De svenska skogsvårdsstyrelserna (SVS) uppstod som en följd av 1903 års lag om vård av enskildes skogar (SFS 1903:79). Lagen var en återväxtlag tillkommen till följd av "den på många orter hittills hänsynslöst bedrifna skogssköflingen". Skogsvårdsstyrelsernas uppgift var att som tillsynsmyndighet övervaka lagens efterlevnad men även att förse skogsbruket med skogsodlingsmaterial i form av frö och plantor samt verka allmänt stödjande för enskilda skogsbrukare.
Varje landstingsområde skulle ha en skogsvårdsstyrelse. I Skåne där landstingsområdena exakt motsvarade de båda dåvarande länen kom således att bildas två skogsvårdsstyrelser i Malmöhus respektive Kristianstads län. Båda började sin verksamhet 1904. En viss verksamhet i delvis samma syfte synes dock ha drivits redan från 1890-talet i form av "Länets skogsodlingsförening" från vilken vissa räkenskaper kommit att införlivas i Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstad arkiv.
ORGANISATION
Som framgått ovan var skogsvårsstyrelsen ursprungligen rent distriktsmässigt knuten till landstinget. Ledamöterna utsågs också delvis av detta men även av Kungl. Maj:t samt av länets hushållningssällskap. Myndigheten redovisade sin verksamhet till länsstyrelsen medan det ankom på landsting och hushållningssällskap att bevilja ansvarsfrihet. Senare upphörde hushållningssällskapets formella koppling till myndigheten och styrelsen utsågs därmed endast av regeringen och landstinget.
Myndighetens högste tjänsteman var länsjägmästaren. I Skåne var denne ursprungligen gemensam för de båda länens myndigheter.
På lägre nivå indelades själva länet i ett antal länsskogvaktaredistrikt. Antalet i Kristianstad var från början tre, vilka utökades till sex 1917, minskades till fem 1928, åter ökades till nio 1946 och reducerades till åtta 1988 samt slutligen till fyra 1993. I samband med sistnämnda förändring minskades antalet distrikt i Malmöhus län, som vid denna tidpunkt hade lagts under Kristianstads administration, till ett enda.
Till Skogsvårdsstyrelsens kärnverksamhet hörde länge driften av plantskolor, av vilka det i Kristianstads län som mest funnits 15 stycken (1925) strategiskt utplacerade i länet för att underlätta för de lokala skogsbrukarna att kunna hämta plantor. Med förbättrade kommunikationer kom antalet så småningom att reduceras till ett mindre antal men större skolor. Vissa av skolorna hade varit i drift redan före 1904, då troligen i länets skogsodlingsförenings regi. Den 1 januari 1994 bolagiserades dock denna verksamhet och kom således ej längre att sortera under Skogsvårdsstyrelsen. I Kristianstads län fanns även en skogsvårdsskola i Breanäs. Denna omvandlades 1976 till kurs- och konferensgård och bolagiserades 1 juli 1983 (Breanäs Kursgård AB) som en följd av Skogsvårdsstyrelsens förstatligande.
Skogsvårdsstyrelserna saknade länge ett överordnat centralt organ och kom därigenom att utveckla tämligen självständiga administrativa rutiner. 1941 inrättades dock den statliga Skogsstyrelsen (SKS), vilket ledde till en successivt ökad likformighet.
Den 1 juli 1981 förstatligades samtliga Skogsvårdsstyrelser. Denna formella förändring synes dock ha inneburit mycket få förändringar i det praktiska arbetet. För Kristianstads del var dock avyttrandet av Breanäs kursgård en direkt följd av förstatligandet. Man upphörde också med all uppdragsverksamhet.
I och med den 1 januari 1987 sammanslogs den centrala administrationen av Skogsvårdsstyrelserna i Malmöhus och Kristianstads till den senare. Två separata styrelser bibehölls dock fram till myndigheternas upphörande. För arkivbildningens del innebar sammanslagningen dock att åtskilliga handlingar rörande Malmöhus län återfinns i Kristianstads läns arkiv efter detta år.
Den 1 januari 1997 ersattes de tidigare självständiga länsvisa skogsvårdsstyrelserna av elva regionala statliga myndigheter inom Skogsvårdsorganisationen (SVO). Myndigheterna i Kristianstads och Malmöhus län uppgick därvid tillsammans med de i Halland och Blekinge i den Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland och upphörde därmed som arkivbildare.
REGLERANDE LAGSTIFTNING
Den ovan nämnda lagen om vård av enskildes skogar 1903 reglerade endast skogsägarens skyldighet att återplantera efter kalavverkning. Den skulle dock följas av mer vittomfattande lagar, vilka därmed också ökade skogsvårdsstyrelsernas reglerade arbetsuppgifter.
1923 års skogsvårdslag innebar bland annat en skärpning av reglerna för tamboskaps betande i skogsmark vilken ansågs ha "till följd att mångenstädes vackra kulturer gå förlorade eller förvandlas till marskskogsbestånd under betesdjurens åverkan". Lagen innebar också ett ökat skydd mot mot kalavverkning av yngre och i viss mån även äldre skog.
