Register i varje årgång utom 1888-1898 och 1926-1934. (Se A I b). Fr.o m. 1948 har serien uppdelats i protokoll och olika slag av koncept.
Serien inbunden fr.o.m. volym 3.
Först i volymet för varje år (fr.o.m. volym 180) innehållsförteckning (år 1901 har felaktigt innehållsförteckning för år 1899). Efter innehållsförteckning följer ärendesregister över de olika ärenden inom stats och stadsförvaltningar samt diverse tjänstemän och personer, åtföljda av register över utslag och resolutioner, protokoll, allmänna kungörelser, marsch- och transportorder, kontrakt, samt redogörelser, förordnanden, bevis, förteckningar och sammandrag. Sidorna i varje volym är paginerade dels för ovannämnda 1- och för ärenden 1-.
Expeditionsböckerna har register i varje årgång utom 1888-1898 och 1926-1934. Dock finns förteckningar för åren 1929-1930, samt register för domäner för åren 1931-1934 och förteckningar för åren 1936-1943, 1947 i serie A I a (respektive volym).
Diarieföringen börjar 1763. Diarierna till ämbetsskrivelserna kallas till in på 1830-talet för presenterböcker. De är uppdelade på diarier till skrivelser från Kungl Maj:t och kollegierna samt diarier till övriga "publika" brev. (Mellan 1763 och 1767 förekommer också en avdelning för privata brev).
De s k kollegiediarierna kallas fr.o.m. 1903 för brevdiarier nr 1. T.o.m. 1900 är dessa diarier bundna tillsammans med handlingarna. Först kommer ett register till diarierna för de olika centrala myndigheterna ("kollegierna"), därefter själva diarierna i registerordning och sist handlingarna i samma ordning. Diarierna är folierade och registret till dem hänvisar till den folieringen. Diarienumreringen är löpande för varje myndighet. Breven har dessa nummer men också foliehänvisning till diarierna. Fr.o.m. 1901 är handlingar och diarier skilda åt.
Diarierna över inkomna skrivelser från övriga ämbetsmyndigheter samt ämbets- och tjänstemän, de s k "brevdiarierna (till in på 1830-talet "presenterböckerna") till diverse publika brev", kallas fr.o.m. 1903 för brevdiarier nr 2. T.o.m. 1902 är dessa diarier bundna tillsammans med handlingarna. Först kommer ett register till diarierna för olika myndigheter, sist en avdelning för ej specificerade ämbetsbrev, s k övriga publika brev och sedan följer diarierna i registerordning och därefter handlingarna i samma ordning. Diarierna är folierade och registret till dem hänvisar till den folieringen. Diarienumreringen är löpande för varje myndighet. Breven har dessa nummer men också foliehänvisning till diarierna. Fr.o.m. 1903 är handlingar och diarier skilda åt.
Supplikdiarierna börjar år 1763. De är t.o.m. år 1839 försedda med personregister, som hänvisar till sida i volymerna. Handlingarna till supplikdiariet är ej bundna. (Se D II).
I volymerna 1-15 ingår även handlingar. För åren 1910-1920 finns för visa ärenden angående avsöndring och försäljning av kronoegendomar kartor vilka samlats i serie H III (Kartor over försäljning/avsöndring av kronoegendomar).
1942- Pensionsliggare för landskontoret (vol 7-8 enligt 1954 års förteckning) och för yttre landsstaten (vol 9 enligt 1954 års förteckning) samt ej aktuella blad (vol 10) har ej påträffats.
Före 1763 finns endast enstaka ämbetsskrivelser bevarade. Dessa ingår bland suppliker och utslagsakter i D II:1-3. En kontinuerlig serie av ämbetsskrivelser börjar år 1763. Fr.o.m. 1810 har i regel "kollegiernas brev", d v s brev från Kungl. Maj:t, de centrala verken och hovrätterna bundits i särskilda band. Dessa volymer betecknas i förteckningen med K. Volymer, innehållande brev från övriga myndigheter s k "publika brev" har markerats med P. Finns såväl kollegiebrev som publika brev i samma volymer, har ingen markering gjorts. Skrivelserna är sammanbundna med diarierna, kollegieskrivelserna t.o.m. 1900 och de publika breven t.o.m. 1902. Diarierna kallas till in på 1830-talet presenterböcker. Vissa av handlingarna tillhörande brev, som antecknats i dessa diarier, har ej bundits utan lagts bland suppliker och utslagsakter (se D II).
