C:a 3/4 miljoner kronor erfordrades för att möjliggöra byggandet av en järnväg mellan Visby och Hemse. Ett aktiebolag bildades och utgav aktier till ett nominellt värde av 100 kronor. Av dessa köpte Visby stad år 1875 5.000 st. och en del landsortskommuner ett par hundra vardera, medan privatpersoners andel var mycket liten. Så snart koncession erhållits påbörjades järnvägs-byggandet. Den 10 september 1878 invigdes järnvägen Visby-Hemse i närvaro av konung Oscar II. Initiativtagare till järnvägslinjen var regementsläkaren Ernst G. J. L. Leijer. Ekonomin var till en början svag, men efter det att Roma Sockerfabrik anlagts 1894, förbättrades den successivt. Den förbättrade ekonomin fick till följd att nya järnvägslinjer kunde anläggas. Bandelen Visby-Väskinde var klar för trafik 1896 och tre år senare förlängdes den till Tingstäde. Att järnvägsbyggandet väl lönade sig, visar det faktum, att flera nya järnvägsbolag bildades kring sekelskiftet 1900.De sista linjerna som byggdes var Tingstäde-Lärbro 1921 (GJ) och Klintehamn-Hablingbo 1924 (se sid 3). Ungefär samtidigt inrättades biltrafik som komplement till järnvägarna. Under 1930-talet var det aktuellt med sammanslagning av järnvägsbolaget på ön. Förhandlingarna ledde dock inte till något positivt resultat, utan det var först c:a tio år senare, då staten 1947 övertog järnvägarna, som denna tanke förverkligades. Dessförinnan hade man samordnat taxor och tidtabeller m m. Den ökande bilismen utgjorde ett allvarligt hot mot järnvägarnas existens. 1953 nedlades bibanorna: Klintehamn-Roma, Slite-Roma och KLintehamn-Hablingbo. Huvudbanan: Lärbro-Visby-Burgsvik klarade sig något bättre, kanske med hjälp av bettransporterna till Roma Sockerfabrik. Det visade sig dock omöjligt att få dess ekonomi att gå ihop. Den 1 oktober 1960 gick den samma öde till mötes som bibanorna tio år tidigare och som många mindre järnvägar på fastlandet. Rälsen har sedan dess rivits upp och stationshusen sålts. S
Ordning & struktur
Arkivnr ViLA/12077 Leverans 22/1963 14/1964
Förteckning
över
arkiv avseende
Gotlands Järnvägar
Förtecknat och uppordnat i Landsarkivet i augusti 1965 av amanuenserna Birgit Arfwidsson och Torsten Bäck. Ämnesregistret upprättat av frk Märta Olsson.
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Hänvisningar
Reproducerat
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2024-09-18 14:19:07
Gotlands järnvägar
HISTORIK
C:a 3/4 miljoner kronor erfordrades för att möjliggöra byggandet av en järnväg mellan Visby och Hemse. Ett aktiebolag bildades och utgav aktier till ett nominellt värde av 100 kronor. Av dessa köpte Visby stad år 1875 5.000 st. och en del landsortskommuner ett par hundra vardera, medan privatpersoners andel var mycket liten. Så snart koncession erhållits påbörjades järnvägs-byggandet. Den 10 september 1878 invigdes järnvägen Visby-Hemse i närvaro av konung Oscar II. Initiativtagare till järnvägslinjen var regementsläkaren Ernst G. J. L. Leijer. Ekonomin var till en början svag, men efter det att Roma Sockerfabrik anlagts 1894, förbättrades den successivt. Den förbättrade ekonomin fick till följd att nya järnvägslinjer kunde anläggas. Bandelen Visby-Väskinde var klar för trafik 1896 och tre år senare förlängdes den till Tingstäde. Att järnvägsbyggandet väl lönade sig, visar det faktum, att flera nya järnvägsbolag bildades kring sekelskiftet 1900.De sista linjerna som byggdes var Tingstäde-Lärbro 1921 (GJ) och Klintehamn-Hablingbo 1924 (se sid 3). Ungefär samtidigt inrättades biltrafik som komplement till järnvägarna. Under 1930-talet var det aktuellt med sammanslagning av järnvägsbolaget på ön. Förhandlingarna ledde dock inte till något positivt resultat, utan det var först c:a tio år senare, då staten 1947 övertog järnvägarna, som denna tanke förverkligades. Dessförinnan hade man samordnat taxor och tidtabeller m m. Den ökande bilismen utgjorde ett allvarligt hot mot järnvägarnas existens. 1953 nedlades bibanorna: Klintehamn-Roma, Slite-Roma och KLintehamn-Hablingbo. Huvudbanan: Lärbro-Visby-Burgsvik klarade sig något bättre, kanske med hjälp av bettransporterna till Roma Sockerfabrik. Det visade sig dock omöjligt att få dess ekonomi att gå ihop. Den 1 oktober 1960 gick den samma öde till mötes som bibanorna tio år tidigare och som många mindre järnvägar på fastlandet. Rälsen har sedan dess rivits upp och stationshusen sålts. S
Serien inb. Serien innehåller förutom vad rubriken anger: Kallelse till bolagsstämmor (i regel bestående av en eller flera tidningar); röstlängder till dito; årsrevisions- och trafikberättelser (i regel både tryckta och otryckta); kassarapporter, trafiksammandrag, och från 1909 stationernas trafikvärden; styrelsens ankommande och avgående korrespondens av mycket blandat innehåll t ex ritningar till stationshus och nya banor, kostnadsförslag, prisuppgifter på räls och kol m m, tryckta kallelser och protokoll från en del järnvägsföreningar m m.
Se även volym 71, där lösa handlingar sammanförts.
Av okänd anledning har trafikchefen fört dubbla böcker, som innehåller ungefär samma slag av handlingar. För klarhetens skull har dessa serier skilts åt.