1948 års skogsvårdsslag syftade till förbättrad virkesproduktion men också till ett ytterligare skärpt avverkningsskydd och fastslog att "[s]kogsmarken bör skötas så att tillfredsställande ekonomiskt utbyte vinnes och, såvitt möjligt, i huvudsak jämn avkastning erhålles." Denna lag var också den första att innehålla en exakt definition av begreppet "skogsmark": "Till skogsmark skall i princip hänföras all för skogsproduktion lämplig mark, som ej i väsentlig utsträckning nyttjas för annat ändamål." Många skogar var dock undantagna från lagreglering, däribland Domänverkets, kyrkans och flera allmänna samt vissa andra kronoägda fastigheter. Lagen kompletteras 1975 med ett tillägg rörande hänsyn till naturvård och andra allmänna intressen vid skogsvård.
1974 tillkom en särskild bokskogslag med innebörden att åtgärder icke fick vidtagas i bokskog som innebar att denna upphörde att vara just sådan. I gengäld utgick till särskilda statsbidrag till bokskogsskötsel, vilka det ålades skogsvårdsstyrelsen att administrera.
1979 kom en helt ny skogsvårdslag, vilken stipulerade att "[s]kogsmark med dess skog skall skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Vid skötseln skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna intressen". Lagen, som nu omfattade landets samtliga skogar, innebar skärpta återväxtbestämmelser, bland annat genom införandet av röjningsplikt i ungskogsbestånd.
1984 ersattes bokskogslagen av ädellövskogslagen. Lagstiftning och statsbidrag kom härmed att omfatta totalt åtta sorters ädellövskog.
Kort före de gamla skogsvårdsstyrelsernas upphörande kom slutligen 1994 års skogsvårdslag. Denna innebar ett jämställande av miljö- och produktionsmål men samtidigt en rad avregleringar: röjnings- och gallringsplikten avskaffades liksom skyldigheten att upprätta skogsbruksplaner (vilket sedan 1940-talet varit en viktig uppgift för skogsvårdsstyrelsen), och den lägsta åldern för slutavverkningsbar skog sänktes. I den nya lagen integrerades också den tidigare fristående ädellövskogslagen.
ÖVRIGA ARBETSUPPGIFTER
Utöver sin uppgift som tillsynsmyndighet i enlighet med de ovan angivna lagregleringarna har skogsvårdsstyrelsen under åren haft en rad andra arbetsuppgifter. Frö- och plantverksamheten liksom rådgivning och utbildning har redan nämnts. Härutöver har inte minst kommit hanteringen av en rad olika bidragrelaterade ärenden, av vilka de viktigaste varit bidragen till skogsdikning (1927-90), skogsodling (1930-79) och skogsvägar (1932-92). För övriga bidragsärenden hänvisas till serie F 4 G i arkivförteckningen.
Under 1970-talet utförde skogsvårdsstyrelsen även ett antal externa förvaltningsuppdrag (se serie F 10), vilka dock upphörde i och med myndighetens förstatligande 1982.
1980 påbörjades en "översiktlig skogsinventering" (ÖSI), vilken dock avbröts 1994, och 1993 en inventering av nyckelbiotoper. I Kristianstads läns fall har dock samtliga handlingar rörande båda dessa projekt överförts till efterföljaren Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland och ingår således ej i det här föreliggande arkivet.
ARKIVHISTORIK
Skogsvårdsstyrelsernas ursprungligen rent regionala förankring gjorde att generella regler för myndighetens arkivhantering saknades. Ej heller inrättandet av Skogsstyrelsen som centralorgan 1941 innebar att skogsvårdsstyrelserna kom att lyda under verksstadgans § 13 rörande arkivvård. I gengäld utarbetade Skogsstyrelsen 1972 efter visst samråd med Riksarkivet en intern anvisning för ordnande av skogsvårdsstyrelsens arkiv. Det var först i och med förstatligandet 1981 som myndigheterna kom att omfattas av först den allmänna arkivstadgan och senare av arkivlagen. Härvid beslöts även att de äldre handlingarna skulle anses överförda till den nya statliga myndigheten och att 1953 års allmänna gallringsförordning fick tillämpas retroaktivt på detta material.
Tre år efter förstatligandet utarbetade arkivarien Jonas Anderson en PM rörande arkivvården hos skogsvårdsstyrelserna. Han konstaterade att de regionala skillnaderna "i hög grad påverkat arkivbildningen såväl vad gäller vilka handlingar som betraktas som arkivhandlingar, hur dessa arkivlagts och inte minst vilka handlingar som kommit att bevaras" ävensom att arkivvårdens standard vore högst varierande och att flera skogsvårdsstyrelser haft icke godkända arkivlokaler.
I beaktande av de små praktiska skillnader i arbetet förstatligandet inneburit förordade Andersson att arkiven inte skulle brytas på grund av denna utan att man endast skulle nöja sig med att utarbeta en reviderad version av den tidigare arkivplanen. Så skedde också.
