Måndagar mellan kl. 16.30–19.30 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Underhållsarbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
Med anledning av Coronaviruset begränsas öppettiderna i Riksarkivets läsesalar. Se öppettider för respektive läsesal
bild
Arkiv

Länsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1452A
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/wfAon9sYjaAPdTNK1r8ye7
ExtraID1452A
Datering
1830(Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

ArkivhistorikLänsstyrelsen i Stockholms län II, Landskontoret (1602-1830) 1452A

Arkivbildare

Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län och infördes 1634. Under åren 1641-1654 var Stockholms och Uppsala län uppdelade på två landshövdingedömen, som senare återförenades till Upplands hövdingedöme. 1714 delades detta slutligen i två län. Från 1600-talet till 1958 var Stockholms läns länsstyrelse organiserad i två huvudavdelningar med egna arkiv, landskontor och landskansli. Efter 1958 organiserades myndigheten i mindre sektioner, vilka blev nya arkivbildare.

Länsförvaltningen har sitt ursprung från stormaktstiden. Genom regeringsformen 1634 och landshövdingeinstruktionerna 1635 och 1687 skapades den länsförvaltning som bestått i sina huvuddrag fram till modern tid. Landshövdingen kallades ursprungligen konungens befallningshavande. Han skulle se till att rikets lagar följdes, att staten fick in sina skatter o.s.v. Han blev också länets talesman gentemot den centrala statsmakten.

Landskontoret leddes av landshövdingens närmaste man landskamreren som var ansvarig för ärenden av ekonomisk karaktär.

I Stockholms stad fanns sedan 1634 en egen förvaltningsmyndighet som motsvarade länsstyrelsen - överståthållarämbetet (ÖÄ). Stockholm var trots detta länets residensstad och förenades med övriga länet 1968. Denna myndighet är en egen arkivbildare.

Innehåll

En av landskamrerarens viktigaste arbetsuppgifter var att årligen framställa den så kallade landsboken i vilken länets räkenskaper redovisades. Landsböckerna började föras redan under tidigt 1600-tal. De som finns bevarade i Landskontoret II börjar 1715 och avslutas 1830. Landsböckerna kan förutom räkenskaperna även innehålla mantals- och taxeringslängder.

Ansvaret för kronans egendom i länet återspeglas bl.a. i kontrakt från kungsgårdar och boställen av olika slag.

Landskontorets militära förvaltningsuppgifter har gett upphov till en relativt stor mängd handlingar bl. a. rörande rustning, rotering och båtmanshåll.

Förutom nämnda material finns det en mängd protokoll, brevkoncept och inkomna skrivelser som behandlar landskontorets olika verksamhetsområden. De handlingar som lantränteriet var upphov till har förtecknats för sig under F (ränteriets räkenskaper).

Serieindelningen bygger, lätt korrigerad, på länsstyrelsens egen förteckning insänd till Uppsala landsarkiv (ULA) den 17 april 1958. Denna i sin tur bygger på K K den 10 oktober 1903 rörande förteckningsplan över länsstyrelsers arkiv (SFS 104/03). Efter det att Stockholms stadsarkiv blev arkivmyndighet också för Stockholms län 1994 flyttades detta arkiv till Stockholm.


Sökhjälpmedel

Sökvägar in i arkivet är arkivförteckningen och de diarier som är kopplade till handlingar i arkivet, brevdiarium, handräckningsdiarium och supplikdiarium.

Stockholms stadsarkiv april 2014



Jörgen Skoglund

Kontroll

Skapad2014-03-07 15:00:06
Senast ändrad2014-04-16 09:01:12