Utlänningsnämnden (se instruktion SFS 1991:1817) inrättades den 1 januari 1992 och var en fristående besvärsnämnd i utlänningsärenden. Nämnden handlade ärenden enligt utlänningslagen och medborgarskapslagen som överklagats till nämnden eller överlämnats dit av Statens invandrarverk (Migrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2000). När Utlänningsnämnden inrättades övertog nämnden kvarvarande öppna ärenden från dåvarande utlänningsenheten i Arbetsmarknadsdepartementet. Nämndens beslut var inte överklagbara, men den kunde i vissa fall överlämna ett ärende till regeringen. Utlänningsnämnden var även praxisbildande myndighet för rättstillämpningen på området. Den 31 mars 2006 inrättades en ny instans- och processordning vilket innebar att nämnden lades ner. Nämnden ersattes av tre migrationsdomstolar, länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt en migrationsöverdomstol, kammarrätten i Stockholm.
Utlänningsnämnden var en domstolsliknande förvaltningsmyndighet som leddes av en generaldirektör. Organisationsstrukturen ändrades och anpassades efter en starkt varierande ärendeinströmning. Antalet anställda och antalet enheter ökade dock kontinuerligt. Utlänningsnämnden var år 2001 indelad i sju enheter med ca 120 anställda: Stabsenheten, ekonomienheten, personalenheten, ordförandeenheten samt tre sakenheter som ansvarade för olika geografiska områden. I nämnden ingick även 30 ledamöter vilka utsågs av regeringen på förslag av riksdagspartierna. År 2003 ändrades organisationen där ekonomienheten ombildades till ekonomi- och serviceenheten. År 2005 hade nämnden cirka 270 anställda och hade utökats till åtta sakenheter.
Handlingar i utlänningsärenden (F1a) är den i särklass största serien i nämndens arkiv. Med utlänningsärenden avses akter med handlingar tillhörande ett ärende, där relevant material som ligger till grund för nämndens beslut ingår. Dessa är diarieförda och försedda med sakkoder som anger vilken typ av ärende de utgör, t.ex. medborgarskapsärende eller avvisningsärende (se diarie- och dossiéplan). Nämndens praxissamling (vägledande beslut) som bestod av avidentifierade beslut organiserade efter ämnesområden och sökbegrepp, fanns sedan 1995 tillgänglig på Utlänningsnämndens externa webbplats. För information om nämndens ärenden se bilaga 2 Ärendehantering på Utlänningsnämnden.
En äldre akt i ett utlänningsärende kan eftersökas med hjälp av diarier med tillhörande sökregister (C2a, C2b, C4a, C4ba och C4bb). Sökregistren är uppdelade på person- och landregister. Akter från 1997 och framåt eftersöks enklast genom arkivversionen av nämndens ärendehanteringssystem UNion. I övrigt utgörs arkivets sökingångar av arkivförteckningen samt diariet (UNion).
Riksarkivet har beslutat om återlämnande av ingiven originalhandling till klagande i RA-MS 1996:49 och om överlämnande av handlingar till Statens invandrarverk/Migrationsverket från Utlänningsnämnden i RA-MS 1996:80. Den senare avsåg samtliga handlingar i Utlänningsnämndens ärenden i fråga om överklagan av beslut om uppehållstillstånd som inte hade behandlats i samband med ett beslut i fråga om avvisning eller utvisning. I dessa ärenden bevarades endast Utlänningsnämndens originalbeslut i akten. I RA-MS 2006:2 har Riksarkivet beslutat om gallring i nämndens ärendehanteringssystem UNion. Utlänningsnämnden hade även ett tillämpningsbeslut av RA-FS 1991:6 (ändr. 1997:6) om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse.
Utlänningsnämnden beslutade under 2001, i samråd med Riksarkivet, att en första leverans av nämndens arkivhandlingar avseende 1992-1993, skulle ske. Då Riksarkivet redan har en tidigare arkivbildare med namnet "Utlänningsnämnden" i sitt register, har Riksarkivet beslutat att nämndens arkiv skall benämnas "Utlänningsnämnden 1992-" Leveransen inkluderade endast s.k. "utlänningsärenden (serie F1a) samt tillhörande diarier jämte sökregister (serierna C2a, C2b, C2ca, C2cb, C3a, C3b, C3ba, C3bb, C4a, C4ba och C4bb). Till serien F1a hör även videokassetter och kassettband som utgör bilagor till serien ifråga (F1ca och F1cb). För upplysningar rörande Utlänningsnämndens diarier hänvisas till bilaga 1 till denna arkivbeskrivning, Om diarieföringen vid Utlänningsnämnden.
Utlänningsnämndens arkiv innehåller uppgifter och handlingar som omfattas av sekretess enligt 7 kap 14 § sekretesslagen (1980:100). Även handlingar som kan omfattas av sekretess enligt 2 kap 1 §, 5 kap 1 § och 7 kap 17 § sekretesslagen förekommer i arkivmaterialet.
Ansvarig för arkivet på Utlänningsnämnden var Allan Grönwald.