För Skogsvårdsstyrelsen i Kristianstad tycks någon arkivförteckning inte ha förelegat alls före förstatligandet. 1981 påbörjade arkivassistent Olle Blomqvist arbetet med en första förteckning omfattande tiden fram till detta år. Från 1984 arbetade arkivassistenterna Bertil Grahn och Bozorg Namazi-Fard från Landsarkivet i Lund periodvis med att uppdatera och komplettera förteckningen. Vid den slutliga leveransen till Landsarkivet 2002 utgjordes beståndet således av en blandning av fullständigt förtecknat, konceptförtecknat och helt oförtecknat material.
Så långt som möjligt har undertecknad försökt bibehålla den inre systematik som vid leveransen fanns i det förtecknade materialet. Åtskilliga serier har dock bytt signum för att undvika en rad luftserier och luckor efter bland annat utgallrat material. Likaså har en del mycket små serier sammanslagits. Åtskillig komprimering av icke fullt utnyttjade volymer har också i flera fall lett till betydligt kortare serier. Oförtecknat material har så långt som möjligt förts in bland de befintliga serierna på ett innehållsligt logiskt sätt.
Skogsvårdsstyrelsen har under sin drygt 90-åriga tillvaron tillämpat ett antal olika diarieföringssystem. För att underlätta sökning i handlingarna redogörs här kortfattat för dessa:
Korrespondens t o m 1949 (serie E 1 A samt i viss mån A 1) är diarieförd strikt kronologiskt i en nummerserie.
1950 - 1976 (serie F 1) tillämpas ett "enkelt" alfabetiskt system där t ex anslagsärenden sorteras under A, blanketter under B, kartor under K, lagärenden under L, personalärenden under P etc.
1977 - 1988 (serie F 1) tillämpas ett diariesystem med följande fasta huvudavdelningar: Ad = administration Ek = ekonomi In = information, rådgivning, utbildning Nv = natur- och miljövård Pe = personal Sa = samhällsplanering Sp = skogsplanläggning och skogshushållning St = skogsteknik Sv = skogsvård Öv = övrigt
1989 - 96 tillämpas ett system liknande det ovanstående men med nya avdelningsrubriker: EA = ekonomiadministration FP = frö- och plantverksamhet IN = information och rådgivning LA = lagar och lagtillsyn PA = personaladministration SA = samhällsplanering SP = skogsbruksplanläggning ST = statligt stöd UV = uppdragsverksamhet ÅG = skogliga åtgärder, instruktioner m m ÖA = övergripande administration
Av såväl Anderssons PM som en äldre arkivhistorik utarbetad av Torsten Bäck 1986 framgår att det varit tänkt att de olika distriktens arkiv skulle föras in och förtecknas tillsammans med myndighetens centrala arkiv. Så har dock uppenbarligen inte skett i Kristianstads län, och undantaget två volymer handlingar från Arkelstorps distrikt förekommer inga distriktshandlingar i det slutlevererade arkivet. Det har därför framstått som rimligt att föra dessa enstaka undantag till en Ö-serie.
Arkivet innehöll vid leverans en stor mängd kartor (c:a 1600), såväl inom ramen för förtecknade handlingar (främst serie F 7 A) som icke minst fristående och oförtecknade. Dessa har i allt väsentligt avskilts och separatförtecknats inom ramen för Landsarkivets kart- och ritningssamling. Även ett större antal oförtecknade fotogarafier (främst stordia av flygfoton) och ett tiotal filmer har avskilts från de ordinarie arkivhandlingarna.
Lund den 30 januari 2003
Fredrik Tersmeden Arkivarie
KÄLLOR
Jonas Andersson: Utredning rörande Skogsvårdsstyrelsers arkiv (PM 1986-02-26 upprättad på uppdrag av Riksarkivet)
Äldre arkivbeskrivningar för Skogsvårdsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Blekinge och Kalmar län.
Pressklipp samt tryckta årsberättelser i Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads arkiv
Muntliga uppgifter från Jan Wendel, arkivansvarig Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland
Allmän anmärkning
Oförteckande kartor, foton m m .
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Skapad
2002-11-04 00:00:00
Senast ändrad
2025-06-24 15:55:47
BAKGRUND OCH UPPKOMST
De svenska skogsvårdsstyrelserna (SVS) uppstod som en följd av 1903 års lag om vård av enskildes skogar (SFS 1903:79). Lagen var en återväxtlag tillkommen till följd av "den på många orter hittills hänsynslöst bedrifna skogssköflingen". Skogsvårdsstyrelsernas uppgift var att som tillsynsmyndighet övervaka lagens efterlevnad men även att förse skogsbruket med skogsodlingsmaterial i form av frö och plantor samt verka allmänt stödjande för enskilda skogsbrukare.
Varje landstingsområde skulle ha en skogsvårdsstyrelse. I Skåne där landstingsområdena exakt motsvarade de båda dåvarande länen kom således att bildas två skogsvårdsstyrelser i Malmöhus respektive Kristianstads län. Båda började sin verksamhet 1904. En viss verksamhet i delvis samma syfte synes dock ha drivits redan från 1890-talet i form av "Länets skogsodlingsförening" från vilken vissa räkenskaper kommit att införlivas i Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstad arkiv.
