Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).
Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/
Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.
Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.
Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.
För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.
Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.
Den 22 maj 1944 beslöt församlingens fullmäktige om ett bidrag på 5.000 kr för ett planerat registreringsarbete i och för efterkrigshjälp. Förslaget hade behandlats på föreståndarnas möte den 20 januari 1944. Avsikten var att man för att stödja det judiska återuppbyggnadsarbetet efter kriget skulle registrera i Tyskland och de ockuperade länderna varande judar, som var kända för personer i Sverige. På så sätt tillkom församlingens registreringskommitté, som under sommaren 1944 satte igång registreringsverksamheten genom att församlingsmedlemmar m.fl. fick rekvirera och fylla i särskilda blanketter.
Vid fullmäktiges sammanträde den 15 februari 1945 tillsattes en kommitté för utlands- och efterkrigshjälp. Registreringsarbetet bedrevs av dess verkställande utskott (arbetsutskott). I november 1945 tillkom kommitténs registreringsavdelning, som bl.a. hade till uppgift att registrera flyktingar i Sverige och efterforska anhöriga till dem. När kommittén upplöstes i slutet av 1946 lades registreringsavdelningen under flyktingsektionen. Vid omorganisationen av flyktinghjälpens administration den 1 oktober 1948 upphörde registreringsavdelningen. Dess uppgifter med registrering och efterforskning lades under arbetsutskottet tillhörande Avdelningen för ”Inkomna fr.o.m. år 1945”, handlingarna härifrån finns i Flyktingsektionens arkiv.
Det arkivbestånd som här benämns Registreringsavdelningen innehåller handlingar huvudsakligen från tidsperioden 1944–1948, och även ett fåtal handlingar från Arbetsutskottet för hjälp åt Europas judar. Det stora kartoteket över 1945 års räddade och senare invandrare är överfört till församlingens huvudarkiv.
I Registreringsavdelningens arkiv finns protokoll från Kommittén för utlands- och efterkrigshjälp och dess verkställande utskott 1945.
Lars Hallberg
Arkivbildarhistorik
Kommitté för utlands- och efterkrigshjälp Den 22 maj 1944 beslöt församlingens fullmäktige om ett bidrag på 5.000 kr för ett planerat registreringsarbete i och för efterkrigshjälp. Förslaget hade behandlats på föreståndarnas möte den 20 januari 1944. Avsikten var att man för att stödja det judiska återuppbyggnadsarbetet efter kriget skulle registrera i Tyskland och de ockuperade länderna varande judar, som var kända för personer i Sverige. På så sätt tillkom församlingens registreringskommitté.
Vid Mosaiska församlingens fullmäktigesammanträde den 15 februari 1945 tillsattes en kommitté för utlands- och efterkrigshjälp. Registreringsarbetet bedrevs av dess verkställande utskott (arbetsutskott). I november 1945 tillkom kommitténs registreringsavdelning, som bl.a. hade till uppgift att registrera flyktingar i Sverige och efterforska anhöriga till dem. När kommittén upplöstes i slutet av 1946 lades registreringsavdelningen under flyktingsektionen.
Registreringsavdelningen Den 22 maj 1944 beslöt församlingens fullmäktige om ett bidrag på 5.000 kr för ett planerat registreringsarbete i och för efterkrigshjälp. Förslaget hade behandlats på föreståndarnas möte den 20 januari 1944. Avsikten var att man för att stödja det judiska återuppbyggnadsarbetet efter kriget skulle registrera i Tyskland och de ockuperade länderna varande judar, som var kända för personer i Sverige. På så sätt tillkom församlingens registreringskommitté, som under sommaren 1944 satte igång registreringsverksamheten genom att församlingsmedlemmar m.fl. fick rekvirera och fylla i särskilda blanketter.
Vid fullmäktiges sammanträde den 15 februari 1945 tillsattes en kommitté för utlands- och efterkrigshjälp. Registreringsarbetet bedrevs av dess verkställande utskott (arbetsutskott). I november 1945 tillkom kommitténs registreringsavdelning, som bl.a. hade till uppgift att registrera flyktingar i Sverige och efterforska anhöriga till dem. När kommittén upplöstes i slutet av 1946 lades registreringsavdelningen under flyktingsektionen. Vid omorganisationen av flyktinghjälpens administration den 1 oktober 1948 upphörde registreringsavdelningen. Dess uppgifter med registrering och efterforskning lades under arbetsutskottet tillhörande Avdelningen för "Inkomna fr.o.m. år 1945".
Ordning & struktur
Det arkivbestånd som benämns Registreringsavdelningen innehåller handlingar huvudsakligen från tidsperioden 1944-1948, och även ett fåtal handlingar från Arbetsutskottet för hjälp åt Europas judar. Det stora kartoteket över 1945 års räddade och senare invandrare är överfört till församlingens huvudarkiv.
Arkivhistorik
Arkivet ingår som ett delarkiv i Judiska församlingens arkiv, som deponerades hos Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare.
Tillgänglighet
Deposition
Ja
Kontroll
Skapad
2005-12-16 00:00:00
Senast ändrad
2023-05-31 15:45:43
Den 22 maj 1944 beslöt församlingens fullmäktige om ett bidrag på 5.000 kr för ett planerat registreringsarbete i och för efterkrigshjälp. Förslaget hade behandlats på föreståndarnas möte den 20 januari 1944. Avsikten var att man för att stödja det judiska återuppbyggnadsarbetet efter kriget skulle registrera i Tyskland och de ockuperade länderna varande judar, som var kända för personer i Sverige. På så sätt tillkom församlingens registreringskommitté, som under sommaren 1944 satte igång registreringsverksamheten genom att församlingsmedlemmar m.fl. fick rekvirera och fylla i särskilda blanketter.
Vid fullmäktiges sammanträde den 15 februari 1945 tillsattes en kommitté för utlands- och efterkrigshjälp. Registreringsarbetet bedrevs av dess verkställande utskott (arbetsutskott). I november 1945 tillkom kommitténs registreringsavdelning, som bl.a. hade till uppgift att registrera flyktingar i Sverige och efterforska anhöriga till dem. När kommittén upplöstes i slutet av 1946 lades registreringsavdelningen under flyktingsektionen. Vid omorganisationen av flyktinghjälpens administration den 1 oktober 1948 upphörde registreringsavdelningen. Dess uppgifter med registrering och efterforskning lades under arbetsutskottet tillhörande Avdelningen för ”Inkomna fr.o.m. år 1945”, handlingarna härifrån finns i Flyktingsektionens arkiv.
Det arkivbestånd som här benämns Registreringsavdelningen innehåller handlingar huvudsakligen från tidsperioden 1944–1948, och även ett fåtal handlingar från Arbetsutskottet för hjälp åt Europas judar. Det stora kartoteket över 1945 års räddade och senare invandrare är överfört till församlingens huvudarkiv.
I Registreringsavdelningens arkiv finns protokoll från Kommittén för utlands- och efterkrigshjälp och dess verkställande utskott 1945.