Skrivelserna är försedda med diarienummer och ligger i diarienummerordning enligt diariernas myndighetsordning. Först kommer diarierna för de centrala myndigheterna, fördelade på olika myndigheter. Därpå kommer skrivelserna till dessa diarier, i samma ordning som i diariets register. Diarierna till övriga ämbetsskrivelser är också fördelade på olika myndigheter; sist kommer övriga publika brev. Efter diarierna följer så skrivelserna i samma ordning som i registret till diarierna. Handlingarnas foliobeteckningar hänvisar till diariernas foliering. Volymerna har med undantag för de första åren ingen genomgående foliering. Skrivelserna från Kungl. Maj:t, kollegier och andra centrala myndigheter 1851-1902 ingår i volymer, som tidigare varit signerade B I:1-54 och skrivelser från övriga myndigheter för samma tid i volymer tidigare signerade B II:1-57. S k "privata" brev ingår i vol 1-4 och 6-11. En del diarieförda skrivelser har ej bundits utan lagts "till handlingarna" och därvid ofta hamnar bland suppliker och utslagsakter. Vissa av dem har varit ordnade som särskilda serier. Sådana serier utgör t ex utflyttningshandlingar och synehandlingar. Dessa serier har emellertid splittrats vid ordningsarbete i början av 1900-talet, då en topografisk samling bildats, vari handlingar av detta slag ingår. Se serie G VII.
En särskild avdelning "privata brev" förekommer under åren 1763-1772 bundna tillsammans med ämbetsskrivelserna. Därefter synes man ej ha ansett det nödvändigt att särskilja dylika skrivelser, utan låtit dessa ingå bland övriga publika brev eller suppliker (se serierna D I b och D II).
Supplikdiarier förs fr.o.m. 1763 (se serie B III). Akterna till dessa diarier har ej bundits. I allmänhet har anteckningar påförts om resolution eller utslag. Vissa akter, hänförande till diarierna för ämbetsskrivelser, har ej bundits utan lagts "till handlingarna". I regel är detta fallet med ärenden, vilka lett till beslut. T.o. m. år 1850 är handlingarna ordnade på ingivelsedatum, för handlingar med utslags- respektive resolutions datum i allmänhet dock på detta datum. Fr.o.m. 1851 är akter till supplikdiariet (SD) ordnade efter diarienummer, medan övriga handlingar ligger sist i varje volym på ingivelseår.
I de första volymerna (1-3) med handlingar före 1760-talet ingår ett stort antal ämbetsskrivelser.
Enligt bestämmelserna i Kungl cirk den 7 december 1934 om utgallring av vissa handlingar ur länsstyrelsearkiv, punkt 10, har handlingar för åren 1885-1908 utgallrats.
Årgångarna 1884 och 1909 har bevarats som typexemplar.
Fögderiers och städers specialräkningar med verifikationer ingår i landsboken och landsboksverifikationerna (E I a-b). Nedanstående tre volymer utgörs av enstaka specialräkningar från äldre tid.
Fr.o.m. 1884 börjar taxeringslängderna som självständig kronologisk serie. Detta sammanhänger med att de första föreskrifterna om upprättande av en avskrift av taxeringslängderna inflöt i 1883 års bevillningsförordning. Dessförinnan ingår bevillningslängderna bland landsboksverifikationerna t.o.m. 1868. Fr.o.m. 1869 är verifikationerna levererade till kammarrätten. Taxeringslängder för Kinda och Ydre 1869 och Norrköpings stad 1883 finns bevarade.
Räkenskaperna kallas 1753-1808 för calculationer, 1809-1816 för calcyler, därefter för räkningar över lantränteriuppbörden. Årgångarna fr.o.m. 1870 utgallrade enligt Kungl. cirkulär till riksarkivet och länsstyrelserna 7 december 1934.
Serien börjar 1870 och är utgallringsbar enligt Kungl. cirkulär till riksarkivet och länsstyrelserna den 7 december 1934. Serien har utgallrats 1870-1908.
Handlingar upprättade enligt föreskrifterna i kungörelsen den 21 december 1917 och den 13 november 1931, med föreskrifter angående medelsförvaltningen i länen. Volymerna 1-5 1918-1922 kalenderårsvis, vol 7 1923- budgetårsvis.
