Efter vederbörlig ändring av regeringsformen omvandlades genom en K M:ts förordning den 16 maj 1840 (SFS 1840:14) de förutvarande statsexpeditionerna och utrikeskabinettet nämnda dag till sju statsdepartement. Dessa var justitiedepartementet, utrikesdepartementet, lantförsvarsdepartementet, sjöförsvarsdepartementet, civildepartementet, finansdepartementet och ecklesiastikdepartementet. Civildepartementet behandlade frågor rörande lanthushållning, bergsrörelse, handel, sjöfart, fabriker, hantverkerier och alla andra näringar, utom vad beskattning rörer, ävensom angående bildnings- och undervisningsanstalter för dessa näringar; frågor om skjutsväsendet, gästgiverier, allmänna vägar, broar, färjor, kanaler och andra kommunikationsanstalter, med undantag av post- och telegrafinrättningar; ekonomiska ordningsmål, samt försäkrings-, dykeri- och bärgningsärenden; ävensom anstalter till förekommande av smittosamma sjukdomars införande i riket; frågor om undsättningar och lånebidrag av de till departementet hörande fonder och särskilda anslag för jordbruk, fabriker och andra näringar; ärenden rörande lantmäteriet, eller skiftes-, avvittrings- och justeringsverket, hemmansklyvning samt avsöndring av jord eller andra lägenheter för hemman; tabellverket; och i allmänhet alla civila ärenden, vilka icke enligt bestämmelserna i denna stadga tillhöra annat departement.
Den 1 juli 1920 skedde omfattande förändringar i departementsindelningen och Civildepartementet (I) upphörde och de flesta av dess uppgifter fördelades på de nya social-, kommunikations- och handelsdepartementen.
Ämnesord
Ämnesord, sak
Aktiebolag. -1900 (Lokalt ämnesord)
Arbetarfrågor. 1913-1920 (Lokalt ämnesord)
Avvittring 1840-1900 (Lokalt ämnesord)
Bergsbruk 1840-1900 (Lokalt ämnesord)
Bolag (utom järnv. och banker). -1900 (Lokalt ämnesord)
Brännvinsärenden (Lokalt ämnesord)
Bärgningsärenden (Lokalt ämnesord)
Dykeriärenden (Lokalt ämnesord)
Explosiva varor (Lokalt ämnesord)
Fabriker. 1840-1900 (Lokalt ämnesord)
Fattigvård. 1919--1920-07-01 (Lokalt ämnesord)
Filmcensur. -1920-07-01 (Lokalt ämnesord)
Fiske. -1900 (Lokalt ämnesord)
Flaggan. -1920 (Lokalt ämnesord)
Flottning. -1900 (Lokalt ämnesord)
Fosterbarns vård. -1920 (Lokalt ämnesord)
Färje- och brohållningsskyldig. -1900 (Lokalt ämnesord)
Efter vederbörlig ändring av regeringsformen omvandlades genom en K M:ts förordning den 16 maj 1840 (SFS 1840:14) de förutvarande statsexpeditionerna och utrikeskabinettet nämnda dag till sju statsdepartement. Dessa var justitiedepartementet, utrikesdepartementet, lantförsvarsdepartementet, sjöförsvarsdepartementet, civildepartementet, finansdepartementet och ecklesiastikdepartementet. Civildepartementet behandlade frågor rörande lanthushållning, bergsrörelse, handel, sjöfart, fabriker, hantverkerier och alla andra näringar, utom vad beskattning rörer, ävensom angående bildnings- och undervisningsanstalter för dessa näringar; frågor om skjutsväsendet, gästgiverier, allmänna vägar, broar, färjor, kanaler och andra kommunikationsanstalter, med undantag av post- och telegrafinrättningar; ekonomiska ordningsmål, samt försäkrings-, dykeri- och bärgningsärenden; ävensom anstalter till förekommande av smittosamma sjukdomars införande i riket; frågor om undsättningar och lånebidrag av de till departementet hörande fonder och särskilda anslag för jordbruk, fabriker och andra näringar; ärenden rörande lantmäteriet, eller skiftes-, avvittrings- och justeringsverket, hemmansklyvning samt avsöndring av jord eller andra lägenheter för hemman; tabellverket; och i allmänhet alla civila ärenden, vilka icke enligt bestämmelserna i denna stadga tillhöra annat departement.
