Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Generaltullstyrelsen II Kanslibyrån

Generaltullstyrelsen

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420088/05
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/kpwNeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
361,4 Hyllmeter 
Datering
1838 – 1999  (Tidsomfång)
1879 – 1991  (Huvudsaklig tid)
VillkorNej
VillkorsanmInga begränsningar i tillgänglighet.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band (F-exp/band)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Riksarkivets digitala arkiv)
Arkivbildare/upphov
Generaltullstyrelsen, 1825 – 1999 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Kungl. Generaltullstyrelsen  (1825 – 1974)
Alternativa namn: GTS  (1825 – 1999)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll och historik

Innehåll
Historik och organisation

Se Generaltullstyrelsens arkivbeskrivning för mer omfattande information. Kanslibyrån (1879-1999-06-30) utövade tillsyn över och anvisningar för tullverksamhetens bedrivande med hänsyn till rättssäkerhetsintresset, särskilt beträffande frågor om tullverkets befogenheter och skyldigheter vid kontroll- och tullkriminalverksamhet och frågor om enskilda personers och företags skyldigheter och rättigheter i tullproceduren; de särskilda frågor om tillämpning av tullagen och tullordningen som angavs i 4 §; granskning av förslag till föreskrifter och blankettformulär som berörde i detta stycke nämnda frågor; smugglingslagstiftningen; rådgivninng och tillsyn från rättsliga synpunkter avseende tullverkets förundersöknings- och åklagarverksamhet samt strafföreläggande- och ordningsbotsystemen; administrativa sanktionsmedel; skadeståndsfrågor; sekretessfrågor; frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan och avstängning och andra frågor som avsågs i 10-14 kap. lagen (1976:100) om offentlig anställning; klagomål från trafikant angående fel eller försummelse vid tjänsteutövning o.d.; tjänstegöringsreglementet och arbetsordning (i samverkan med berörda enheter); förvaltningslagens (1986:223) och datalagens (1973:289) tillämpning vad gäller tullverkets verksamhetsområde; frågor av övervägande juridisk natur i övrigt (bl.a. rådgivning om författningstolkning i särskilt tveksamma eller viktiga fall); sjöfartsavgifter; redigering, utgivning och distribution av tullverkets författningssamling och författningshandböcker samt andra publikations- och informationstryck, som behövdes för tullarbetet eller för efterlevnaden av gällande tullbestämmelser i den mån inte handlades av annan enhet; reproverksamhet, arkiv- och ärenderegistreringsfrågor, utarbetande av blanketter i samråd med berörda fackbyråer; frågor som i övrigt som ej föll under annan byrås område (TFS 1989:20). Kanslibyrån har även benämnts enligt följande: Administrativa byrån 1911-1922, Juridiskt sekretariat fr.o.m 1/7 1995 t.o.m. 30/6 1999. Tullverket huvudkontoret tog över verksamheten fr.o.m. 1999-07-01.

Sökingångar

Diariet (C 3) med register (C 4 BA respektive C 4 BB), samt C 12 (digitalt diarium som användes av Generaltullstyrelsen 1999-03-01-1999-06-30 och övriga Tullmyndigheter i varierande omfattning åren 1990-1999-06-30) utgör sökingång till handlingarna i huvudserien (E 1). I övrigt ligger handlingarna kronologiskt (t.ex. A 1, E 4 och E 23). Ritningarna (serie J 1) är arkiverade byggnadsvis.
Arkivbildarhistorik
Generaltullstyrelsen
Generaltullstyrelsen inrättades enligt kungl. brev den 24 november 1824 (instruktion den 15 juli 1825). Det tidigare kollegialsystemet övergavs och ersattes med en generaltulldirektör som ensam beslutande. Denne var ansvarig inför Kungl. Maj:t för tullverkets behöriga styrelse, för tullförfattningarnas skyndsamma tillämpning och kraftiga handhavande, till lättnad för handeln och de inhemska näringarnas skydd, samt för tullinkomsternas ordentliga uppbörd och leverering. Närmast under honom fanns två s.k. departementschefer, som fungerade som rådgivare åt generaltulldirektören och tillsammans med honom utgjorde den egentliga styrelsen.

