Svenskt deltagande i Förenta Nationernas fredsbevarande styrkor började med de observatörsgrupper FN sände till Palestina i samband med Folke Bernadottes medlaruppdrag 1948, även om uttrycket fredsbevarande tillkom först 1956 i och med Suezkrisen.
Efter hand som Sverige tog del i allt fler FN-uppdrag visade det sig nödvändigt med en väl fungerande enhet i hemlandet för handläggande av FN-frågor. Den vid Försvarsstabens utrikesavdelning tjänstgörande ryttmästaren G Fagraeus, som den 1 april 1954 blivit chef för Försvarsstabens Koreadetalj, överfördes under 1956 till attachédetaljen vid samma stab och organiserade där Försvarsstaben FN-avdelning. Huvuddelen av FN-ärendena på central nivå handlades i Försvarsstaben men även de tre andra centrala staberna skötte vissa ärenden. Således beordrades kaptenen E Schåltz vid Arméstabens organisationsavdelning att som detaljchef vid avdelningen handlägga Arméstabens FN-ärenden (AstO 14/1957).
De utökade svenska FN-engagemangen i Gaza 1956 och Kongo 1960 med bataljonsstyrkor medförde en mycket stor arbetsbelastning inom stabernas linjeorganisation. På grund därav gjorde Överbefälhavaren 1961 en framställning till Kungliga Maj:t om organisation av en särskild FN-avdelning (Fst/A 6/7 1961 nr 103:40). Beslut meddelades 15 september 1961 att gälla från ochmed 1 oktober samma år (KBr 15/9 1961, Fö dnr 2836).
Huvuddragen i beslutet var - ärenden rörande svenst biträde åt FN handläggs av ÖB - inom Arméstaben inrättas en särskild FN-avdelning och en FN-kassaavdelning för handläggning av ärenden som av ÖB överlämnats till Arméstaben - personalen bekostas av särskilda medel för FN-styrkors verksamhet.
Beroende på bland annat personalbrist organiserades Arméstabens FN-avdelning först den 1 november 1961, varför arkivbildning i egentlig mening påbörjades först vid detta datum. Till chef för avdelninen utsågs majoren Sten Ljungqvist med bland annat ovan nämnda Fagraeus och Schåltz som detaljchefer.
Biographical history
Chefen för armén FN-avdelningen (Ast/FN) utgick ur organisationen och uppgick den 1 april 1993 i det nybildade Försvarets internationella centrum (SWEDINT). Myndigheten Arméstaben, som den 1 juli 1981 benämndes Chefen för Armén (CA) uppgick i samband med Försvarsmaktens omstrukturering den 1 juli 1994 i Högkvarteret (HKV) som Arméledningen.
Accessibility
Secrecy
Nej
Control
Amended
17/03/2023 08:27:58
Svenskt deltagande i Förenta Nationernas fredsbevarande styrkor började med de observatörsgrupper FN sände till Palestina i samband med Folke Bernadottes medlaruppdrag 1948, även om uttrycket fredsbevarande tillkom först 1956 i och med Suezkrisen.
Efter hand som Sverige tog del i allt fler FN-uppdrag visade det sig nödvändigt med en väl fungerande enhet i hemlandet för handläggande av FN-frågor. Den vid Försvarsstabens utrikesavdelning tjänstgörande ryttmästaren G Fagraeus, som den 1 april 1954 blivit chef för Försvarsstabens Koreadetalj, överfördes under 1956 till attachédetaljen vid samma stab och organiserade där Försvarsstaben FN-avdelning. Huvuddelen av FN-ärendena på central nivå handlades i Försvarsstaben men även de tre andra centrala staberna skötte vissa ärenden. Således beordrades kaptenen E Schåltz vid Arméstabens organisationsavdelning att som detaljchef vid avdelningen handlägga Arméstabens FN-ärenden (AstO 14/1957).
De utökade svenska FN-engagemangen i Gaza 1956 och Kongo 1960 med bataljonsstyrkor medförde en mycket stor arbetsbelastning inom stabernas linjeorganisation. På grund därav gjorde Överbefälhavaren 1961 en framställning till Kungliga Maj:t om organisation av en särskild FN-avdelning (Fst/A 6/7 1961 nr 103:40). Beslut meddelades 15 september 1961 att gälla från ochmed 1 oktober samma år (KBr 15/9 1961, Fö dnr 2836).
Huvuddragen i beslutet var - ärenden rörande svenst biträde åt FN handläggs av ÖB - inom Arméstaben inrättas en särskild FN-avdelning och en FN-kassaavdelning för handläggning av ärenden som av ÖB överlämnats till Arméstaben - personalen bekostas av särskilda medel för FN-styrkors verksamhet.
