Arkivbeskrivning för Rikets allmänna kartverk med föregångares arkiv, ca 1805-1974
Myndighetens organisation och arbetsuppgifter Rikets allmänna kartverk (RAK) kan ses som en efterföljare till den militära fältmätningsverksamhet som påbörjades av topografiska Corpsen i början av 1805 och pågick till 1811. Därefter gick denna verksamhet upp i Ingeniörskåren och kom att bilda en fältmätningsbrigad som verkade fram till 1831 då den blev en självständig enhet med beteckningen topografiska kåren. Åren 1874 - 1894 benämdes kåren generalstabens topografiska avdelning för att bli rikets allmänna kartverki militär regi fram till 1937 och därefter ett civilt kartverk ända tills samorganisationen med lantmäteristyrelsen till Lantmäteriverket 1974. Framställningen av ett första rikstäckande topografisk kartverk, generalstabskartan utfördes således av militären. Inte förrän 1937 blev RAK en civil myndighet. De fanns under 1800-talet ett flertal självständiga verksamheter, som organisatorisk tillhörde lantmäteristyrelsen (LMS) men kom att föras till den militära kartläggningsverksamheten. Dessa var: *Rikets ekonomiska kartverk 1859-1894 *Sockenkarteverket
Tryckning och distribution skedde genom Generalstabens litografiska anstalt 1872 - 1962 samt Svenska reproduktionsaktiebolaget 1962 -1979. En helt självständig myndighet som kan ses som en föregångare till RAK men låg utanför den militära organisationen och gav ut ekonomiska kartor var: *Ekonomiska kartverket i Norrbottens län, 1859-1894 *Rikets allmänna kartverk, Luleå-expeditionen, 1894-1902
År 1937 blev verksamheten civil. År 1974 samorganiserades RAK och LMS till en ny myndighet, Statens Lantmäteriverk. Sambandet mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag, Arkivbildaren RAK har avsatt arkivalier av stora mängder. Arkivalierna har relativt stor särart och därför har arkivdelarna hållits var för sig. De olika arkivdelarna presenteras nedan: Arkivbildning av kartor 1805-1974 Det arbete som den militära fältmätningskåren startade i början av 1800-talet resulterade efter hand i ett rikstäckande kartverk. Efter ca ett hundra år var förstagångsutgivningen av den s k generalstabskartan klar. För södra delen av landet användes skalan 1:100 000, bladen för de inre delarna av Norrland gavs ut i skala 1:200 000 medan Norrlands kustland också kom att redovisas i skala 1:100 000.
Kartutgivningar: * Ekonomisk karta i skala 1: 10 000 och 1: 20 000 * Generalstabens topografisk karta i skala 1: 100 000 * Översikts karta i skala 1: 400 000, 1: 300 000 och 1: 250 000 * Generalkartor * Internationella kartor
Det har också avsatts olika underlag som t ex stom- och konceptkartor till ovannämnda kartserier. I den moderna kartutgivningen har allt fler deloriginal använts vid kartframställningen och särskilda bevarandeområden har valts ut för att eftervärlden skall kunna förstå hur kartframställningen gått till. Sökingång till kartserierna är dels traditionell arkivförteckning och dels digital sökingång via Lantmäteriets webbplats och historiska kartor. Arkivbildningen av flygbilder under perioden 1928 - 1974 Flygbilden i form av lodbild har tjänat som underlag för kartframställning från slutet av 1920-talat och har även idag en stor betydelse. År 1937 beslöt riksdagen att en ekonomisk karta grundad på fotokartan skulle framställas. RAK började därför att med vissa tidsintervaller genomföra flygfotografering över landet efter en s k omdrevsplan. Omdrevsflygningar har genomförts på standardhöjderna 4 600, 9 200 och 13 200 m. Flygbilden utgör en centralprojektion, vilket innebär att den innhåller perspektivförskjutningar och dessa tilltar mot bildens kanter. Dessa förskjutningar korrigeras. I idealfallet åstadskoms ett foto där varje punkt återges som om den betraktades rakt uppifrån. Ett sådant foto kallas ortofoto. Det har avsatts ca 1,3 miljoner flygbilder i negativ och kontaktkopior. Sökingång till flygbilderna är stråköversikter, som visar flygstråk och plats där respektive exponering skett.
Stråköversikterna kan läsas i ADB-miljö. Den geodetiska arkivbildningen under perioden 1760 - 1974 Geodesin har två syften, dels att ge en grundval för landets kartläggning, dels att nyttas för den vetenskapliga geodesin och därvid ligga till grund för internationella beräkningsarbeten. När Lantmäteristyrelsen framställde geografiska kartor under 1600-talet hade man endast några få ortsbestämningar att stödja sig på. Under 1700-talet kom ökade krav på stödpunkternas kvalitet och antal.
År 1758-1761 utfördes den första större trianguleringen i Sverige. Mätningen sträckte sig längs kusten från Svinesund till Simrishamn. Ett huvudnät av första ordningens triangelkedjor tillkom under 1800-talet. Sveriges första precisionsavvägning påbörjades 1886 och slutfördes 1905. Sveriges andra precisionsavvägning genomfördes under åren 1951 - 1968.