Generaltullstyrelsen var central chefsmyndighet med allmän uppsikt över landets lokala tullförvaltning. Huvuduppgiften var att uppta och redovisa tullar, tullbevillning och andra skatter och införselavgifter samt att utöva kontroll över handelstrafiken. Liksom tidigare överdirektörer vid sjö- respektive landtullen skulle styrelsen också ha särskilt inseende över Stockholms tullförvaltning. Ledningen av den lokala förvaltningen vilade främst på departementscheferna. Organisatoriskt var styrelsen uppdelad på fyra kontor: kansliet, advokatfiskalskontoret (fiskalskontoret), kammar- och bokslutskontoret samt revisions- och kontrollkontoret. De två första kontoren ansvarade för administration respektive jurisdiktion, och de två senare för uppbörd och ekonomi. 1879 uppdelades Generaltullstyrelsen på tre byråer och samtidigt avskaffades departementscheferna. Kansliets uppgifter övertogs av kanslibyrån. Advokatfiskalskontoret drogs in och dess uppgifter överfördes dels på lokalförvaltningen i Stockholm, dels på en särskild ombudsman. Kameralbyrån ersatte kammarkontoret och revisionsbyrån avlöste revisionskontoret.

1907 tillkom tullbehandlings- och upplysningsbyrån, dit ärenden rörande tulltaxering fördes. Under byrån lades tullverkets undervisningsanstalt (tullskolan), inrättad 1911, och tullverkets huvudlaboratorium, som tillkom 1923. Sistnämnda år ändrades byråns namn till tullbehandlingsbyrån, 1969 till tariffbyrån.

1923 genomfördes en större omorganisation av hela tullverket. Vid styrelsen inrättades personalbyrån, som övertog personalfrågorna från kanslibyrån och undervisningsanstalten från tullbehandlingsbyrån.

Tullens verksamhet och organisation har behandlats av en rad utredningar. Här kan nämnas 1900 års tullstatskommitté, 1908 års tullstatskommission, 1914 års tullkommission och 1986 års tulldatautredning.


Kansliet (1825-1879)

I den nya organisationen var de två departementscheferna huvudansvariga för vardera två kontor samtidigt som de tillsammans med generaltulldirektören utgjorde den centrala ledningen. Kansliet ansvarade främst för administrativa och personella frågor.


Advokatfiskalskontoret (1825-1879)

Advokatfiskalskontoret (även kallat fiskalskontoret) ansvarade för tullverkets juridiska ärenden.


Kammar- och bokslutskontoret (1825-1879)

Kammar- och bokslutskontoret handlade ärenden rörande de personella staterna och annan ekonomisk verksamhet, t.ex. tullens inventarier, fastigheter och tomter, skeppsmätning, samt pensionsfrågor och andra frågor av social karaktär.


Revisions- och kontrollkontoret (1825-1879)

Revisions- och kontrollkontoret ansvarade för revision och kontroll av tullverkets ekonomiska verksamhet med undantag av räkenskaper och bokslut.


Kanslibyrån (1879-)

Kanslibyrån (även kallad kansliet) handlade främst ärenden av administrativ och juridisk art, bl.a. personalärenden.


Kameralbyrån (1879-)

Kameralbyrån ansvarade för ärenden rörande inkomster och utgifter i allmänhet, räkenskapsrevision, upphandling och fastighetsfrågor samt uppgiften att upprätta tullverkets huvudbok.


Revisionsbyrån (1879-)

Revisionsbyrån handlade ärenden rörande den centrala revisionen inom verket (ej räkenskaperna), tullbefrielse och tullnedsättning, tillämpningen av tulltaxan samt tvister och klagomål i fråga om tulltaxering. Fr.o.m. 1926 överfördes vissa tullbehandlingsärenden (fyr- och båkavgifter, transiteringsrätt, tullfrihet, tullättnader osv.) samt vissa ärenden rörande personalen (semester, sjuk- och tjänstledigheter) från kanslibyrån. Byrån ansvarade även för tullverkets statistik.

Ämnesord

Ämnesord, sak
Personella berättelser. 1879-1922 (Lokalt ämnesord)

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2022-10-07 09:48:22