Den 1 juli 1920 skedde omfattande förändringar i departementsindelningen och Civildepartementet (I) upphörde och de flesta av dess uppgifter fördelades på de nya social-, kommunikations- och handelsdepartementen.
Listor över ärenden föredragna i konselj eller vid sammanträde av tillförordnad regering. Från januari 1849 finnes även konseljlistor regelmässigt bifogade akterna för varje konseljdag. Vissa årgångar nedan utgöres av i Riksarkivet gjorda avskrifter av de listor som finnes i konseljaktsbuntarna.
Registraturet omfattar i en enda kronologisk serie kungl. brev, ämbetsskrivelser etc, föranledda av Kungl. Maj:ts beslut, samt departementschefsskrivelser. Angående tryckta cirkulär se även serie B III.
Fram till 1/2 1844 har de kungliga breven och övriga expeditioner med anledning av Kungl. Maj:ts beslut i civilärenden daterats den dag då statsrådsprotokollet justerats, i regel vid närmast följande konselj.
Förutom koncept till kungliga brev och ämbetsskrivelser, föranledda av Kungl. Maj:ts beslut, även koncept till departementschefsskrivelser, expeditionschefsskrivelser och byråskrivelser. Även vissa koncept till departementschefens handbrev.
I serien har inordnats koncept tillhörande accessionerna 3/1966, 5, 33, 73 och 79/1969, 53 och 77/1970, 63 och 81/1971. Angående inordnandet av dessa koncept se följande promemorior: dnr 815/s 22/1971, 1568/s 22/1971.
Koncept i kronologisk ordning som ersättning för särskilt utskrivet registratur. Ryggpåskrift: Civildepartementets registratur. Koncept till kungliga brev och ämbetsskrivelser, föranledda av Kungl Maj:ts beslut, samt till departementschefsskrivelser.
Koncept till kungliga brev och ämbetsskrivelser, föranledda av Kungl. Maj:ts beslut, samt till departementschefsskrivelser. Femte byråns koncept i kommunikationsärenden oktober 1915-december 1918 ingår i serie B II cea.
Huvudsakligen kungliga brev, ämbetsskrivelser och departementschefsskrivelser, oftast tryckta, till Kungl. Maj:ts befallningshavande. Cirkulären saknas ofta i registraturet. Ej heller denna samling är fullständig.
Ärendesdiarier. Följande register till diariet finnes årsvis i volymerna:
1) Alfabetiskt register över avsändare, hänvisande till samtliga ingående skrivelser, ej endast initialskrivelser. I slutet av registret uppslagsordet "variorum" d.v.s diverse ärenden förtecknade månadsvis.
Innehåller dessutom fr.o.m 1863 expeditionslista över departementschefsskrivelser (i regel i slutet av volymen), för vissa år även upptagande departementschefens handbrev samt cirkulär och avsända telegram.
Åren 1846-1862 har departementschefsskrivelserna registrerats i en enda löpande kronologisk följd tillsammans med skrivelserna till följd av Kungl. Maj:ts beslut. 1840-1846 anteckningar om departementschefsskrivelser mer sporadiskt förekommande.
Konseljserien innehåller i princip de handlingar som legat till grund för K M:ts beslut i statsrådet, vilket innebär att de inte uteslutande innehåller inkomna handlingar. För varje särskilt ärende är handlingarna samlade i en akt, lagd på beslutsdatum.
Buntar.
Akter till Kungl. Maj:ts beslut för var konseljdag i nummerordning efter konseljlistan, där sådan förekommer. Från januari 1849 finns konseljlistor regelmässigt inlagda i buntarna. (Jfr A II a).
Handlingar till Kungl. Maj:ts beslut i civilärenden, daterade år 1840 eller tidigare, kan, även om beslutet fattats i konselj efter departementalreformens genomförande, återfinnas i serierna av skrivelser till Kungl. Maj:t, i Biographica, Enskildes suppliker: inrikes civilexpeditionen, m.fl. samlingar.