Östgöta kavalleriregemente och Östgöta infanteriregemente sammanslogs 1791 till ett regemente, Livgrenadjärregementet. Detta indelades i rusthålls- och rothållsdivisionerna, vilka i stort sett motsvarade de gamla regementena. Rusthållsdivisionen blev emellertid amvandlad till infanteri. År 1816 uppdelades Livgrenadjärregementet å nyo i två regementen: 1:a och 2:a Livgrenadjärregementet. Det förstnämnda motsvarade rothållsdivisionen, det sistnämnda rusthållsdivisionen.
Båtsmanskompaniet omfattade flertalet socknar i Björkekinds, Östkinds, och Hammarkinds härader.
Serien innehåller huvudsakligen förteckningar och förslag över roteringsjämkningar, extrarotering o dyl. Jmf även serie G I e (med roteringslängder) och G I o.
Jordeböckerna tillkom på 1500-talet. De innehåller uppgifter på alla inom ett visst distrikt befintliga jordegendomar jämte uppgifter om deras kamerala förhållanden, såsom mantal, grundskatt, rustning, rotering, för alltid skedda avsöndringar. Den sista sviten jordeböcker upprättades omkring 1880 (i Östergötland 1878). Dessa böcker kompletterades sedan fram till 1936, varefter endast vissa fiskerier, räntor och avgälder har betydelse.
Jordeböckerna är av två slag, dels utförliga special- (persedel-) jordeböcker, dels summariska (extrakt-) jordeböcker. Persedeljordeböckerna fördes till en början vart sjätte år, sedermera vart tionde år. Fr.o.m. 1795 uppgjordes inte årliga jordeböcker utan dessa ersattes av jordeboksförändringsextrakt (se serie G III ab). 1825 års jordebok föregicks av flera års förarbeten i form av jordrannsakningar och blev länge normerande. År 1855 inleddes förarbeten för en ny stor svit, som färdigställdes omkring 1880 (för Östergötland 1878). I dessa har de stora skattereformerna och ränteförenklingen iakttagits. Skattepersedlarna är inte längre synliga utan endast fixa penningbelopp. Man får därjämte mera praktiska upplysningar om jordavsöndringar, odlingslån m m. Indelningsverk och militiejordeböcker se serien G I. Rusttjänstjordeböcker se serie G III b. I Vadstena län ingick Aska, Dals, Lysings och Göstrings härader med städerna Skänninge och Vadstena.
Enligt Kungl. förordningen 13 juni 1908 skall jordregister föras av överlantmätaren. Det är uppgjort dels med ledning av jordeboken med till denna gjorda kompletteringar dels med ledning av arkivmaterial rörande verkställda lantmäteriförrättningar. Länsstyrelsen har utdrag ur jordregistret och detta aktualiseras i samband med allmän fastighetstaxering.
Förteckningar över avsöndrade lägenheter skulle upprättas i enlighet med kammarkollegiets cirkulär den 20 mars 1874. Förteckningar över hemman och lägenheter för tidigare år ingår i G III l:4 och 6.
Jordrannsakning: undersökning angående de kamerala omständigheter, som rör fastigheterna inom ett visst distrikt för att vid ny jordeboks upprättande kronans gods, räntor och andra förmåner skall kunna bevakas. Jordrannsakning utgör en nödvändig förberedelse till ny jordeboks uppläggande. Handlingar till jordrannsakningar ingår även i serie G III l.
Kronotionden var den del av medeltidens tionde, till kyrkliga ändamål, som indrogs till kronan. Tiondesättningar gjordes vid olika tidpunkter i större eller mindre områden av landet, men någon allmän tiondesättning kom aldrig till stånd.
Förteckningarna upprättades enligt Kungl. kungörelsen den 5 oktober 1871. Ersättning för enligt Kungl. förordningen den 23 juli 1869 indragna ränte- och tiondeanslag utbetalades enligt särskilt angivet markegångspris i pengar.
Prövningskommittén tillkom i enlighet med 1812 års bevillningsordning. I 1883 års bevillningsförordning ändrades namnet till prövningsnämnd. Den granskar bevillningstaxeringen samt prövar besvär eller annars framställda anmärkningar med anledning av taxeringsnämndernas beslut.