ORGANISATION
Som framgått ovan var skogsvårsstyrelsen ursprungligen rent distriktsmässigt knuten till landstinget. Ledamöterna utsågs också delvis av detta men även av Kungl. Maj:t samt av länets hushållningssällskap. Myndigheten redovisade sin verksamhet till länsstyrelsen medan det ankom på landsting och hushållningssällskap att bevilja ansvarsfrihet. Senare upphörde hushållningssällskapets formella koppling till myndigheten och styrelsen utsågs därmed endast av regeringen och landstinget.
Myndighetens högste tjänsteman var länsjägmästaren. I Skåne var denne ursprungligen gemensam för de båda länens myndigheter.
På lägre nivå indelades själva länet i ett antal länsskogvaktaredistrikt. Antalet i Kristianstad var från början tre, vilka utökades till sex 1917, minskades till fem 1928, åter ökades till nio 1946 och reducerades till åtta 1988 samt slutligen till fyra 1993. I samband med sistnämnda förändring minskades antalet distrikt i Malmöhus län, som vid denna tidpunkt hade lagts under Kristianstads administration, till ett enda.
Till Skogsvårdsstyrelsens kärnverksamhet hörde länge driften av plantskolor, av vilka det i Kristianstads län som mest funnits 15 stycken (1925) strategiskt utplacerade i länet för att underlätta för de lokala skogsbrukarna att kunna hämta plantor. Med förbättrade kommunikationer kom antalet så småningom att reduceras till ett mindre antal men större skolor. Vissa av skolorna hade varit i drift redan före 1904, då troligen i länets skogsodlingsförenings regi. Den 1 januari 1994 bolagiserades dock denna verksamhet och kom således ej längre att sortera under Skogsvårdsstyrelsen. I Kristianstads län fanns även en skogsvårdsskola i Breanäs. Denna omvandlades 1976 till kurs- och konferensgård och bolagiserades 1 juli 1983 (Breanäs Kursgård AB) som en följd av Skogsvårdsstyrelsens förstatligande.
Skogsvårdsstyrelserna saknade länge ett överordnat centralt organ och kom därigenom att utveckla tämligen självständiga administrativa rutiner. 1941 inrättades dock den statliga Skogsstyrelsen (SKS), vilket ledde till en successivt ökad likformighet.
Den 1 juli 1981 förstatligades samtliga Skogsvårdsstyrelser. Denna formella förändring synes dock ha inneburit mycket få förändringar i det praktiska arbetet. För Kristianstads del var dock avyttrandet av Breanäs kursgård en direkt följd av förstatligandet. Man upphörde också med all uppdragsverksamhet.
I och med den 1 januari 1987 sammanslogs den centrala administrationen av Skogsvårdsstyrelserna i Malmöhus och Kristianstads till den senare. Två separata styrelser bibehölls dock fram till myndigheternas upphörande. För arkivbildningens del innebar sammanslagningen dock att åtskilliga handlingar rörande Malmöhus län återfinns i Kristianstads läns arkiv efter detta år.
Den 1 januari 1997 ersattes de tidigare självständiga länsvisa skogsvårdsstyrelserna av elva regionala statliga myndigheter inom Skogsvårdsorganisationen (SVO). Myndigheterna i Kristianstads och Malmöhus län uppgick därvid tillsammans med de i Halland och Blekinge i den Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland och upphörde därmed som arkivbildare.
REGLERANDE LAGSTIFTNING
Den ovan nämnda lagen om vård av enskildes skogar 1903 reglerade endast skogsägarens skyldighet att återplantera efter kalavverkning. Den skulle dock följas av mer vittomfattande lagar, vilka därmed också ökade skogsvårdsstyrelsernas reglerade arbetsuppgifter.
1923 års skogsvårdslag innebar bland annat en skärpning av reglerna för tamboskaps betande i skogsmark vilken ansågs ha "till följd att mångenstädes vackra kulturer gå förlorade eller förvandlas till marskskogsbestånd under betesdjurens åverkan". Lagen innebar också ett ökat skydd mot mot kalavverkning av yngre och i viss mån även äldre skog.
1948 års skogsvårdsslag syftade till förbättrad virkesproduktion men också till ett ytterligare skärpt avverkningsskydd och fastslog att "[s]kogsmarken bör skötas så att tillfredsställande ekonomiskt utbyte vinnes och, såvitt möjligt, i huvudsak jämn avkastning erhålles." Denna lag var också den första att innehålla en exakt definition av begreppet "skogsmark": "Till skogsmark skall i princip hänföras all för skogsproduktion lämplig mark, som ej i väsentlig utsträckning nyttjas för annat ändamål." Många skogar var dock undantagna från lagreglering, däribland Domänverkets, kyrkans och flera allmänna samt vissa andra kronoägda fastigheter. Lagen kompletteras 1975 med ett tillägg rörande hänsyn till naturvård och andra allmänna intressen vid skogsvård.
1974 tillkom en särskild bokskogslag med innebörden att åtgärder icke fick vidtagas i bokskog som innebar att denna upphörde att vara just sådan. I gengäld utgick till särskilda statsbidrag till bokskogsskötsel, vilka det ålades skogsvårdsstyrelsen att administrera.
