Sanda församling är av ålder moderförsamling i Sanda pastorat, även omfattande annexförsamlingarna Mästerby och Västergarn. Denna ordning bestod t o m utgången av år 1961. Vid den nya pastoratsindelningens genomförande tillades jämväl Hejde och Väte församlingar. 2002 sammanslogs Sanda och Klinte Kyrkliga Samfälligheter och bildade Klinte Kyrkliga Samfällighet, utgörande Eksta, Fröjel, Hejde, Klinte, Mästerby, Sanda, Sproge, Västergarn och Väte församlingar.
Alla dessa församlingar tillhör medeltredingens kontrakt, den medeltida benämning som 1962 åter kom till heders och ersatte det tidigare begreppet medelkontraktet.
Socknens omfattning kan inte på ett enkelt sätt härledas ur den äldre judiciella indelningen, exempelvis efter mallen en fjärdingen socken, då om än huvudparten av socknens gårdar tillhörde Sanda fjärding, också 6 gårdar föll inom Hejde ting, 3 hörde till Mästerby fjärding och 1 till Hogräns fjärding.
Av äldre, numera förlorade handlingar, nämnes vid visitationen 1737 förutom räkenskapshandlingar även inventarieförteckningar från 1682 för församlingarnas kyrkor och Sanda prästgård. (Jfr dock Domkapitlets arkiv, D II:4 och även 2, inventarium för medeltredingen). Vid visitationstillfället kunde ett husesynsinstrument över prästgården från 1711 "intet uppläsas, emedan det med alltför elakt bläck var skrivet och såg nästan förmultnat ut". Och vad gäller böcker för brudfolk, födda, döda, ut- och inflyttade så fanns inga sådana utan konstaterades att anteckningar gjorts omvartannat på lösa blad. Bilden av den miljö i vilken aktuellt kyrkobokföringsmaterial och gamla handlingar förvarades, fullständigas av det svar praesul, doktor Göran Wallin, erhöll på sin fråga om här inte var några tavlor? Svarades: ramarna är kvar, "men taflorne sönderpickade af foglar".
En bättre tingens ordning rekommenderades 1737 och kom till stånd fr o m 1744, då Göran Westphal tillträdde som kyrkoherde. Från detta år härstammar också det nuvarande kyrkoarkivet med undantag för visitations- protokollet 1737, som 1745 avskrevs i den nyanskaffade visitationsboken.
En historik över prästerskapet i Gotlands socknar finns i O W Lemke, Visby stifts herdaminne (1868), med Supplementblad (1892).
Förteckningen
Som grund för förteckningen ligger bl a en förteckning över den del av arkivet som förvarades i Landsarkivet, upprättad i november 1978 av arkivarie Sundberg. Förteckningen kompletterades i november 1999 av arkivarierna Anders Bergkvist och Marianne Holm och utökades under åren 2003 och 2012 av arkivassistent Kjell Swebilius.
Ordning & struktur
Leveransdatum och leveransnummer 1907-02-19, 1928-10-22, 1935-03-09, 1936-02-06, 1941-12-09, 1948-07-01, 1950-06-08, 1950-07-28, 1963:012, 1970:041, 1972:022, 1972:098, 2003-07-01 och 2011:083.
Sanda församling är av ålder moderförsamling i Sanda pastorat, även omfattande annexförsamlingarna Mästerby och Västergarn. Denna ordning bestod t o m utgången av år 1961. Vid den nya pastoratsindelningens genomförande tillades jämväl Hejde och Väte församlingar. 2002 sammanslogs Sanda och Klinte Kyrkliga Samfälligheter och bildade Klinte Kyrkliga Samfällighet, utgörande Eksta, Fröjel, Hejde, Klinte, Mästerby, Sanda, Sproge, Västergarn och Väte församlingar.
Alla dessa församlingar tillhör medeltredingens kontrakt, den medeltida benämning som 1962 åter kom till heders och ersatte det tidigare begreppet medelkontraktet.
Socknens omfattning kan inte på ett enkelt sätt härledas ur den äldre judiciella indelningen, exempelvis efter mallen en fjärdingen socken, då om än huvudparten av socknens gårdar tillhörde Sanda fjärding, också 6 gårdar föll inom Hejde ting, 3 hörde till Mästerby fjärding och 1 till Hogräns fjärding.
Av äldre, numera förlorade handlingar, nämnes vid visitationen 1737 förutom räkenskapshandlingar även inventarieförteckningar från 1682 för församlingarnas kyrkor och Sanda prästgård. (Jfr dock Domkapitlets arkiv, D II:4 och även 2, inventarium för medeltredingen). Vid visitationstillfället kunde ett husesynsinstrument över prästgården från 1711 "intet uppläsas, emedan det med alltför elakt bläck var skrivet och såg nästan förmultnat ut". Och vad gäller böcker för brudfolk, födda, döda, ut- och inflyttade så fanns inga sådana utan konstaterades att anteckningar gjorts omvartannat på lösa blad. Bilden av den miljö i vilken aktuellt kyrkobokföringsmaterial och gamla handlingar förvarades, fullständigas av det svar praesul, doktor Göran Wallin, erhöll på sin fråga om här inte var några tavlor? Svarades: ramarna är kvar, "men taflorne sönderpickade af foglar".
