Vid omorganisationen av bergmästardistrikten fr.o.m.1875 (SFS 1874:103) skulle det Sjätte eller Södra bergmästardistriktet bestå av Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. Stationeringsorten var Växjö t.o.m. 1905 och därefter Helsingborg. Östergötlands län tilldelades inte vid denna omorganisation något visst distrikt, utan bergmästaren i det före 1875 Åttonde bergmästardistriket, vilken fr.o.m. 1875 blev bergmästare i Tredje eller Östra bergmästardistriktet, d.v.s. Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län med undantag av Sala silververk, fick utöva bergmästartjänsten i Östergötlands län till sin avgång. Därefter skulle det avgöras om Östergötlands län lämpligen skulle föras till Östra, Mellersta eller Södra distriktet.
Kalmar och Gotlands län tillhörde före 1875 Åttonde distriktet. De båda länen kom vid omorganisationen av distrikten fr.o.m. 1875 att tillhöra Södra distriktet. Längre fram i författningen anges emellertid att bergmästaren i Östra distriktet (som tidigare var bergmästare i det före 1875 Åttonde distriktet, som bl.a. omfattade Kalmar och Gotlands län) "derest han önskar afträda Calmar och Gotlands län, derom före nästkommande Mars månads utgång göra anmälan hos Eder (kommerskollegium), som i sådan händelse eger förordna om dessa läns förenande med öfrige till nybildade sjette eller södra distriktet hörande län, hwilken förening i annat fall bör ega rum wid sistnämnde bergmästares afgång ur tjensten;" Någon sådan anmälan gjordes ej. Han uppehöll sålunda bergmästartjänsten inte bara för bl.a. Östergötland utan även för Kalmar och Gotlands län till sin avgång i februari 1886, Efter hans avgång meddelade kungl. maj:t (SFS 1886:5) att Östergötlands län skulle läggas till Södra distriktet. Fr.o.m. samma tidpunkt ingår även Kalmar och Gotlands län i Södra distriktet, till vilket de båda länen författningsenligt hört sedan 1875.
Handlingarna för Östergötlands och Kalmar län från äldsta tid till 1886 överfördes åren 1886-1888 av den nye bergmästaren i Östra distriktet till bergmästaren i Södra distriktet (se korrespondens härom i volymen E III h:2).
I praktiken bestod alltså det Södra distriktet 1875-1885 av Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län och fr.o.m 1886 dessutom av Östergötlands, Kalmar och Gotlands län. Sistnämnda distrikt upphörde med utgången av 1973. Fr.o.m 1974 bildar f.d Södra distriktet, f.d Västra distriktet (Södermanlands, Örebro, Värmlands, Älvsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus län) och f.d Östra distriktet (Gävleborgs, Kopparbergs, Västmanlands, Uppsala och Stockholms län) Bergmästarämbetet i södra distriktet (1974- ). Stationeringsorten blev Falun. Under 1974 fungerade bergmästarens i Helsingborg expedition som lokalkontor.
Efter överenskommelse med landsarkivet i Uppsala har handlingarna för Östergötland, Kalmar och Gotland för åren 1875-1885, som proveniensmässigt hör hemma i f.d Östra distriktet, fått stanna kvar i Bergmästarämbetets i södra distriktet (1875-1973/74) arkiv. Detta har ansetts lämpligt, då handlingarna från dessa län från början av 1600-talet-1874 och 1886-1973/74 redan tidigare ingår i bergmästararkiv i landsarkivet.
Bergmästarämbetets i det äldre södra distriktet (1875-1973/74) arkiv levererades sommaren 1974 till landsarkivet. I enlighet med riksarkivets beslut 1974-04-16 undantogs handlingarna angående yrkesinspektionen, som överlämnades till Yrkesinpektionen i femte distriktet i Malmö, samt de handlingar som det nya södra bergmästardistriktet ansåg sig behöva för det fortsatta arbetet. De senare handlingarna, som inte är redovisade i denna förteckning och som skall levereras till landsarkivet då de ej längre behövs hos myndigheten, består av utmålsprotokoll 1852-1959, koncept till mutsedlar fr.o.m 1939 och en del handlingar tillhöriga det fr.o.m 1960 tillämpade dossiersystemet, ett par aktuella gruvmatriklar samt några andra liggare.