1979 kom en helt ny skogsvårdslag, vilken stipulerade att "[s]kogsmark med dess skog skall skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Vid skötseln skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna intressen". Lagen, som nu omfattade landets samtliga skogar, innebar skärpta återväxtbestämmelser, bland annat genom införandet av röjningsplikt i ungskogsbestånd.
1984 ersattes bokskogslagen av ädellövskogslagen. Lagstiftning och statsbidrag kom härmed att omfatta totalt åtta sorters ädellövskog.
Kort före de gamla skogsvårdsstyrelsernas upphörande kom slutligen 1994 års skogsvårdslag. Denna innebar ett jämställande av miljö- och produktionsmål men samtidigt en rad avregleringar: röjnings- och gallringsplikten avskaffades liksom skyldigheten att upprätta skogsbruksplaner (vilket sedan 1940-talet varit en viktig uppgift för skogsvårdsstyrelsen), och den lägsta åldern för slutavverkningsbar skog sänktes. I den nya lagen integrerades också den tidigare fristående ädellövskogslagen.
ÖVRIGA ARBETSUPPGIFTER
Utöver sin uppgift som tillsynsmyndighet i enlighet med de ovan angivna lagregleringarna har skogsvårdsstyrelsen under åren haft en rad andra arbetsuppgifter. Frö- och plantverksamheten liksom rådgivning och utbildning har redan nämnts. Härutöver har inte minst kommit hanteringen av en rad olika bidragrelaterade ärenden, av vilka de viktigaste varit bidragen till skogsdikning (1927-90), skogsodling (1930-79) och skogsvägar (1932-92). För övriga bidragsärenden hänvisas till serie F 4 G i arkivförteckningen.
Under 1970-talet utförde skogsvårdsstyrelsen även ett antal externa förvaltningsuppdrag (se serie F 10), vilka dock upphörde i och med myndighetens förstatligande 1982.
1980 påbörjades en "översiktlig skogsinventering" (ÖSI), vilken dock avbröts 1994, och 1993 en inventering av nyckelbiotoper. I Kristianstads läns fall har dock samtliga handlingar rörande båda dessa projekt överförts till efterföljaren Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland och ingår således ej i det här föreliggande arkivet.
ARKIVHISTORIK
Skogsvårdsstyrelsernas ursprungligen rent regionala förankring gjorde att generella regler för myndighetens arkivhantering saknades. Ej heller inrättandet av Skogsstyrelsen som centralorgan 1941 innebar att skogsvårdsstyrelserna kom att lyda under verksstadgans § 13 rörande arkivvård. I gengäld utarbetade Skogsstyrelsen 1972 efter visst samråd med Riksarkivet en intern anvisning för ordnande av skogsvårdsstyrelsens arkiv. Det var först i och med förstatligandet 1981 som myndigheterna kom att omfattas av först den allmänna arkivstadgan och senare av arkivlagen. Härvid beslöts även att de äldre handlingarna skulle anses överförda till den nya statliga myndigheten och att 1953 års allmänna gallringsförordning fick tillämpas retroaktivt på detta material.
Tre år efter förstatligandet utarbetade arkivarien Jonas Anderson en PM rörande arkivvården hos skogsvårdsstyrelserna. Han konstaterade att de regionala skillnaderna "i hög grad påverkat arkivbildningen såväl vad gäller vilka handlingar som betraktas som arkivhandlingar, hur dessa arkivlagts och inte minst vilka handlingar som kommit att bevaras" ävensom att arkivvårdens standard vore högst varierande och att flera skogsvårdsstyrelser haft icke godkända arkivlokaler.
I beaktande av de små praktiska skillnader i arbetet förstatligandet inneburit förordade Andersson att arkiven inte skulle brytas på grund av denna utan att man endast skulle nöja sig med att utarbeta en reviderad version av den tidigare arkivplanen. Så skedde också.
För Skogsvårdsstyrelsen i Kristianstad tycks någon arkivförteckning inte ha förelegat alls före förstatligandet. 1981 påbörjade arkivassistent Olle Blomqvist arbetet med en första förteckning omfattande tiden fram till detta år. Från 1984 arbetade arkivassistenterna Bertil Grahn och Bozorg Namazi-Fard från Landsarkivet i Lund periodvis med att uppdatera och komplettera förteckningen. Vid den slutliga leveransen till Landsarkivet 2002 utgjordes beståndet således av en blandning av fullständigt förtecknat, konceptförtecknat och helt oförtecknat material.
Så långt som möjligt har undertecknad försökt bibehålla den inre systematik som vid leveransen fanns i det förtecknade materialet. Åtskilliga serier har dock bytt signum för att undvika en rad luftserier och luckor efter bland annat utgallrat material. Likaså har en del mycket små serier sammanslagits. Åtskillig komprimering av icke fullt utnyttjade volymer har också i flera fall lett till betydligt kortare serier. Oförtecknat material har så långt som möjligt förts in bland de befintliga serierna på ett innehållsligt logiskt sätt.
