Arkiv

Anckarcrona, Theodor, samling

Grunddata

Referenskod

SE/KrA/1209

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ahYvXQazrg1Rca11SpzZk1

ExtraID

1209

Arkivinstitution

Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Anckarcrona, Theodor, 1687 – 1750 (Arkivbildare)

Kategori: Person (släkt)

Innehåll och historik

Arkivbildarhistorik

Anckarcrona, Theodor
Theodor Ankarcrona, född Theodor Christophers, född 15 februari 1687, död 2 november 1750, var amiral, vetenskapsman och landshövding.
Vid sexårsåldern skickades Theodor Christophers till sin farbror i Amsterdam för att studera och lära ett yrke inom handeln. Han intresserade sig även för vetenskaper, främst för matematik samt för flottan. År 1708 anmälde han sig som frivillig hos den engelska flottan. Här fick han vara med om åtskilliga attacker på franska skepp i Engelska kanalen och utanför Amerikas kuster. Han fick så småningom löjtnants grad och en egen fregatt.

År 1711 återvände Christophers till Sverige och anslöt sig till den svenska flottan. Han började som löjtnant och avancerade därefter snabbt i graderna. 1715 räddade han Karl XII från att bli instängd i Stralsund 1715. Som tack för detta dåd gjordes han till kommendör vid huvudflottan i Karlskrona och adlades till "Ankarcrona".

År 1736 blev Ankarcrona viceamiral och sex år senare amiral och amiralitetsråd. Han kom att bli en central figur i Sveriges försvars- och finanspolitik, där Ankarcronas erfarenheter av vetenskap och handel kom väl till pass. År 1742 valdes han in i den Kongl. Akademien, och han gav själv ut flera vetenskapliga skrifter. Mellan 1743 och 1750 var han landshövding över Stockholms län.

Ankarcrona valdes år 1740 in som ledamot nummer 56 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Allmän anmärkning

Samlingen omfattar nio handritade kartor och ritningar över befästningsverk. Åtta av dem är troligtvis gjorda kring 1740 och föreställer befästningar i Sverige, en är daterad 1695 och visar befästningslinjer öster om Courtray i nuvarande Belgien.
De nio bilderna hittades instuckna i ett atlasverk som tillhört amiral Theodor Anckarcrona (1687-1750). Verket såldes på auktion i Stockholm1778. Köpare var möjligtvis C. B. Wadström, som senare donerade sin boksamling till Norrköpings trivialskola. Boksamlingen tillhör nu Norrköpings stadsbibliotek, som donerade de nio kartor och ritningarna till Krigsarkivet.
I Krigsarkivets övriga kart- och ritningssamlingar finns ett original samt kopior av några av objekten i Theodor Anckarcronas samling (se förteckningen). Ytterligare kartor och ritningar över Landskrona och Karlsvärds fästning finns i samlingen Sverige stads- och fästningsplaner, och över Courtray i Utländska stads- och fästningsplaner, Belgien.
Om Theodor Anckarcrona, se Svenskt biografiskt lexikon (Stockholm, 1920) samt Hjalmar Börjeson, Örlogsflottans officerare (Stockholm, 1942).

Kontroll

Skapad	2006-12-12 00:00:00
Senast ändrad	2021-04-27 12:53:13

Kartor / ritningar (9 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
1	"Plan de la nouvelle ligne". Karta från 1695 över befästningslinje öster om Courtray. Av de Moulins och de Beauvilliers. Kopia finnes i Utländska krigsplaner, band XI:98.		Läsesal
2	Ritning över Karlsvärds fästning. Kopia , troligtvis ett elevarbete, gjord 1742 av N. Diurclow junior efter ett original av Gabriel Cronstedt 1741. Original finnes i Svenska stads- och fästningsplaner, Karlsvärd, nr 23 a och 23 b.		Läsesal
3	"Hydrographisk charta över Karlsholms hamn". Karta över nuvarande Kårehamn på Öland, troligtvis från ca 1740. Handritad karta över Kårehamn finns även i Sjökarteverket, kartor, omslag V: 3, karta nr. 33.		Läsesal
4	"Profiler öfwer stenglacin framför högra facen af Bastion Landscrona. Profiler öfwer norra krubwärket och den med sten reveterade ior-dämningen". Ritning från ca 1740 över detaljer från troligtvis Landskrona fästning.		Läsesal
5	Ritning över oidentifierad fästning, en åttakantig polygon, med profiler. Möjligtvis Fredrikshamn i Finland, men ritningen kan även vara rent fiktiv. Troligtvis en övningsritning från ca 1740.		Läsesal
6	Ritning över oidentifierad fästning med profiler. Troligtvis en övningsritning från ca 1740 i form av en kopia av ett äldre original.		Läsesal
7	Ritning över oidentifierad fästning med profiler. Troligtvis en övningsritning från ca 1740 i form av en kopia av ett äldre original.		Läsesal
8	Ritning över oidentifierade profiler med troligen fiktiva bastionsnamn: Dopsten, Knappen, Fästet, Klingan och Baljan. Troligtvis en övningsritning från ca 1740.		Läsesal
9	Ritning över fyra oidentifierade portar, varav en överbyggd. Troligtvis från ca 1740.		Läsesal