Ordnings- och förteckningarbetet har så mycket som möjligt tagit hänsyn till den ursprungliga ordningen och tidigare ordningsarbeten. En del smärre justeringar i den rådande ordningen har dock gjorts.
Vadstena i landsarkivet den 23 september 1975.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Skapad
1995-08-09 00:00:00
Senast ändrad
2020-03-30 12:48:08
Bergmästarämbetets i södra distriktet arkiv
Vid omorganisationen av bergmästardistrikten fr.o.m.1875 (SFS 1874:103) skulle det Sjätte eller Södra bergmästardistriktet bestå av Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. Stationeringsorten var Växjö t.o.m. 1905 och därefter Helsingborg. Östergötlands län tilldelades inte vid denna omorganisation något visst distrikt, utan bergmästaren i det före 1875 Åttonde bergmästardistriket, vilken fr.o.m. 1875 blev bergmästare i Tredje eller Östra bergmästardistriktet, d.v.s. Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län med undantag av Sala silververk, fick utöva bergmästartjänsten i Östergötlands län till sin avgång. Därefter skulle det avgöras om Östergötlands län lämpligen skulle föras till Östra, Mellersta eller Södra distriktet.
Kalmar och Gotlands län tillhörde före 1875 Åttonde distriktet. De båda länen kom vid omorganisationen av distrikten fr.o.m. 1875 att tillhöra Södra distriktet. Längre fram i författningen anges emellertid att bergmästaren i Östra distriktet (som tidigare var bergmästare i det före 1875 Åttonde distriktet, som bl.a. omfattade Kalmar och Gotlands län) "derest han önskar afträda Calmar och Gotlands län, derom före nästkommande Mars månads utgång göra anmälan hos Eder (kommerskollegium), som i sådan händelse eger förordna om dessa läns förenande med öfrige till nybildade sjette eller södra distriktet hörande län, hwilken förening i annat fall bör ega rum wid sistnämnde bergmästares afgång ur tjensten;" Någon sådan anmälan gjordes ej. Han uppehöll sålunda bergmästartjänsten inte bara för bl.a. Östergötland utan även för Kalmar och Gotlands län till sin avgång i februari 1886, Efter hans avgång meddelade kungl. maj:t (SFS 1886:5) att Östergötlands län skulle läggas till Södra distriktet. Fr.o.m. samma tidpunkt ingår även Kalmar och Gotlands län i Södra distriktet, till vilket de båda länen författningsenligt hört sedan 1875.
Handlingarna för Östergötlands och Kalmar län från äldsta tid till 1886 överfördes åren 1886-1888 av den nye bergmästaren i Östra distriktet till bergmästaren i Södra distriktet (se korrespondens härom i volymen E III h:2).
I praktiken bestod alltså det Södra distriktet 1875-1885 av Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län och fr.o.m 1886 dessutom av Östergötlands, Kalmar och Gotlands län. Sistnämnda distrikt upphörde med utgången av 1973. Fr.o.m 1974 bildar f.d Södra distriktet, f.d Västra distriktet (Södermanlands, Örebro, Värmlands, Älvsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus län) och f.d Östra distriktet (Gävleborgs, Kopparbergs, Västmanlands, Uppsala och Stockholms län) Bergmästarämbetet i södra distriktet (1974- ). Stationeringsorten blev Falun. Under 1974 fungerade bergmästarens i Helsingborg expedition som lokalkontor.
Efter överenskommelse med landsarkivet i Uppsala har handlingarna för Östergötland, Kalmar och Gotland för åren 1875-1885, som proveniensmässigt hör hemma i f.d Östra distriktet, fått stanna kvar i Bergmästarämbetets i södra distriktet (1875-1973/74) arkiv. Detta har ansetts lämpligt, då handlingarna från dessa län från början av 1600-talet-1874 och 1886-1973/74 redan tidigare ingår i bergmästararkiv i landsarkivet.