En bättre tingens ordning rekommenderades 1737 och kom till stånd fr o m 1744, då Göran Westphal tillträdde som kyrkoherde. Från detta år härstammar också det nuvarande kyrkoarkivet med undantag för visitations- protokollet 1737, som 1745 avskrevs i den nyanskaffade visitationsboken.
En historik över prästerskapet i Gotlands socknar finns i O W Lemke, Visby stifts herdaminne (1868), med Supplementblad (1892).
Förteckningen
Som grund för förteckningen ligger bl a en förteckning över den del av arkivet som förvarades i Landsarkivet, upprättad i november 1978 av arkivarie Sundberg. Förteckningen kompletterades i november 1999 av arkivarierna Anders Bergkvist och Marianne Holm och utökades under åren 2003 och 2012 av arkivassistent Kjell Swebilius.
Serien, som består av personakter över församlingens invånare 1991-06-30, omfattar tiden 1947--1991-06-30 och är lagda familjevis efter fastighet. Serien avslutad 1991-06-30. Serien i arkivbox.
(Inflyttningsaviserna 1906-1940 utgallrade 1963 jämlikt SFS 48/1946, varvid de tidigare numren H II:8-10 utgått. Flyttningsbetygen 1900- gallras först sedan inflyttningslängden överlämnats till arkivet). Vid ordnandet har betyg för annexförsamlingarna Mästerby och Västergarn utbrutits i de fall proveniensen omedelbart framgått. Serien i arkivbox.
De nya arkivkartongerna under H IV och VI har 1963 skapats ur H III:1 och H V:2 samt i någon mån H II. Attester rörande Mästerby och Västergarn har brutits ut. Attester av obestämd proveniens har fått ligga kvar under Sanda. Bilagor efter 1967 återfinns i serier H VII a och H VII b. Serien i arkivbox.
Serien innehåller alla bilagor från1968-01-01 till 1991-06-30 rörande kyrkobokföringen och domineras av faderskapshandlingar och handlingar rörande gemensam vårdnad. Även handlingar utfärdade utomlands. I stort sett alla övriga bilagor är gallringsbara då det under perioden ålåg bokföringsmyndigheten att alltid införa uppgifterna i motsvarade kyrkobok. Gallringsfristen är 20 år. Bilagor inom gallringsfristen som är gallringsbara återfinns i serie H VII b.
Serien innehåller alla till kyrkobokföringen hörande bilagor fr.o.m. 1968, men endast de som får utgallras helt med stöd av RA-MS 2000:5. Gallringsfristen är 20 år.
Skrivelser från KB (t ex utslag, resolutioner) och från Konsistorium (t ex expedierade utdrag ur domkapitlets protokoll) förekommer i avskrift och som bilagor till socken- och kyrkostämmoprotokollen. Se K I-II. Serien i arkivbox.
4 st äldre protokollsenheter har vid bindning i riksarkivet 1942, slagits samman till volymerna K I:1-2. Beträffande sockennämnd se K I:3. Serien inbunden.
Kronotionde framgår av A I:5-6. Rörande pensionärer och gratialister se A I:5-6. Serien avslutad 1991-12-31. Från 1992-01-01 se serie L V. Serien inbunden om inget annat anges.
Verifikationer i volymerna 4-7 är plockgallrade i juni 2003 med stöd av RA-MS 1988:19. Pensionsgrundande verifikationer, verifikationer gällande ombyggnader eller eparationer av kyrka, fastigheter och inventarier samt verifikationer av särskilt forskningsintresse har bevarats. Serien avslutad 1991-12-31. Från 1992-01-01 se serie L V. Serien i arkivbox.
Kollektverifikationer 1938-1992 gallrade i juni 2003 och 1993-1999 gallrade i januari 2012, enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr RA-MS 1988:19. Serien i arkivbox.
Pastoratskassans verifikationer till och med 1992 är plockgallrade i juli 2003 med stöd av RA-MS 1988:19. Föreskrift om gallringfrist på tio år har iakttagits. Verifikationer gällande ombyggnader eller reparationer av kyrka, fastigheter och inventarier samt verifikationer av särskilt forskningsintresse har bevarats. Likaså pensionsgrundande verifikationer (dock ej gällande avlidna personer) har bevarats. Från och med 1992 Sanda kyrkliga samfällighet. Serien i arkivbox.
Jämför med inventarieförteckningarna i N I:1. Här omtalas 1737 numera förlorade inventarieförteckningar från 1682 över pastoratets kyrkor samt Sanda prästgård, den senare (måhända avses en avskrift) nämnes ännu 1765 i ett syneprotokoll (O II:1). Inventarieförteckning för Sanda kyrka 1886 i L VI:1. Se även K I:2, K II:1. Om förandet av kyrkböcker före 1744 se N I:1, visitationen 1737 ) 12, 14-15. Uppgifter om inköp och bindning av kyrkböcker även i L I a:1. Serien i arkivbox.
Beträffande historiska anteckningar se C:3 med bl a annalartade anteckningar för åren 1860-1878 samt E:1. Series Pastorum 1744-1878. Serien i arkivbox.