Konseljakterna för åren 1841-1848 synes ha tillkommit genom en i Riksarkivet utförd rekonstruktion. Se härom PM ing. I 1960/683.
Volym 2-6 utgöres av skrivelser med delgivning av rapporter etc från svenska beskickningar i utlandet angående utländsk lagstiftning, socialpolitik, kommunikationer, hälsovård etc.
Femårsberättelser från Överståthållarämbetet och landshövdingeämbetena.
Till övervägande delen diarieförda i Civildepartementet. Under senare år dock direkt ingivna till Statistiska centralbyrån.
Fr.o.m 1820-talet föreligger berättelserna i tryck, fr.o.m. perioden 1856-1860 i Sveriges officiella statistik, serie H. Se G. Utterström, Landshövdingarnas berättelser om länens tillstånd under 1700- och 1800-talen, meddelande från svenska riksarkivet 1953 (MRA).
I regel tryckta kungörelser, fastställda av länsstyrelserna och insända enligt hälsovårdsstadgan för riket samt ordnings-, byggnads- och brandstadgorna för rikets städer. Fr.o.m. 1904 i regel diarieförda.
Uppgifter från länsstyrelserna angående de i städerna gällande priserna på spannmål och potatis. Insända till följd av ämbetsskrivelse från chefen för civildepartementet den 12 februari 1846.
Avser länsmans-, länsbokhållare-, häradsskrivare- m.fl. tjänster. Insända enligt kungliga cirkulär den 22 december 1831 (SFS 1831:63), 36 ) 1855 års landshövdingeinstruktion (SFS 1855:90) och kammarkollegiets cirkulär den 21 januari 1842 (SFS 1842:2).
Genom kungliga brev till kammarkollegiet m.fl. myndigheter den 1 juli 1886 (SFS 1886:50) upphäves skyldigheten att avge ackordsavsägelse.
Rapporter i original t.o.m. september 1885, därefter avskrifter av till länsstyrelsen i Göteborg inkomna rapporter. Till en början utan bevarade missivskrivelser, därefter med missiv från länstyrelsen.
Insända enligt åläggande i stadsfästelseresolutionen på bolagsordningen.
Ej diarieförda.
I lag den 13 juli 1887 (SFS 1887:42) ang. handelsregister, firma och prokura stadgades att anmälan om firma, även för aktiebolag, fr.o.m. 1888 före rörelsens påbörjande skulle göras till handelsregister.
Ansökningar om återfående av ingivna handlingar, om upplysningar ur diariet, kvitterade redovisningar av lösenavgifter, anhållanden om avskrifter av Kungl. Maj:ts beslut, rekvisitioner och kvitton på utlämnat tryck, offerter av tryckeriarbeten etc.
Huvudsakligen föredragningspromemorior i konseljärenden, konceptartade, ibland med påskrift om beslut vid föredragningen. Även andra promemorior, jämte inkomna promemorior med begärda upplysningar. I regel odaterade, tidvis dock påskrift om föredragningsdatum
Manuskript, delvis på tryckt blankett, anslutande till men ej överensstämmande med det tryckta riksdagsregistret. Av ovisst samband med departementets arbete.
(I volym 1 ett titelblad med uppgiften: "Sakregister utarbetadt af F. Schulthess". Huruvida detta avser hela registret är ovisst).
Redogörelse för hamnförvaltning i vissa europeiska länder, med pärmpåskrift: "Om hamnförvaltning och avgifter i hamnarne". Följande länder behandlas: Italien Österrike-Ungern Rumänien Spanien Portugal Frankrike Belgien Holland Storbritannien Tyskland Danmark Norge Sverige
Dublettsamling, bestående av tryck (1849-1873 samt strödda tryck för senare år), avskrifter (1882-1896) och koncept (odaterade).
Bolagsordning skulle enligt kunglig kungörelse den 6 oktober 1848 (SFS 1848:43, sid 1) stadfästas av Kungl. Maj:t. På civildepartementets föredragning stadfästa bolagsordningar intogs under datum för stadfästelsen i registraturet (serie B I), under åren 1849-1873 regelmässigt i form av inom departementet verkställda avskrifter eller inhäftade tryck, senare såsom inhäftade avskrifter, vilka genom stadfästelseresolutionen infordrats från vederbörande bolag.