De geodetiska mätnings- och beräkningsarbetena har bl a avsatt följande slag av handlingar: *triangelpunkter *höjdfixpunkteer *tyngdkraftspunkter *riksgränspunkter
Sökingång till det geodetiska arkivet är dels arkivförteckningen dels punktkartor, som redovisar triangel- och höjdfixpunkternas belägenhet.
Vilka arkiv som myndigheten förvarar
De arkiv som avsatts av Rikets allmänna kartverk med föregångare förvaras hos Lantmäteriverket med undantag för de administrativa arkiv som avsatts före 1937. Dessa förvaras vad gäller militär verksamhet hos Krigsarkivet och det som gäller militär verksamhet hos Riksarkivet. Sökingångar i arkivet / arkiven, Sökingång till administrativa handlingar är arkivförteckning.
Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess,
Sekretess tillämpas för vissa försvarsärenden.
Gallringsregler Riksarkivets gallringsbeslut för system S och statens lönerapporteringssystem
Vem som är ansvarig för arkivverksamheten Chefen för kommunikationsenheten är informationsägare.
Arkiv med stark anknytning till Rikets allmänna kartverks arkiv och som förvaras hos Riksarkivet Ekonomiska kartverket i Norrbottens län samt Luleåexpeditionen Generalstaben: Topografiska avdelningen Generalstaben Gränsöversynen Sverige - Finland 1955-1957 Gränsöversynen Sverige - Norge 1959-1962 Hahr, August, arkiv Lehman, Yngve, arkiv Rikets allmänna kartverk 1894-1937 Avdelningen för de ekonomiska kartarbetena Rikets allmänna kartverk 1894-1937 Topografiska och geodetiska avdelningarna Rikets ekonomiska kartverk
Arkivbildarhistorik
Rikets allmänna kartverk
Rikets allmänna kartverk bildades 1894 genom sammanslagning av Rikets ekonomiska kartverk, Ekonomiska kartverket i Norrbottens län och en del av Generalstabens topografiska avdelning. Verket hade gemensam chef med Generalstabens topografiska avdelning och både militär och civil personal. Det var indelat i tre avdelningar, för geodetiska, topografiska och ekonomiska arbeten, från 1923 benämnda geodetiska och topografiska avdelningen respektive avdelningen för ekonomiska kartarbeten och stomkartearbeten.
I Riksarkivet förvaras arkiven från tiden före 1937, då en större omorganisation ägde rum. Handlingarna från den till 1902 existerande expeditionen i Luleå ingår i Ekonomiska kartverkets i Norrbottens län arkiv. Då Rikets allmänna kartverk upphörde 1974 överfördes verksamheten till Statens lantmäteriverk, som även övertog arkivet från tiden efter 1937.
De upprättade kartorna ingår inte i det här redovisade beståndet. Topografiska konceptkartor förvaras i Krigsarkivet, ekonomiska hos Lantmäteriverket.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Hänvisningar
Reproducerat
Nej
Kontroll
Skapad
2010-12-21 00:00:00
Senast ändrad
2024-03-22 09:11:37
Arkivbeskrivning för Rikets allmänna kartverk med föregångares arkiv, ca 1805-1974
Myndighetens organisation och arbetsuppgifter Rikets allmänna kartverk (RAK) kan ses som en efterföljare till den militära fältmätningsverksamhet som påbörjades av topografiska Corpsen i början av 1805 och pågick till 1811. Därefter gick denna verksamhet upp i Ingeniörskåren och kom att bilda en fältmätningsbrigad som verkade fram till 1831 då den blev en självständig enhet med beteckningen topografiska kåren. Åren 1874 - 1894 benämdes kåren generalstabens topografiska avdelning för att bli rikets allmänna kartverki militär regi fram till 1937 och därefter ett civilt kartverk ända tills samorganisationen med lantmäteristyrelsen till Lantmäteriverket 1974. Framställningen av ett första rikstäckande topografisk kartverk, generalstabskartan utfördes således av militären. Inte förrän 1937 blev RAK en civil myndighet. De fanns under 1800-talet ett flertal självständiga verksamheter, som organisatorisk tillhörde lantmäteristyrelsen (LMS) men kom att föras till den militära kartläggningsverksamheten. Dessa var: *Rikets ekonomiska kartverk 1859-1894 *Sockenkarteverket
Tryckning och distribution skedde genom Generalstabens litografiska anstalt 1872 - 1962 samt Svenska reproduktionsaktiebolaget 1962 -1979. En helt självständig myndighet som kan ses som en föregångare till RAK men låg utanför den militära organisationen och gav ut ekonomiska kartor var: *Ekonomiska kartverket i Norrbottens län, 1859-1894 *Rikets allmänna kartverk, Luleå-expeditionen, 1894-1902
År 1937 blev verksamheten civil. År 1974 samorganiserades RAK och LMS till en ny myndighet, Statens Lantmäteriverk. Sambandet mellan myndighetens arbetsuppgifter och viktigare handlingar och ärendeslag, Arkivbildaren RAK har avsatt arkivalier av stora mängder. Arkivalierna har relativt stor särart och därför har arkivdelarna hållits var för sig. De olika arkivdelarna presenteras nedan: Arkivbildning av kartor 1805-1974 Det arbete som den militära fältmätningskåren startade i början av 1800-talet resulterade efter hand i ett rikstäckande kartverk. Efter ca ett hundra år var förstagångsutgivningen av den s k generalstabskartan klar. För södra delen av landet användes skalan 1:100 000, bladen för de inre delarna av Norrland gavs ut i skala 1:200 000 medan Norrlands kustland också kom att redovisas i skala 1:100 000.