Ursprungligen fanns en stor serie "Uppbördshandlingar" samt för städerna serier av "Handlingar till räkenskaperna", innehållande samma slags handlingar. Då städernas handlingar inte var konsekvent utskilda lades de båda serierna samman till en. De i serierna ingående uppbördsböckerna utskildes till egen serie. Stommen i serien utgöres av summariska räkningar med tillhörande handlingar. I övrigt ingår för kortare eller längre tidsperioder statförslag, anmärkningar och förklaringar, bevillningssammandrag, uppbördsrapporter, dupletter av specialräkningar m m. För åren 1801 och 1819-1922 ingår mantalsuppgifter. Motsvarande handlingar för bergsfögderiet, se G IV bd.
De s k bergverkshandlingarna utgörs av handlingar, som hör till redovisningen av den uppbörd bergsfogden ombesörjde: tiondejärnet, hammarskatten, kopparavraden, skogsrekognitionen, bevillningen av bruken samt vid bergstingen ådömda ensaksböter. De består av specialräkningar, summariska räkningar, statförslag, anmärkningar och förklaringar samt mera oregelbundet andra handlingar, såsom hammarskattelängder, taxeringslängder, restantielängder, tiondelängder, gruv- och hytteroteringslängder m m. Fr.o.m. 1818 ingår uppbördslängder. I volym 1 ingår en del handlingar som rör speciellt Finspångs bruk.
1800 års förmögenhetsavgift tillkom för att finansiera realisationen av riksgäldssedlarna. Därtill behövdes en fond på 4 1/2 milj riksdaler i silver tillsammans med en mindre höjning av bevillningen. Förmögenhetsavgiften skulle skapa denna fond. Den skulle inte vara mera än fyra år och skulle uttas proportionellt av alla som hade en förmögenhet på mer än 50 riksdalers värde och av alla löntagare i förhållande till deras inkomst, om denna översteg 200 riksdaler per år.
Enligt 1713 års skattningskontributionsförordning (dat Bender 4 juni 1712) skulle städernas bankofullmäktige under namn av kontributionsränteriet förvalta de extra ordinarie skatterna. För bestämmande av skatterna uppgjordes skattningslängder för såväl fast som lös egendom. Dessa ingick i två exemplar till Kungl befallningshavande, varefter det ena tillställdes bankofullmäktige. Ämbetsverket upphörde i stort sett under 1719. Det nybildade riksens städers kontor utgjorde i flera avseenden en fortsättning.
Specialräkning finns 1713 för Vadstena län, som ej är redovisat för övriga år.
Ett riksens ständers kontor inrättades 1719 för att ombesörja likvideringen av statens skuld samt inlösningen av de s k mynttecknen, vartill anslogs en särskild bevillning, sedemera utgående under namn av lön- och betalningsavgift, (upphörd 1810) samt licent, skatteköpsmedel m m. Kontoret indrogs 1765 och dess göromål övertogs sedan av statskontoret. År 1778 bildades en särskild riksgäldsdirektion, som år 1789 avlöstes av riksgäldskontoret.
Handlingar angående statens fasta egendomar har uppdelats i två huvudserier, nämligen G VII a Äldre handlingar angående statens fasta egendomar och G VII b Yngre handlingar angående statens fasta egendomar. Till G VII a har förts följande underserier a) Handlingar angående slott och kungsgårdar b) Handlingar angående boställssyner c) Handlingar angående skatteköp d) Handlingar angående reduktionen, byten, förpantningar och förläningar e) Diverse handlingar angående statens fasta egendomar
I början av 1900-talet bildades en särskild topografisk serie ordnad i bokstavsordning efter socken, hemman eller lägenhet. I denna serie ingår dels handlingar i samband med ansökan om utflyttningsbidrag vid laga skifte, dels också i stor utsträckning de lösa handlingar angående statens fasta egendomar av olika slag, som kunnat fördelas i bokstavsordning, topografiskt sett. Något försök att återföra sådana handlingar till en ursprunglig ordning har ej gjorts. Avsikten har enligt anteckningar i leveransreversal från 1901 varit att föra kungsgårdshandlingar till den topografiska serien. Slotts- och kungsgårdshandlingar finns emellertid ordnade för sig i bokstavsordning. Dessa har nu fått bilda serie G VII aa. För ej uppräknade kungsgårdar hänvisas till den topografiska serien. I serien "Diverse handlingar angående statens fasta egendomar" ingår dels handlingar, som ej hänföres till någon av underserierna a-d, dels handlingar som visserligen hänför till dessa men ej varit lämpliga att fördela på detta sätt.
Se även övriga serier under G VII samt serie G XIV. Inventarier och räkenskaper för slotten ingår i landsböcker och verifikationer (se E I a respektive E I b). Volymerna ordnade i alfabetisk ordning efter egendomarnas namn.