Skogsvårdsstyrelsen har under sin drygt 90-åriga tillvaron tillämpat ett antal olika diarieföringssystem. För att underlätta sökning i handlingarna redogörs här kortfattat för dessa:
Korrespondens t o m 1949 (serie E 1 A samt i viss mån A 1) är diarieförd strikt kronologiskt i en nummerserie.
1950 - 1976 (serie F 1) tillämpas ett "enkelt" alfabetiskt system där t ex anslagsärenden sorteras under A, blanketter under B, kartor under K, lagärenden under L, personalärenden under P etc.
1977 - 1988 (serie F 1) tillämpas ett diariesystem med följande fasta huvudavdelningar: Ad = administration Ek = ekonomi In = information, rådgivning, utbildning Nv = natur- och miljövård Pe = personal Sa = samhällsplanering Sp = skogsplanläggning och skogshushållning St = skogsteknik Sv = skogsvård Öv = övrigt
1989 - 96 tillämpas ett system liknande det ovanstående men med nya avdelningsrubriker: EA = ekonomiadministration FP = frö- och plantverksamhet IN = information och rådgivning LA = lagar och lagtillsyn PA = personaladministration SA = samhällsplanering SP = skogsbruksplanläggning ST = statligt stöd UV = uppdragsverksamhet ÅG = skogliga åtgärder, instruktioner m m ÖA = övergripande administration
Av såväl Anderssons PM som en äldre arkivhistorik utarbetad av Torsten Bäck 1986 framgår att det varit tänkt att de olika distriktens arkiv skulle föras in och förtecknas tillsammans med myndighetens centrala arkiv. Så har dock uppenbarligen inte skett i Kristianstads län, och undantaget två volymer handlingar från Arkelstorps distrikt förekommer inga distriktshandlingar i det slutlevererade arkivet. Det har därför framstått som rimligt att föra dessa enstaka undantag till en Ö-serie.
Arkivet innehöll vid leverans en stor mängd kartor (c:a 1600), såväl inom ramen för förtecknade handlingar (främst serie F 7 A) som icke minst fristående och oförtecknade. Dessa har i allt väsentligt avskilts och separatförtecknats inom ramen för Landsarkivets kart- och ritningssamling. Även ett större antal oförtecknade fotogarafier (främst stordia av flygfoton) och ett tiotal filmer har avskilts från de ordinarie arkivhandlingarna.
Lund den 30 januari 2003
Fredrik Tersmeden Arkivarie
KÄLLOR
Jonas Andersson: Utredning rörande Skogsvårdsstyrelsers arkiv (PM 1986-02-26 upprättad på uppdrag av Riksarkivet)
Äldre arkivbeskrivningar för Skogsvårdsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Blekinge och Kalmar län.
Pressklipp samt tryckta årsberättelser i Skogsvårdsstyrelsens i Kristianstads arkiv
Muntliga uppgifter från Jan Wendel, arkivansvarig Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland
Serien inbunden där ej annat angives. Åren 1904 - 1920 ingår även styrelsens koncept, styrelsens diarier och till styrelsen inkomna skrivelser häri. 1970/71 - 1974/75 är protokollen sammanbundna med serie B2.
Se även volym A 3 A:1 (Skyddskommitténs protokoll 1974 - 1993 samt Omställningsgruppens protokoll 1986 - 1987), A 3 B:2 (Protokoll över samverkan enligt TRA-S 1989) samt Ö 1:4 (Skånes Skogsskyddskommittés protokoll 1971 - 1985).
Serien inbunden där ej annat angives. Lucka 1983 - 1984. Från 1989 ingår koncepten i serie F 1 A. För styrelsens koncept 1904 - 1920, se serie A 1 för motsvarande år.
Serien inbunden där annat ej angives. T o m 1948 ingår originalhandlingarna i regel i serie A1. Efter 1975 skall årsberättelserna enligt anmärkning i en äldre arkivförteckning återfinnas i serie F1, vilket dock icke synes vara fallet.
Serien i arkivboxar om ej annat angives. Åtskilliga ytterligare biträdesdiarier återfinnes tillsammans med respektive handlingar enligt följande:
E 4 BA: 10 - 16 (diarium över biträdesrekvisitioner 1969/70 - 1979/80).
F 5 BA: 2-10 (sidodiarium över tillstånd till avverkning av ädellövskog 1984 - 1996).
F 5 BB: 6-8 (sidodiarium över avverkningsanmälningar enligt § 8a Skogsvårdslagen 1980 - 1993).
F 12:4 (diarium över omläggning av skogsmark för annat ändamål 1983 - 1986 samt över handlingar rörande anläggningsstöd, Kristianstads och Malmöhus län 1991 - 1995).
Serien i arkivboxar. Består av buntar med "kardexkort" vilka utgör register till olika aktserier, bl a F 4 A. Bör hanteras särskilt försiktigt för bibehållandet av den inre ordningen. Tidsomfånget är ungefärligt och avser serien som helhet.
Se även vol C 3:1 (register till diarier över lagfrågor 1950 - 1958), D 9:3 (återväxtåtgärdskort i samband med statsbidrag 1975-1984) samt F 1: 159 (adresslista över personal 1975).