Kartutgivningar: * Ekonomisk karta i skala 1: 10 000 och 1: 20 000 * Generalstabens topografisk karta i skala 1: 100 000 * Översikts karta i skala 1: 400 000, 1: 300 000 och 1: 250 000 * Generalkartor * Internationella kartor
Det har också avsatts olika underlag som t ex stom- och konceptkartor till ovannämnda kartserier. I den moderna kartutgivningen har allt fler deloriginal använts vid kartframställningen och särskilda bevarandeområden har valts ut för att eftervärlden skall kunna förstå hur kartframställningen gått till. Sökingång till kartserierna är dels traditionell arkivförteckning och dels digital sökingång via Lantmäteriets webbplats och historiska kartor. Arkivbildningen av flygbilder under perioden 1928 - 1974 Flygbilden i form av lodbild har tjänat som underlag för kartframställning från slutet av 1920-talat och har även idag en stor betydelse. År 1937 beslöt riksdagen att en ekonomisk karta grundad på fotokartan skulle framställas. RAK började därför att med vissa tidsintervaller genomföra flygfotografering över landet efter en s k omdrevsplan. Omdrevsflygningar har genomförts på standardhöjderna 4 600, 9 200 och 13 200 m. Flygbilden utgör en centralprojektion, vilket innebär att den innhåller perspektivförskjutningar och dessa tilltar mot bildens kanter. Dessa förskjutningar korrigeras. I idealfallet åstadskoms ett foto där varje punkt återges som om den betraktades rakt uppifrån. Ett sådant foto kallas ortofoto. Det har avsatts ca 1,3 miljoner flygbilder i negativ och kontaktkopior. Sökingång till flygbilderna är stråköversikter, som visar flygstråk och plats där respektive exponering skett.
Stråköversikterna kan läsas i ADB-miljö. Den geodetiska arkivbildningen under perioden 1760 - 1974 Geodesin har två syften, dels att ge en grundval för landets kartläggning, dels att nyttas för den vetenskapliga geodesin och därvid ligga till grund för internationella beräkningsarbeten. När Lantmäteristyrelsen framställde geografiska kartor under 1600-talet hade man endast några få ortsbestämningar att stödja sig på. Under 1700-talet kom ökade krav på stödpunkternas kvalitet och antal.
År 1758-1761 utfördes den första större trianguleringen i Sverige. Mätningen sträckte sig längs kusten från Svinesund till Simrishamn. Ett huvudnät av första ordningens triangelkedjor tillkom under 1800-talet. Sveriges första precisionsavvägning påbörjades 1886 och slutfördes 1905. Sveriges andra precisionsavvägning genomfördes under åren 1951 - 1968.
De geodetiska mätnings- och beräkningsarbetena har bl a avsatt följande slag av handlingar: *triangelpunkter *höjdfixpunkteer *tyngdkraftspunkter *riksgränspunkter
Sökingång till det geodetiska arkivet är dels arkivförteckningen dels punktkartor, som redovisar triangel- och höjdfixpunkternas belägenhet.
Vilka arkiv som myndigheten förvarar
De arkiv som avsatts av Rikets allmänna kartverk med föregångare förvaras hos Lantmäteriverket med undantag för de administrativa arkiv som avsatts före 1937. Dessa förvaras vad gäller militär verksamhet hos Krigsarkivet och det som gäller militär verksamhet hos Riksarkivet. Sökingångar i arkivet / arkiven, Sökingång till administrativa handlingar är arkivförteckning.
Inskränkningar i tillgängligheten genom sekretess,
Sekretess tillämpas för vissa försvarsärenden.
Gallringsregler Riksarkivets gallringsbeslut för system S och statens lönerapporteringssystem
Vem som är ansvarig för arkivverksamheten Chefen för kommunikationsenheten är informationsägare.
Arkiv med stark anknytning till Rikets allmänna kartverks arkiv och som förvaras hos Riksarkivet Ekonomiska kartverket i Norrbottens län samt Luleåexpeditionen Generalstaben: Topografiska avdelningen Generalstaben Gränsöversynen Sverige - Finland 1955-1957 Gränsöversynen Sverige - Norge 1959-1962 Hahr, August, arkiv Lehman, Yngve, arkiv Rikets allmänna kartverk 1894-1937 Avdelningen för de ekonomiska kartarbetena Rikets allmänna kartverk 1894-1937 Topografiska och geodetiska avdelningarna Rikets ekonomiska kartverk