Lösa handlingar rörande syneförrättningar har någon i början av 1900-talet förts över i en topografisk serie, ordnad i bokstavsordning efter socken, hemman eller lägenhet. Se serie G XIV. Se även övriga serier under G VII a samt G I k.
Huvudparten av dessa handlingar har samband med Karl XI:s reduktion. År 1680 tillsattes både en reduktionskommission och en likvidationskommission. Likvidationskommissionens uppgift var ursprungligen att likvidera kronans gäld och undersöka förpantningarna men blev redan fr.o.m. 1681 ett organ för fixerande av kronans gravationer enligt stora kommissionens domar. Efter 1686 tillkom som uppgift också behandling av pantegodsen och deras räntor. Köpegodsen undersöktes av reduktionskommissionen, men likvidationskommissionen medverkade. Reduktionskommissionen remitterade därför 1686 en specifikation på köpegodsen till likvidationskommissionen. Vid slutet av 1689 förklarades det mesta arbetet för reduktionen undangjort. Reduktionsverksamheten reducerades efter 1700. År 1717 beslöts, att såväl reduktions- som likvidationskommissionen skulle upphöra som särskilda ämbetsverk och 1719 beslöts, att reduktionen skulle upphöra. År 1723 tillsattes reduktions- och likvidationskommissionen, som skulle uppta klagomål mot reduktionen. Den upphörde 1747. Återstående mål överlämnades till kammarkollegium. Handlingar, som sammanförts under 1600-talets sista decennier har alltså tjänat ett annat syfte än de som sammanförts under 1720-talet och senare. Vid förtecknandet av volymerna har i görligaste mån hänsyn tagits till den tid, när handlingarna sammanförts. Inom parentes har angetts, att handlingar av äldre datum i original eller avskrift är bilagda. Förpantningsakterna bildar särskilda volymer. Handlingar rörande reduktionen återfinns även i de s k kopieböckerna. Se D I a:1-3. Se även övriga serier under G VII a samt serie G I a.
Till G VII b har förts yngre handlingar i dossiéer, i följande underserier a) Dossiéer angående kronodomäner b) Köpekontrakt c) Handlingar angående arrendeavkastningar
År 1810 11/4 utkom en Kungl. förordning rörande ersättning för förlorad jord m m vid Göta kanals anläggning. Då de plikter, som genom denna förordning ålades Kungl. Maj:ts befallningshavande ansågs bli för betungande för den ord. landshövdingen, förordnades Magnus Vanberg (1748-1817, landshövding i Vasa län 1805-1808) att i egenskap av landshövding handlägga ärenden till följd av denna förordning. Rubricerade handlingar härrör från tre arkivbildare, nämligen länsstyrelsen (landskontoret), landshövding Vanberg och värderingsmännen. De har bundits i likadana band, som numrerats 1-5 jämte ett onumrerat (upptas här i samma ordning).
Efter leveransen av landskontorets arkiv 1901 till landsarkivet, synes handlingar angående städerna utsorterats ur andra primära serier. Därigenom har serier som t ex hospitalshandlingar, räkningar över folkskoleavgiften, stämpelpappersräkningar m fl brutits. Dessutom synes enstaka handlingar, som haft sammanhang med städerna för varje stad förts samman under beteckningen "Varjehanda smärre handlingar". Det har ansetts vanskligt att söka återställa den ursprungliga ordningen. Emellertid har uppbördsböcker, specialräkningar, stämpelpappersräkningar, räkningar över folkskoleavgiften återförts till de allmänna serierna. Vissa enstaka handlingar där sammanhanget med de allmänna serierna varit uppenbart, har också flyttats.
För tiden 1703-1778 ingår S:t Olai kyrkas räkenskaper i landsböckerna (serie E I a). Ibland har redovisningen släpat efter. Då kan två eller flera års räkenskaper ingivas samtidigt.
Kyrkoräkenskaper ingår i landsböckerna för åren 1703-1781 (serie E I a). Ibland har redovisningen släpat efter. Då kan två eller flera års räkenskaper ingivas samtidigt.
För tiden 1703-1777 ingår stadskyrkoräkenskaperna i landsböckerna (serie E I a). Ibland har redovisningen släpat efter. Då kan två eller flera års räkenskaper ingivas samtidigt.