Serien i arkivboxar. Till styrelsen inkomna skrivelser åren 1904 - 1920 återfinnes under motsvarande år i serie A 1. Viss diarieförd korrespondens finns även i serie E 1 B. Fr o m 1950 ingår korrespondensen i serie F 1. 1919 - 1925 förekommer parallella serier inom samma diarienummersystem.
Serien i arkivboxar. Utgallrade med en frist av 10 år undantaget var tionde årgång som slutar på 0 i enlighet med SKS anvisningar 969:7 1972. 1969/70-1979/80 ingår även diarium över biträdesrekvisitioner i vissa volymer.
Serien i arkivboxar. Ordnade efter tre olika registreringsplaner under perioderna 1950-1976, 1977-1988 respektive 1989-1996 (se arkivhistorik för närmare förklaring härtill). För perioden före 1950, se serie E 1 A.
Serien i arkivboxar. Omfattar fr o m 1987 såväl Kristianstads som Malmöhus län. T o m 1988 är listorna uppdelade på två personalkategorier, "AST" och "förmän".
Serien i arkivboxar. Merparten av materialet rörande Breanäs överlämnades 1983-07-20 till den nya ägaren (från 1983-07-01) Breanäs Kursgård AB. Det överlämnade materialet omfattade förfrågningar, anbud och kontrakt 1954-1975 (3 vol), handlingar angående tillbyggnad 1974-1975 (6 vol) samt handlingar angående kökstillbyggnad 1979 (4 vol).
Se även vol Ö 1:4 (pressklipp m m från invigningen av Breanäs kurs- och konferensgård 1976).
Serien i arkivboxar. En i äldre arkivförteckningar upptagen volym rymmande 1951 års undersökningar av produktionskostnader vid Ignaberga och Maltesholms plantskolor samt äldre anteckningar om plantmaterialets beskaffenhet vid de olika skolorna saknades vid arkivets slutleverans till Landsarkivet.
Serien i arkivboxar. Ordnad alfabetiskt efter fastighetsbeteckningar (varvid namn som börjar på "östra", "västra", "lilla", "stora" o dyl återfinns under närmast påföljande ords begynnelsebokstav). Tidsomfånget avser serien som helhet. Se även serie F 4 CA (bokskogsföretag).
Serien i arkivboxar. Akterna ordnade kronologiskt efter uppläggningsår samt diarienummerordning (för diarium 1931 - 1991, se vol F 4 BA) inom respektive år. Vissa luckor i numreringen förekommer.
Serien i arkivboxar. Utgörs av handlingar rörande hypotekslån där Skogsvårdsstyrelsen inträtt som garant i utbyte mot förbindelse om begränsad avverkning. Volym 1 överlappar kronologiskt volym 2 - 3 men rymmer handlingar i andra ärenden än dessa.
Serien i arkivboxar. Dateringarna avser året för planens upprättande. Ordnad alfabetiskt efter fastighetsbeteckningar (varvid namn som börjar på "östra", "västra", "lilla", "stora" o dyl återfinns under närmast påföljande ords begynnelsebokstav) inom ramen för en äldre (vol 1 - 9) resp en yngre (vol 10 - 57) del av serien.
Ett större antal kartor i denna serie har avskilts till Landsarkivets kart- och ritningssamling.
Serien i arkivboxar. Utgallrade med en frist av 20 år undantaget var tionde årgång som slutar på 0 i enlighet med SKS anvisningar 969:7 1972. Ej gallrade handlingar härutöver vilka alltjämt fanns kvar vid arkivets slutleverans till Landsarkivet har dock bibehållits.
Serien i arkivboxar. Omfattar, där ej annat angives, naturvårdsuppgifter såsom upplysnings- och propagandaverksamhet, tillsyn och skötsel av naturskyddade objekt samt inventeringar.
Serien i arkivboxar. Omfattar förvaltningsuppdrag såsom stämplingslängder, markberedning, röjning, plantering och kostnadsberäkning samt faktureringsunderlag för respektive projekt inom olika områden. I och med Skogsvårdsstyrelsens förstatligande 1982-01-01 upphörde samtliga sådana förvaltningsuppdrag.
Serien i arkivboxar. Fr o m 1971/72 har motsvarande räkenskaper förts i lönehanteringssystemet System S och gallrats i enlighet med RA:s gallringsbeslut nr 381/1973, 486/1975 och 721/1980.
Serien i arkivboxar. Fr o m 1971/72 har motsvarande räkenskaper förts i lönehanteringssystemet System S och gallrats i enlighet med RA:s gallringsbeslut nr 381/1973, 486/1975 och 721/1980.
Serien är lagrad på Riksarkivet dels på rullfilm av silveremulsionstyp (säkerhetsfilm), dels på mikrofiche av vesikulärfilm (masterfilm och bruksfilm).
Uppgifterna är framtagna från System S kassabokföringsregister (KR-1).