Förteckningen upprättad av Per Agius 2001-04-17 -- 2001-08-31 Per Agius, arkivarie
Utlänningsnämnden (se instruktion SFS 1991:1817) inrättades den 1 januari 1992 och var en fristående besvärsnämnd i utlänningsärenden. Nämnden handlade ärenden enligt utlänningslagen och medborgarskapslagen som överklagats till nämnden eller överlämnats dit av Statens invandrarverk (Migrationsverket fr.o.m. den 1 juli 2000). När Utlänningsnämnden inrättades övertog nämnden kvarvarande öppna ärenden från dåvarande utlänningsenheten i Arbetsmarknadsdepartementet. Nämndens beslut var inte överklagbara, men den kunde i vissa fall överlämna ett ärende till regeringen. Utlänningsnämnden var även praxisbildande myndighet för rättstillämpningen på området. Den 31 mars 2006 inrättades en ny instans- och processordning vilket innebar att nämnden lades ner. Nämnden ersattes av tre migrationsdomstolar, länsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö samt en migrationsöverdomstol, kammarrätten i Stockholm.
Utlänningsnämnden var en domstolsliknande förvaltningsmyndighet som leddes av en generaldirektör. Organisationsstrukturen ändrades och anpassades efter en starkt varierande ärendeinströmning. Antalet anställda och antalet enheter ökade dock kontinuerligt. Utlänningsnämnden var år 2001 indelad i sju enheter med ca 120 anställda: Stabsenheten, ekonomienheten, personalenheten, ordförandeenheten samt tre sakenheter som ansvarade för olika geografiska områden. I nämnden ingick även 30 ledamöter vilka utsågs av regeringen på förslag av riksdagspartierna. År 2003 ändrades organisationen där ekonomienheten ombildades till ekonomi- och serviceenheten. År 2005 hade nämnden cirka 270 anställda och hade utökats till åtta sakenheter.
Handlingar i utlänningsärenden (F1a) är den i särklass största serien i nämndens arkiv. Med utlänningsärenden avses akter med handlingar tillhörande ett ärende, där relevant material som ligger till grund för nämndens beslut ingår. Dessa är diarieförda och försedda med sakkoder som anger vilken typ av ärende de utgör, t.ex. medborgarskapsärende eller avvisningsärende (se diarie- och dossiéplan). Nämndens praxissamling (vägledande beslut) som bestod av avidentifierade beslut organiserade efter ämnesområden och sökbegrepp, fanns sedan 1995 tillgänglig på Utlänningsnämndens externa webbplats. För information om nämndens ärenden se bilaga 2 Ärendehantering på Utlänningsnämnden.
En äldre akt i ett utlänningsärende kan eftersökas med hjälp av diarier med tillhörande sökregister (C2a, C2b, C4a, C4ba och C4bb). Sökregistren är uppdelade på person- och landregister. Akter från 1997 och framåt eftersöks enklast genom arkivversionen av nämndens ärendehanteringssystem UNion. I övrigt utgörs arkivets sökingångar av arkivförteckningen samt diariet (UNion).
Riksarkivet har beslutat om återlämnande av ingiven originalhandling till klagande i RA-MS 1996:49 och om överlämnande av handlingar till Statens invandrarverk/Migrationsverket från Utlänningsnämnden i RA-MS 1996:80. Den senare avsåg samtliga handlingar i Utlänningsnämndens ärenden i fråga om överklagan av beslut om uppehållstillstånd som inte hade behandlats i samband med ett beslut i fråga om avvisning eller utvisning. I dessa ärenden bevarades endast Utlänningsnämndens originalbeslut i akten. I RA-MS 2006:2 har Riksarkivet beslutat om gallring i nämndens ärendehanteringssystem UNion. Utlänningsnämnden hade även ett tillämpningsbeslut av RA-FS 1991:6 (ändr. 1997:6) om gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse.
Utlänningsnämnden beslutade under 2001, i samråd med Riksarkivet, att en första leverans av nämndens arkivhandlingar avseende 1992-1993, skulle ske. Då Riksarkivet redan har en tidigare arkivbildare med namnet "Utlänningsnämnden" i sitt register, har Riksarkivet beslutat att nämndens arkiv skall benämnas "Utlänningsnämnden 1992-" Leveransen inkluderade endast s.k. "utlänningsärenden (serie F1a) samt tillhörande diarier jämte sökregister (serierna C2a, C2b, C2ca, C2cb, C3a, C3b, C3ba, C3bb, C4a, C4ba och C4bb). Till serien F1a hör även videokassetter och kassettband som utgör bilagor till serien ifråga (F1ca och F1cb). För upplysningar rörande Utlänningsnämndens diarier hänvisas till bilaga 1 till denna arkivbeskrivning, Om diarieföringen vid Utlänningsnämnden.
Utlänningsnämndens arkiv innehåller uppgifter och handlingar som omfattas av sekretess enligt 7 kap 14 § sekretesslagen (1980:100). Även handlingar som kan omfattas av sekretess enligt 2 kap 1 §, 5 kap 1 § och 7 kap 17 § sekretesslagen förekommer i arkivmaterialet.
Ansvarig för arkivet på Utlänningsnämnden var Allan Grönwald.
Förteckningen upprättad av Per Agius 2001-04-17 -- 2001-08-31 Per Agius, arkivarie