Beroende på bland annat personalbrist organiserades Arméstabens FN-avdelning först den 1 november 1961, varför arkivbildning i egentlig mening påbörjades först vid detta datum. Till chef för avdelninen utsågs majoren Sten Ljungqvist med bland annat ovan nämnda Fagraeus och Schåltz som detaljchefer.
Serien innehåller protokoll, tingsrättsdomar, korrespondens, intyg med mera i disciplinmål. En stor del av handlingarna utgörs av kopior av från bataljonerna insända mål. Tidsangivelsen avser handläggningsår vilket innebär att disciplinförseelsen kan ha förevarit under tidigare år än de angivna.
Till och med 1981 förvaras utgående och inkomna skrivelser tillsammans, se serie F 1. Serien innehåller så kallad rödkoncept, jämför inledningen. Handlingarna är sorterade enligt Klassifikationssystem för militära ärenden (KMÄ), jämför dock inledningen. Från och med 1987 har utgående skrivelser diarieförts och arkivlagts i Arméstaben/Chefen för armén, Centralexpeditionen.
Serien omfattar dagslistor och i enstaka fall rödkoncept över skrivelser "av mindre vikt". Till största delen förekommer här inom arméstaben sända skrivelser samt avtal. Efter 1994 fortsätter serien i Swedint:s arkiv.
Handlingarna omfattar personer tjänstgörande vid flygförband och teknikergruppen men ej bataljonernas personal. Korten, som är sorterade i bokstavsordning, innehåller uppgifter om namn, personnummer, adress, närmaste anhöriga, anställningstid, grad, språkkunskaper, vitsord med mera samt fotografi.
Serien omfattar personkort upprättade vid Ast/FN. Korten innehåller uppgift om namn, personnummer, adress, telefon, anställningstid, militära data, språkkunskaper med mera samt fotografi.
Serien innehåller läkarhandlingar med mera för kvinnlig personal. Handlingarna är upprättade efter preliminär antagning till FN-tjänst och omfattar läkarintyg, frågeblankett avseende hälsotillstånd VPV blankett "Underlag för kunskapsredovisning" kopia av ansökan, FN-tjänst VKÖ inskrivningsprövning EKG-remsa.
Av skrivelserna utgörs de inkomna av till Arméstaben inkomna original, de utgående är kopior, så kallad blåkoncept. Originalen till utgående skrivelser, så kallad rödkoncept, förvaras i Arméstabens huvudexpeditions arkiv. Benämningen på huvudexpeditionen vid olika tider framgår av inledningen (under rubriken Diarieföring).
Serien innehåller remissförteckningar, oregistrerade utgående remisser samt oregistrerade inkomna remissvar. Från och med 1985 har samtliga remisser registrerats, se serie B 1 respektive E 1.
Serien innehåller till FN-avdelningen insända omdömen och betyg för personal tjänstgörande vid svenska teknikergrupperna i Kongo 1961-1962 och svenska teknikerkontingenterna 1963-1964. Häri också diverse andra intyg och betyg utfärdade vid militär och civil anställning även som kopior av anställningsintyg utfärdade av Ast/FN för ovan nämnd personal. Handlingarna är sorterade i bokstavsordning. Tidsangivelser avser utfärdande datum.
Serien omfattar det dossiesystem som handhafts av chefen för Specialenheten för katastrofhjälp (SWEDRELIEF), se inledningen. Serien innehåller även före detta hemliga handlingar.
Serien innehåller kort med viss information om FN-personal, såsom namn, personnummer, vikt, längd samt resultat av medicinska undersökningar m.m.. Alfabetisk ordning på efternamn. 1960 - 1970 tal.
Personalkort över FN-personal som tjänstgjort under 1960 - 1980 talet. Korten ligger i alfabetisk ordning, A - Ö. Viss information om personal framkommer såsom namn, personnummer, datum rörande utbildningstid och tjänstgöringsperiod m.m.. (Förvaras hos Försvarsmakten, HR Centrum)
Serien innehåller från respektive FN-bataljons fotograf insända svartvita negativ i storlek 24 x 36 mm och 6 x 6 cm samt kontaktkopior till dessa. I flertalet av volymerna finns även kortfattade bildtexter. Bokstäverna efter bataljonsnumret anger C=Cypern, G=Gaza, K=Kongo och M=Mellersta Östern.
Tidningen Cypressen var organ för FN-bataljonerna och civilpolisavdelningarna på Cypern, se inledningen. Tidningen kallas 1971-1974 Nya Cypressen. I volym 1 förvaras också två stencilerade häften som utgivits av beredskapsbataljonspersonal, nämligen "Nya Kvarnposten" från 1971 (utgiven av beredskapsbataljon 18 B ur vilken bataljon 47 C uttogs) och "Malpåsen" från 1972 (19 B - 48 C).