Länsstyrelsen i Östergötlands län. Landskansliets arkiv
I Östergötlands läns landskanslis arkiv ingår även handlingar från tiden före länsstyrelsens tillkomst genom 1634 års regeringsform. Serien inkomna handlingar börjar 1618 med skrivelser till Lindorm Ribbing, vars ståthållarskap då endast omfattade Vadstena län. År 1621 blev landskapet en administrativ enhet med Ribbing som "ståthållare uppå Vadstena och landshövding över Östergötland".
Vid tidpunkten för färdigställandet av denna förteckning har landskansliets arkiv avlämnats till landsarkivet t.o.m. år 1900 med avvikelser endast beträffande enstaka serier. Avlämnandet har skett genom leveranser 1901, 1909, 1911, 1927, 1949 och 1968. Huvuddelen av arkivet, från äldsta tid t.o.m. 1875 avlämnades till landsarkivet 1901. Leveranserna 1909-1949 omfattade enstaka serier eller volymer. Den egentliga fortsättningen på 1901 års leverans kom först 1968, då samtliga serier avlämnades, t.o.m. 1900.
Den äldsta leveransen, 1901 års, förtecknades (före tillkomsten av 1903 års förteckningsplan) av landsarkivarien Victor Örnberg, som därvid tog utgångspunkt i den stora serien av inkomna handlingar. Av de ordningsarbeten, som sedan dess förekommit i arkivet, utfördes det väsentligaste av arkivarien Arne Öhberg under åren 1957-1959. Dennes ordnings- och förteckningsarbete fortsattes av undertecknad 1967. Sedan 1968 års leverans inkommit till landsarkivet och dessutom en konceptförteckning över det hos länsstyrelsen förvarade beståndet inlämnats till landsarkivet, kunde ordningsarbetet fullföljas och en förteckning över hela det odelade landskansliets arkiv 1618-1952 upprättas.
Länsstyrelsen i Östergötlands län. Landskansliets arkiv
I Östergötlands läns landskanslis arkiv ingår även handlingar från tiden före länsstyrelsens tillkomst genom 1634 års regeringsform. Serien inkomna handlingar börjar 1618 med skrivelser till Lindorm Ribbing, vars ståthållarskap då endast omfattade Vadstena län. År 1621 blev landskapet en administrativ enhet med Ribbing som "ståthållare uppå Vadstena och landshövding över Östergötland".
Vid tidpunkten för färdigställandet av denna förteckning har landskansliets arkiv avlämnats till landsarkivet t.o.m. år 1900 med avvikelser endast beträffande enstaka serier. Avlämnandet har skett genom leveranser 1901, 1909, 1911, 1927, 1949 och 1968. Huvuddelen av arkivet, från äldsta tid t.o.m. 1875 avlämnades till landsarkivet 1901. Leveranserna 1909-1949 omfattade enstaka serier eller volymer. Den egentliga fortsättningen på 1901 års leverans kom först 1968, då samtliga serier avlämnades, t.o.m. 1900.
Den äldsta leveransen, 1901 års, förtecknades (före tillkomsten av 1903 års förteckningsplan) av landsarkivarien Victor Örnberg, som därvid tog utgångspunkt i den stora serien av inkomna handlingar. Av de ordningsarbeten, som sedan dess förekommit i arkivet, utfördes det väsentligaste av arkivarien Arne Öhberg under åren 1957-1959. Dennes ordnings- och förteckningsarbete fortsattes av undertecknad 1967. Sedan 1968 års leverans inkommit till landsarkivet och dessutom en konceptförteckning över det hos länsstyrelsen förvarade beståndet inlämnats till landsarkivet, kunde ordningsarbetet fullföljas och en förteckning över hela det odelade landskansliets arkiv 1618-1952 upprättas.
De ingående brevdiarierna benämnes under tiden 1714-1743 "Presenterböcker". De är för åtskilliga år blott ett register över ingående skrivelser utan expeditionsanteckningar; liknande register finns i början av respektive volym "Inkomna skrivelser". Åtgärdsanteckningarna börjar 1739.
1749-1817 Ingående brevdiarier för dessa år är inbundna i respektive volym "Inkomna skrivelser".
Flera försök har gjorts för att säkerställa innebörden av registret. Antaganden har gjorts att det rör sig inom trafikområdet, möjligen inom ransonering. Diarienumren på registerkorten har inte kunnat kopplas till specifika handlingar i arkivet. Tyngdpunkten för registrerade händelser på registerkorten är 1939-1941.
Från 1700-talets början har seriens volymer, med vissa avvikelser och variationer, som beteckning för avsändare dels "Kungl. maj:ts m.fl. brev" dels "Publika brev". Det förra betecknar då som regel brev från Kungl. maj:t, kollegier, kommissioner och andra centrala myndigheter och befattningshavare samt hovrätter. "Publika brev" avser vanligen brev från "lägre" myndigheter och institutioner utom länet, från lokala myndigheter m.fl. Från år 1867 uppträder beteckningen "ämbetsskrivelser" i stället för publika brev, och fr.o.m. 1873 "ämbetsskrivelser" som beteckning för alla volymer i serien, med löpande numrering inom varje år. Ovannämnda beteckningar för avsändare har använts här nedan. Då variationer finns både beträffande beteckningarna och dessas innebörd gäller allmänt, att avsändare, som ej påträffas i den volym man väntar sig, bör sökas i den (de) andra för samma år. Från 1700-talets början, och i många fall tidigare, t.o.m. 1817 är varje volym försedd med register över de i volymen ingående breven. Under tiden 1749-1817 har registret försetts med åtgärdsanteckningar och fungerar som diarium. Övriga uppgifter rörande serien, tidigare ordning m.m. se bilaga 1-3.