Bergmästarämbetets i det äldre södra distriktet (1875-1973/74) arkiv levererades sommaren 1974 till landsarkivet. I enlighet med riksarkivets beslut 1974-04-16 undantogs handlingarna angående yrkesinspektionen, som överlämnades till Yrkesinpektionen i femte distriktet i Malmö, samt de handlingar som det nya södra bergmästardistriktet ansåg sig behöva för det fortsatta arbetet. De senare handlingarna, som inte är redovisade i denna förteckning och som skall levereras till landsarkivet då de ej längre behövs hos myndigheten, består av utmålsprotokoll 1852-1959, koncept till mutsedlar fr.o.m 1939 och en del handlingar tillhöriga det fr.o.m 1960 tillämpade dossiersystemet, ett par aktuella gruvmatriklar samt några andra liggare.
Ordnings- och förteckningarbetet har så mycket som möjligt tagit hänsyn till den ursprungliga ordningen och tidigare ordningsarbeten. En del smärre justeringar i den rådande ordningen har dock gjorts.
Fr.o.m. 1946 är brevdiarierna uppdelade på olika avdelningar: bergöverstyrelsen (BÖ), ärenden som rör hela distriktet (HD) samt ärenden som rör de olika länen (E,F,G,H,I,K,L,M,N). Fr.o.m. år 1946 anges också i brevdiarierna handlingarnas dossiernummer ("arkivnummer").
Serien innehåller uppgifter om utmål, gruvägare, gruvföreståndare, sättet för äganderättens bevarande (utfört arbete eller beviljat vilostånd), gruvbesiktningar, inlämnade gruvkartor m.m. Jämför serien D I b.
Gruvanläggningar som övergivits eller sönats före år 1885 är inte medtagna i matriklarna.
Fr.o.m. 1877 innehåller serien även i vissa fall bergmästarämbetets koncept till svarsskrivelser (jämför serien B I a). Fr.o.m. 1946 är handlingarna påtecknade med dossiernummer ("arkivnummer"), men handlingarna är, med vissa undantag, lagda kronologiskt här t.o.m. 1959. Därefter, se serierna F I a-b.
Serien innehåller ansökningar om mutsedlar och viloståndsresolutioner, förfrågningar i gruvärenden, anmälningar om gruvföreståndare samt om förvärv och innehav av gruvrätt, skrivelser angående nya gruvkartor och kartkompletteringar, handlingar angående bergrum, brytningsberättelser m.m.
Serien innehåller fr.o.m. 1898 i vissa fall även bergmästarämbetets koncept till svarsskrivelser. Jämför serien B I b.
Beträffande seriens innehåll, se anmärkning vid serien E III a. Serien innehåller fr.o.m. 1895 i vissa fall även bergmästarämbetets koncept till svarsskrivelser. Jämför serien B I f.
Beträffande seriens innehåll, se serien E III a. Serien innehåller fr.o.m. 1883 i vissa fall även bergmästarämbetets koncept till svarsskrivelser. Jämför serien B I h.
Beträffande seriens innehåll, se anmärkning vid serien E III a. Serien innehåller fr.o.m. 1897 i vissa fall även bergmästarämbetets koncept till svarsskrivelser.
Handlingarna dossierlagda enligt de fr.o.m. år 1946 införda dossierplanen, som finns i volymen F I a:2. I vissa fall har handlingarna arkivlagts i denna serie först fr.o.m. 1960, å andra sidan har i några fall handlingar från tiden före 1946 lagts enligt dossierplanen.
Enstaka inmutningsärenden (31), som även berör Jönköpings län åren 1965, 1966, 1969 och 1972, ligger sist i kartong F I 1:7. Inmutningsärende, som även berör Östergötlands län år 1950, ligger i kartong F I f:2.
1876-1971 390 st. kartor och ritningar (koncessionskartor, utmålskartor, inmutningskartor, fastighets- och ägokartor, gruvkartor, generalstabskartor, ekonomiska kartor, geologiska kartor och diverse ritningar över bergrum, hissar m.m.) med tillhörande två samlingspärmar register. Överlämnat till Bergmästarämbetet i södra distriktet (1974- ) för fortsatt förande. Även odat.