Föreliggande samling kan i enstaka fall komplettera registraturet.
Bolagsordning för bankaktiebolag stadfästes på finansdepartementets föredragning och ska följaktligen sökas i dettas arkiv. 1848 års förordning upphävdes genom lag om aktiebolag 28 juni 1895 (SFS 1895:65), vilken trädde i kraft 1 januari 1897. Aktiebolag registrerades därefter av Patent- och registreringsverket (SFS 1896:21, sid 1), och bolagsordning fastställdes av Kungl. Maj:t på civildepartementets föredragning endast för försäkringsbolag (SFS 1895:67, sid 1) och järnvägsaktiebolag (SFS 1897:12).
Jämför S.B. Helleberg, PM angående Aktiebolagsinstitutets utveckling; RA expedition.
Insända förslag till bolagsordningar lades principiellt till konseljakten (serie E I) till beslutet om stadfästelsen. I många fall har emellertid förslaget med inom departementet vidtagna ändringar lagts till grund för den stadfästa bolagsordningen, varvid förslaget fått tjänstgöra som koncept och då i regel lagts till konceptserien (serie B II a). Vissa insända förslag kan dock återfinnas i föreliggande samling (volym 5).
1. Svar på departementets cirkulärskrivelse den 24 maj 1902 till länsstyrelserna med begäran om redogörelse för de arbetsinställelser som förekommit (dep:s dnr 799/1902).
2. Uppgifter insända med anledning av expeditionschefens skrivelse till länsstyrelserna den 14 mars 1903 med begäran om insändande av primäruppgifterna till ovanstående svar.
3. Uppgifter på tryckt blankett från arbetsgivarna, insända från länsstyrelserna till följd av expeditionschefens skrivelse till länsstyrelserna den 30 juni 1903. Kompletterande uppgifter finnes i volym 6.
Jämför Arbetsstatistik, utgifen af kommerskollegii afdelning för arbetsstatistik, E 1: Arbetsinställelser under åren 1903-1907 jämte öfversikt af arbetsinstäl- lelser under åren 1859-1902 samt den s.k. politiska storstrejken 1902, tryckt 1909.
Volymerna 2-4 innehåller yttranden från trafikverken, Överståthållaren och länsstyrelserna angående sommartidens verkningar (dnr 3868/1916), med anledning av chefens för civildepartementet skrivelse den 15 maj 1916. Jämför även konseljakt 1916, 12 maj, nr. 60.
Innefattar även räkenskaper för statsrådsberedningen (Statsministern och de konsultativa statsråden).
Inventarielistor ingår regelmässigt såväl för departementet som för statsministerns ämbetsrum och Statsrådsberedningen samt fr.o.m. 1909 för Regeringsrätten.
Räkenskaper och redovisningar av olika slag, tydligen ombesörjda av registratorn, som expensmedelsräkenskaper i koncept (renskrifterna se G I a), uträkningar och kvittenser angående renskrivningskostnader, stämpel medelsredogörelser, taxeringsuppgifter för vid departementet anställd personal m.m.
I 10 ) 1874 års byggnadsstadga för rikets städer (SFS 1874:25) stadgades att stadsplan skulle fastställas av Kungl. Maj:t. Denna bestämmelse återfinnes även i 2 ) 1907 års stadsplanelag (SFS 1907:67). I byggnadsstadgans 11 ) mom 3 föreskrevs vidare att, sedan fastställelse erhållits, en noggrann och styrkt avritning av plankartan jämte en avskrift av beskrivningen skulle insändas till Civildepartementet, att där förvaras.
Civildepartementets samling av stadsplaner och stadsplanebeskrivningar, efter departementets delning förvarad i Kommunikationsdepartementet, överfördes till Byggnadsstyrelsen troligen år 1921. År 1967 överfördes byggnadsstyrelsens stadsplanebyrå till Statens planverk.
Samlingarna av kopior av stadsplaner och avskrifter av beskrivningar medföljde.