År 1777 indrogs Linköpings kronohospital. Under de närmast förjande åren avvecklades vårdinrättningen. År 1784 överfördes de sista hospitalshjonen till Vadstena kronohospital. År 1783 hade länslasarettet börjat flytta in i de lediga lokalerna. Hospitalsmedlen tillhörde Linköpings och Norrköpings likaledes indragna hospital förvaltades gemensamt under Linköpings hospital. Räkenskaper över hospitalsmedlen och lasarettsräkenskaperna fördes på hospitalskontoret. Lasarettet fick tilldelning av hospitalsmedlen. Lasarettet lydde fr.o.m. 1862 under landstinget och hospitalsmedlen indrogs 1876 till staten. Före 1756 ingår hospitalsräkenskaperna i landsböckerna (serie E I a), Ibland har redovisningen släpat efter. Då kan två eller flera års räkenskaper ingivas samtidigt.
Norrköpings hospital indrogs 1777. Hospitalsmedlen förvaltades därefter gemensamt under Linköpings hospital. Se serie G XII ba. För tiden före 1756 ingår hospitalsräkenskaperna i landsböckerna (serie E I a). Ibland har redovisningen släpat efter. Då kan två eller flera års räkenskaper ingivas samtidigt.
Hospitalet indrogs 1789 och dess medel förvaltas därefter av Vadstena hospital. Hospitalsräkenskaper före 1756 ingår i landsböckerna (se serie E Ia). Ibland har redovisningen släpat efter. Då kan två eller flera års räkenskaper ingivas samtidigt. Det indragna hospitalets räkenskaper har förts till serie G III bd.
Söderköpings hospital indrogs 1789 och dess medel förvaltas därför av Vadstena hospital.
Hospitalsräkenskaperna före 1755 ingår i landsböckerna (se serie E I a). Ibland har redovisningen släpat efter. Då kan två eller flera års räkenskaper ingivas samtidigt.
Räkenskaper för tidigare år ingår i landsböckerna (serie E I a). Ibland har redovisningen släpat efter. Då kan två eller flera års räkenskaper ingivas samtidigt. Kronomagasinen upphörde 1871.
Handlingarna utgörs av kronomagasinsräkenskaper. För tidigare år se landsböckerna (serie E I a). Ibland har redovisningen släpat efter. Då kan två eller flera års räkenskaper ingivas samtidigt. Kronomagasinen upphörde 1871.
Handlingarna utgörs av kronomagasinsräkenskaper. För tidigare år ingår dessa i landsböckerna ( E I a). Ibland har redovisningen släpat efter. Då kan två eller flera års räkenskaper ingivas samtidigt. Kronomagasinen upphörde 1871.
Särskilda serier för utflyttningshandlingar har funnits. Denna ursprungliga indelning har emellertid spolierats och dessa handlingar ingår i en topografisk serie. Se serie G XIV. Utflyttningsbidrag beviljades vid laga skifte fr o m 1830. Flyttningsanmälan ingavs till länsstyrelsen. Den styrktes med handlingar rörande skiftet.
Utflyttningshandlingar och lösa synehandlingar har någon gång i början av 1900-talet sammanförts i en topografisk serie. Till denna serie har, synes det, också en bunt handlingar rörande Kungsgårdar samt vissa andra lösa handlingar rörande hemman eller byar förts. Handlingar har ordnats i bokstavsordning efter by eller hemman. I vissa fall har emellertid indelningen skett efter personnamn i stället. Det gäller handlingar rörande Douglaska, Durietzka, Gyllenstiernska, Lindstedtska, Roxendorffska och Ulfsparreska hemman. Något försök att återföra handlingarna i sin ursprungliga ordning har ej skett. I stället har hänvisningar gjorts från berörda serier till denna topografiska samling.
Vid folkbokföringsavdelningens upphörande vid uppbördssektionen 1966 funnos vissa handlingar, som förts i särskilda diarier, folkbokförings- och mantalsdiarier. Handlingarna före 1953 har tillförts landskontorets odelade arkiv och där bildat denna samlingsserie.
Kartor i landskontorets arkiv har vid något tidigare tillfälle tagits ut och lagts till landsarkivets kartsamling utan angivande av proveniens. Nedanstående kartor, A 69 - 86, tillhörande Linköpings hospitalshandlingar, har kunnat förtecknas, emedan de är specificerade i 1901 års reversal. Vidare har två kartor, som påträffats och uttagits vid ordningsarbetet 1969-1971, upptagits här (äldre beteckning A 293 - 294).