Häri har sammanförts dels en serie "oinbundna brev" i 1901 års leverans, omfattande tiden 1631-1878, dels en serie "kompletteringsvolymer" för tiden 1858-1952. Handlingarna hänför sig till olika diarier. För volymerna i 1901 års leverans gäller, att för vissa år finns många handlingar (så t.ex. 1686), för andra inga alls.
Enligt 1635 års landshövdingeinstruktion (§ 10) skulle landshövdingen årligen infordra renovationer av det gångna årets domstolsprotokoll från hela länet. Denna skyldighet upphörde med 1687 års instruktion. Nedanstående volymer, vilka ingått i den ursprungliga serien "årshandlingar" (se bil. 1 och 3; det ursprungliga "årshandlingsnumret" är angivet inom parentes), avskildes vid arkivets leverans till landsarkivet 1901 och kom delvis att utgöra stommen i samlingen "Gemensamma domböcker för Östergötlands län". De återfördes 1988 hit.
Utslagsakterna – alltså akterna i mål, som lett till utslag – är vanligen diarieförda i Supplikdiariet (serie B VI a) eller i vissa fall, varom mer nedan, i Brevdiariet (serie B I). Utslagskoncepten är förtecknade under serie A III a.
Utslagsakterna är t.o.m. år 1869 ordnade alfabetiskt efter sökandens namn ( i Supplikdiariet anges således t. ex. utslag 5/6 litt. H etc). Fr.o.m. år 1870 är dessa akter ordnade i nummerordning efter utslagskonceptens nummer.
Beträffande banklagsökningar, vilka icke behandlades på samma sätt som enskilda personers, se närmare nedan.
Det framgår av Supplikdiarierna, att utslags- och resolutionsakterna från omkring 1770 bevarats och ordnats årsvis efter ovannämnda litteraprincipen, men alla dylika akter före 1827 (1826) har vid obekant tidpunkt före 1901 och av okänd anledning utgallrats eller förstörts.
I Supplikdiarierna finns stora mängder mål upptagna, som ej föranlett utslag och vilkas handlingar sålunda icke återfinns bland utslagsakterna. Åtskilliga av dessa mål gäller fordringsanspråk, som härleder sig från inrop av varor på offentlig auktion. Enligt förordning 10/6 1841 ägde K B makt, att i dylika fall förständiga underexekutor att i händelse gäldenären icke bestred kravet utta beloppet (villkorliga utmätningsresolutioner). Handlingarna i dessa mål – ansökan med avskrift av fordringsbeviset (bestyrkt utdrag av auktionsprotokollet) och K B:s villkorliga utmätningsresolution (skriven på ett tryckt formulär, som bildade kappa kring övriga handlingar) – sändes alltså till vederbörande kronofogde, där de kom att stanna, om kravet ej bestreds. (Dessa handlingar är gallringsbara enligt bestämmelserna angående gallring i kronofogdarnas arkiv).
Åtskilliga lagsökningsmål har sannolikt uppgjorts i godo efter K B:s kommunikationsresolutions utfärdande och därför ej fullföljts inför K B. Handlingarna, som utlämnats till sökanden, har sålunda icke återkommit till länsstyrelsen.
Bland akterna finns för varje år eller för flera år gemensamt en eller flera buntar med rubrik ”Osignerade utslagsakter” eller ”Utslagsakter utan särskild bokstav”. Häri har placerats akter, som rätteligen borde ligga bland de ”signerade”. De ”osignerade” handlingarna anknyter alltså till supplikdiariet.
Lagsökningsmål, anhängiggjorda av statliga bankinrättningar och därmed jämförliga kassor och pensionsinrättningar är t.o.m. 1875 intagna i brevdiariet. Handlingarna är inbundna i respektive årgång av serien ”Inkomna brev”.
Lagsökningsmål, anhängiggjorda av privatpersoner, är t.o.m. första halvåret 1847, intagna i supplikdiariet, för andra hälften av 1847 i brevdiariet (gäller Östgöta enskilda bank) samt fr.o.m. 1848 i särskilda bankdiarier. Handlingarna i dessa mål ingår t.o.m. första hälften av 1847 i den ordinarie serien Utslagsakter och har litterasignerats efter vederbörande ombudsmans namn. För senare halvåret 1847 förvaras de bundna i avdelningen Skrivelser från Kronofogdar i volym Diverse eller publika brev år 1847, och kan uppspåras med ledning av anteckningar i diariets handläggningskolumner.
1848, 1860-1862, 1866 ingår i publika brev s. å. 1849 ingår i Kungl. Maj:ts med flera brev s. å. 1850-1859, 1863-1864, 1870-1909 ingår i utslagsakter respektive år. 1865 ingår i dels publika brev, dels utslagsakter s. å. 1867-1869 ingår i ämbetsskrivelser i respektive årgångs band IV. 1870-1909 Ingår i utslagsakter respektive år.
Handlingarna, som utgöres av föreningsdossierer i alfabetisk ordning, finns på sektionen. Existerande föreningars dossierer förvaras i mappar i vertikalskåp, upphörda föreningars har lagts i kartonger i en hittills oavbruten följd.
Serien innehåller handlingar, diarieförda såväl i kansliet som i kontoret. Utom den ursprungliga tendensen till ämnesordning (kronoparker, bergslagsallmänningar etc.) synes ett försök till topografisk ordning ha gjorts i landsarkivet vid 1900-talets början. Resultatet av denna ordning är de häradsvis ordnade handlingarna i volymerna 12 och 13. Emellertid har ingendera av dessa försök till ordnande genomförts konsekvent.