Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Hemliga och särskilda protokoll


Inledning


I äldre tid var alla kansliets handlingar i princip hemliga; denna sekretess gällde i synnerhet rådsprotokollen. Protokollssekreterarna och de andra kanslitjänstemännen fick i sina ämbetseder förbinda sig till tystnad.

Ibland har dock ärenden ansetts vara så känsliga att särskild försiktighet varit befogad. Då fick sekreterarna avlägsna sig och den fortsatta överläggningen skedde oftast utan protokoll. I denna samling finns endast ett protokoll från före frihetstiden, fört av hovkanslern vid ett rådssammanträde 1667.

Frihetstidens författning fastställde att noggranna rådsprotokoll alltid skulle föras (14 paragrafen i 1719 respektive 1720 års regeringsform). Vid 1723 års riksdag beslöt ständerna att när särskilt känsliga ärenden föredrogs i riksrådet och konungen och råden "ville vara allena" hemliga protokoll skulle föras av hovkanslern, någon av riksråden eller kansliråden eller kanslipresidenten själv; sådana protokoll skulle förvaras i dennes kontor.

De frihetstida protokollen av hemlig natur i denna samling berör huvudsakligen frågor om utrikespolitik och krig, men här förekommer även ärenden angående statsfinanserna och statslån i utlandet, statliga växelaffärer och ekonomiska transaktioner, kungahus och tronföljd, censur och tryckfrihet, författnings-
frågor och stämplingar mot rikets säkerhet. Koncept och inkomna skrivelser ligger ofta som bilagor.

Även i justitieärenden har vissa hemliga rådsprotokoll förts under frihetstiden, såväl angående banklagstift-
ning som i justitieärenden i allmänhet (1757 exempelvis angående misstankar att konungen förrått rikets hemligheter).

Till följd av ständernas beslut vid riksdagen 1723 tillkom den s.k. sekreta kommissionen, ett utskott bestående av kanslipresidenten och något riksråd, hovkanslern m.fl., för beredningen av de allra hemligaste ärendena. Det första av dess här ingående protokoll, som fördes av ett kansliråd, är från februari 1724 och det sista från december 1728. Kommissionens arbete synes därefter ha upphört. 1743 inrättades enligt beslut av ständerna den s.k. hemliga beredningen (ibland benämnd beredningskommissionen), för vilken protokoll finns bevarade från september 1743 till september 1753. Dessa protokoll inehåller oftast mer detaljerade uppgifter än de motsvarande hemliga rådsprotokollen.

Under den gustavianska tiden fortsattes och utvecklades systemet med särskilt förda - och särskilt förvarade - råds- och konseljprotokoll.

I 1809 års regeringsform nämndes inget om att hemliga protokoll skulle föras i särskilt känsliga ärenden: både statsrådsprotokollen och de ministeriella protokollen i utrikesärenden var undandragna från almänhetens insyn. Hovkanslern, som från 1809 var medlem av statsrådet, har dock på särskild befallning fört och sedan även förvarat protokoll i sekreta ärenden, detta fram t.o.m. 1836. Dessa hemliga protokoll redovisar bl.a. beslut om krig och utrikespolitik, tronföljarval, den f.d. konungen och hans familj samt förhållandet till Norge. Efter det att hovkanslersämbetet upphört 1840 förvarandes dessa hemliga protokoll i Utrikesdepartementet och de har sedan levererats därifrån till Riksarkivet i olika omgångar.

Några liknande aparta protokollsserier finns på andra håll i Riksarkivet, såsom Utrikesexpeditionens och UD:s arkiv.

De hemliga särskilda råds-, konselj- och statsrådsprotokollen från tiden 1725-1813 förtecknades på 1890-talet mycket detaljerat av dåvarande amanuensen i Riksarkivet Theodor Westrin. Denna förteckning trycktes i något omarbetat skick i Meddelanden från svenska riksarkivet (MRA) 1897. För mera ingående uppgifter om protokollen och de därtill fogade handlingarna från tiden 1725-1813 hänvisas till denna tryckta förteckning.

Westrins ursprungliga, handskrivna, förteckning finns nu i Riksarkivets ämbetsarkiv -1966 (sign. D II ec:27). Den innehåller mer detaljerade uppgifter om protokollen än den tryckta förteckningen, t.ex. om protokollförare, justeringar, anteckningar om expediering, personer närvarande vid besluten etc. Där finns också ett interfolierat examplar av Westrins tryckta förteckning i MRA 1897 med åtskilliga anteckningar om dessa protokoll införda.

De av hovkanslern förda statsrådsprotokolen från 1814-1836 levererades från Utrikesdepartementet till Riksarkivet 1916-1918. Handlingarna blev föremål för en omfattande utredning av dåvarande arkivarien Herman Brulin, "PM angående statsrådsprotokoll i utrikes- och hofkanslersärenden 1809-1840)" (1926) i Riksarkivets ämbetsarkiv -1966 (sign. FVa:3).

1996-10-15
Folke Ludwigs

 Serier (11 st)