Arkiv

Samfundet I.I. (Judiska Intresset)

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Grunddata

Referenskod

SE/RA/730128/05/01

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/cy8lSPfKwmZ0vG1eMvy08B

ExtraID

Omfång

5 Volymer (-, Protokollsböckerna i A1a:1-10 förvaras i två arkivvolymer.)

Datering

1783 – 1863 (Tidsomfång)
1843 – 1863 (Huvudsaklig tid)

Villkor

Tillståndsgivare

Deponenten

Villkorsanm

Arkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).

Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/

Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.

Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.

Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.

För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.

Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Samfundet I.I., 1841 – (Arkivbildare)

Alternativa namn: Samfundet Judiska Intresset (1841 – )

Kategori: Förening

Innehåll och historik

Innehåll

Samfundet I.I. (Judiska Intresset) bildades 17 januari 1841 av M.R. Henriqus, David.M.Hirsch, L.Lipmanson, Martin Schück, Abraham Hirsch samt Axel Lamm. Enligt stadgarna hade I.I. till sitt förnämsta syftemål att verka till befrämjandet av allt som ingår i det judiska intresset. Medlemmarna i I.I. var övertygade vänner av den politiska judeemancipationen, vilken de verkade för genom tidningsartiklar, broschyrer och muntliga samtal med ledande politiker. De verkade också för en reformerad judendom och ville få till stånd en reform i liberal anda av såväl det religiösa som det synagogala livet. År 1842 bildades en underavdelning till I.I. i Göteborg. I Göteborg var Michael Warburg den som ledde verksamheten. Till en början var sammanslutningen I.I. hemlig, men efter några år röjdes Stockholmsavdelningens existens. Samfundet I.I. var en liten sammanslutning, med endast omkring 30 medlemmar i slutet av 1840-talet, men bestod istället av en elit av dåtidens bildade judiska ungdom.

Arkivet innehåller föreningens protokoll med bilagor, revisionsberättelser samt Göteborgsavdelningens protokoll med bilagor. Arkivet innehåller även en mängd avskrifter av skrivelser och protokoll rörande judarna och deras ställning.

Samfundet I.I:s protokoll med bilagor finns även i digital form.

Mikaela Nybohm

Arkivet innehåller föreningens protokoll med bilagor, revisionsberättelser samt Göteborgsavdelningens protokoll med bilagor. Arkivet innehåller även en mängd avskrifter av skrivelser och protokoll rörande judarna och deras ställning.

Arkivbildarhistorik

Samfundet I.I.
Samfundet I.I. (Judiska Intresset) bildades 17 januari 1841 av M.R. Henriqus, David.M.Hirsch, L.Lipmanson, Martin Schück, Abraham Hirsch samt Axel Lamm. Enligt stadgarna hade I.I. till sitt förnämsta syftemål att verka till befrämjandet av allt som ingår i det judiska intresset. Medlemmarna i I.I. var övertygade vänner av den politiska judeemancipationen, vilken de verkade för genom tidningsartiklar, broschyrer och muntliga samtal med ledande politiker. De verkade också för en reformerad judendom och ville få till stånd en reform i liberal anda av såväl det religiösa som det synagogala livet. År 1842 bildades en underavdelning till I.I. i Göteborg. I Göteborg var Michael Warburg den som ledde verksamheten. Till en början var sammanslutningen I.I. hemlig, men efter några år röjdes Stockholmsavdelningens existens. Samfundet I.I. var en liten sammanslutning, med endast omkring 30 medlemmar i slutet av 1840-talet, men bestod istället av en elit av dåtidens bildade judiska ungdom.

Ordning & struktur

Arkivet är ordnat enligt allmänna arkivschemat.

Arkivhistorik

Samfundet I.I:s arkiv ingår som ett delarkiv i Judiska församlingens i Stockholm arkiv, som deponerades hos Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare.

Allmän anmärkning

Samfundet I.I:s (Judiska Intresset) protokoll med bilagor i digital form t.o.m. 1853 samt är tillgängliga utan tillstånd.

Tillgänglighet

Deposition

Kontroll

Källa	Tryckt litteratur
Källår	1964
Om postens upprättande	Hugo Valentin: Judarna i Sverige. Stockholm 1964.
Skapad	2002-08-06 00:00:00
Senast ändrad	2023-05-31 15:45:43

Serier (3 st)

Referenskod	Titel
A	PROTOKOLL
D	REGISTER OCH LIGGARE
F	HANDLINGAR ORDNADE ENLIGT ÄMNE