om fartygsnamn och anteckningar om på- och avmönstring av besättning. Besättningen ansågs påmönstrad först när sjömansrullan var utfärdad. Sjöfartsboken var en personlig handling som utfärdades som ett inskrivnigsbevis till den som skrivits in vid ett sjömanshus. Innehav av sjöfartsbok var ett villkor för påmönstring på fartyg.

Med 1871 och 1911 års sjömanshusreglementen ålade staten sjömanshusen ytterligare förvaltningsuppdrag. Dessa utgjordes bl.a. av att föra fullständiga register över handelsflottan och dess personal, verkställa på- och avmönstring av sjömän, avgiva statistiska redogörelser rörande fartyg, skeppare och sjöfolk samt att upprätta inskrivningslistor över värnpliktiga sjömän och föra noggranna anteckningar om dem. Tack vare att staten påförde sjömanhusen dessa uppgifter kan man i sjömanshusarkiven från denna tid med ganska stor säkerhet följa sjömäns på- och avmönstringar från olika svenska handelsfartyg.

Sjömanshuset i Skellefteå upphörde den 30 juni 1939 på grund av en omfattande omorganisation av sjömanshusorganisationen då 17 av de dåvarande 47 sjömanshusen drogs in. Längs norrlandskusten drogs förutom Sjömanshuset i Skellefteå även sjömanshusen i Hudiksvall, Piteå och Haparanda in. Skellefteå sjömanhusdistrikt uppgick efter indragningen av sjömanshuset i Umeå sjömanshusdistrikt. Se vidare i historiken över Sjömanshuset i Umeå.


Källor:
Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD
Lennart Revborn, Sjömanshus i Nord, 1998
Nordisk familjebok 1915
Svensk författningssamling (SFS)

 Serier (18 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
A IDirektionens protokoll 
B IKoncept till utgående skrivelserKoncept för åren 1915-1939, se även serie E I.

Volym 1 konceptbok, 2-8 kopieböcker.		 
D I aMönstringsböcker 
D I bMönstringsanmälningar från andra sjömanshus 
D I cInskrivningsregister för sjömän 
D IIInskrivningsregister för fartyg 
D IIIInskrivningsböcker och -listor för värnpliktiga 
E IInkommande handlingarHäri även koncept till utgående skrivelser (B I) 1915-1939. 
E IISjömansrullor 
E IIIInskrivningshandlingar 
E IVBeväringsrullor 
E VBetygsavskrifter 
G IHuvudböcker 
G IIKassaböcker 
G IIIDebiterings- och uppbördslistorÅren 1901-1907, 1909, 1912 ingår i volym G IV:3-4. Från 1918 ingår alla debiterings- och uppbördslistor i serie G IV. 
G IVVerifikationerHäri även debiterings- och uppbördslistor (G III) 1901-1907, 1909, 1912 och 1918-1939. 
G VBötesförteckningar och skulder i värnpliktsärenden 
H IStatistik