Listan innehåller samtliga transaktioner med därtill hörande kontobeteckningar i System S. Uppgifterna är sorterade efter budgetår, redovisningsgrupp, myndighet, kontoplan, kassabokföringskonto, ev lokalmyndighetskonto, kostnadsmånad och verifikationsnummer. Innehåller fält för kostnadsbärare, kostnadsställe, kostnadsslag, belopp, bokföringsdatum samt textfält.
Innehåller på papper framtagna listor (kontospecifikation 1968-1975/76, fr o m 1975/76 transaktionslista) med vissa kompletteringar.
För system- och programdokumentation i övrigt hänvisas till Riksarkivet och DAFA.
Serien omfattar åren 1971/72-1978/79 och har beteckning RA nr F 105.
Serien är lagrad på Riksarkivet dels på rullfilm av silveremulsionstyp (säkerhetsfilm), dels på mikrofiche av vesikulärfilm (masterfilm och bruksfilm).
Uppgifterna är framtagna från System S kassabokföringsregister (KR-1).
Uppgifterna är sorterade efter budgetår, redovisningsgrupp, myndighet, betalningsmottagare och verifikationsnummer. Innehåller fält för belopp, bokföringsdatum, adress samt summering av utbetalningar..
För system- och programdokumentation i övrigt hänvisas till Riksarkivet och DAFA.
Serien omfattar åren 1971/72-1978/79 och har beteckning RA nr F 105.
Serien lagrad på Riksarkivet på magnetband, framställda i två exemplar, ingående i varsin nummerserie.
Innehåller samtliga poster i kassabokföringens kontoregister (KR-1). Uppgifterna är sorterade efter bokföringsmånad, myndighet, avihuvud, kontering, bokföringsdatum och verifikationsnummer.
För system- och programdokumentation i övrigt hänvisas till Riksarkivet och DAFA.
1971/72: band nr 10104 resp 20064. 1972/73: band nr 10122 resp 20082. 1973/74: band nr 10147 resp 20107 1974/75: band nr 10172 och 10173 resp 20131 och 20132. 1975/76: band nr 10204 och 10205 resp 20163 och 20164. 1976/77: band nr 10233 och 10234 resp 20192 och 20193. 1977/78: band nr 10264 och 10265 resp 20223 och 20224. 1978/79: band nr 10552 och 10553 resp 20517 och 20518.
Följande serier har utgallrats. Tillämpat gallringsbeslut samt gallringsfrist angives inom parentes efter resp handlingstyp. Serierna omfattar perioden från och med 1971/72 à 1975/76.
Inkomst- och utgiftsjournaler (RA 655/1978, 10 år); informationen finns lagrad på mikrofiche, se serie G 4 A.
Transaktionslistor med kassabokföringen (kontospecifikationer) (RA 655/1978, 10 år); informationen finns lagrad på mikrofiche, se serie G 4 A.
Periodiska utbetalningsrapporter (RA 655/1978, 10 år); informationen finns lgrad på mikrofiche, se serie G 4 B.
Verifikationer, huvudserie (RA 785/1981).
Verifikationer, inbetalningar (RA 785/1981).
Dagliga utbetalningsrapporter (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Postgirolistor (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 10 år).
Dispositionstablå 1 (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Avstämningsfel i utflödet (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Fellistor (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Rapportlistor (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Postgirolistor DAFA (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, vid inaktualitet).
Dagliga utbetalningsrapporter (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 3 mån).
Transkaktionslistor (kassa) (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Inkomst-/utgiftsjournaler (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 10 år).
Transaktionslistor (för kassabokföring) (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 10 år).
Externa kontolistor (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 10 år).
Resultatlistor, månad (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Anslagsspecifikationer (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Personalrapporter (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Reskontrasammandrag (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Kravbrev (RA 381/1973, 486/1975 och 721/1980, 2 år).
Vid leverans till Landsarkivet innehöll arkivet en förtecknad serie samt ett antal lösa oförtecknade med kartor. Med undantag för volym 1 nedan har samtliga dessa kartor överförts och förtecknats separat inom ramen för Landsarkivets kart- och ritningssamling.
De ursprungligen fyra volymerna förtecknade kartor utgjordes av dikningskartor ordnade efter kontraktsnummer (nr 1 - 928) samt diarieförda översiktskartor över skogsbilvägar och skogsvägbyggnadsföretag med kontraktsnr 14 - 135.
Dikningskartorna återfinns i kart- och ritningssamlingen enligt följande: * Dikningsföretag 1 - 300 = karta nr A 17009 - A 17335 * Dikningsföretag 301 - 450 = karta nr A 17730 - A 17890 * Dikningsföretag 451 - 553 = karta nr A 17621 - A 17723 * Dikningsföretag 554 - 940 = karta nr A 17891 - A 18299 * Dikningsföretag 941 - 948 = karta nr A 18400 - A 18407 * Spridda onumrerade dikningsföretag = karta nr A 17725 - A 17729
Kartorna över skogsbilvägar och skogsvägbyggnadsföretag återfinns i kart- och ritningssamlingen enligt följande: * Kontrakt nr 14 - 112 = karta nr A 18408 - 18499 * Kontrakt nr 113 - 135 = karta nr A 18329 - 18349 * Översiktskartor = karta nr A 18350 - 18376