Måndagar mellan kl. 16.30–19.30 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Underhållsarbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
Med anledning av Coronaviruset begränsas öppettiderna i Riksarkivets läsesalar. Se öppettider för respektive läsesal
bild
Arkiv

Handelskollegiet


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0147
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ENb6f3A5CqUhHy52LFWj90
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Inledning (äldre form)Inledning

Handelskollegiet har utvecklats ur den s.k. fraktkammaren. Såväl i de av Gustav Vasa 1529 som de av Erik XIV 1563 för Stockholm utfärdade privilegierna omtalas av borgmästare och råd utsedda fraktherrar med uppgift att tillse, att skeppsfrakterna i första hand förbehållas skepp tillhörande stadens egna borgare. Enligt 1563 års privilegier skulle anordningarna härför träffas på "fracktcammaren". Dennas verksamhetsfält synes senare har vidgats med vissa göromål, vilka sedan kom att ingå i handelskollegiets åligganden.

Denna handelskollegiets föregångare har emellertid avsatt ytterst obetydliga spår i arkivmaterialet. Från 1635 finnas ett par ark protokoll angående handelns "partering", vilka väl någon gång under det tidigare 1900-talet tydligen med rätta hänförts till fraktkammarens arkiv och uppställts tillsammans med handelskollegiets protokoll. Utöver dessa handlingar har inte påträffats material av sådan art, att det låter sig inrangeras i ett av fraktkammaren bildat arkiv. Att det bestått ett starkt samband mellan fraktkammaren och det senare handelskollegiet framgår emellertid av den långt fram i tiden fortlevande vanan att för handelskollegiet även använda beteckningen fraktkammaren.

Handelskollegiet bildades till följd av den av överståthållaren och borgmästare och råd 1636 utfärdade stadgan angående "ämbetsdelningen emellan borgmästarne i Stockholm". Enligt denna skulle magistratssysslorna fördelas mellan fyra kollegier, vart och ett bestående av en borgmästare som preses och tre rådmän. Ett av dessa kollegier, snart kallat handelskollegiet, skulle "med köpenskapen och handelen hava att beställa". Genom den kungliga förordningen angående Stockholms stads styrelse den 12 december 1672 utvidgades handelskollegiets befogenhetsområde högst väsentligt. Kollegiet tillades överinseendet jämväl över stadens finansväsende och bokföring och skulle därjämte representera staden i accisrätten. Med kollegiets egenskap av lokalt finansförvaltande organ följde även handhavandet av kronouppbörden i Stockholm. Den 1672 införda ordningen blev i väsentliga avseenden bestämmande för handelskollegiets verksamhet i nära ett och ett halvt sekel.

Under 1800-talet minskades kollegiets befogenheter successivt. Stadens finansförvaltning överflyttades 1814 till den då bildade drätselkommissionen, och samma år organiserades överståthållarämbetet för uppbördsärenden, vilket övertog inseendet över kronouppbörden; handelskollegiet bestod emellertid fortfarande som uppbördsverk.

Som ett led i kollegieförvaltningens gradvis skeende avveckling under 1800-talet sammanslogs handelskollegiet genom kungligt brev den 21 december 1849 från 1850 års början med politi-, ämbets- och byggningskollegium under namnet handels- och ekonomikollegium.

Den föreliggande förteckningen redovisar för vad som benämnts handelskollegiets "huvudarkiv". Detta innebär samtidigt, att delar av kollegiets arkiv hållits utanför förteckningen.

Därför har här inte upptagits de handlingar, som uppkommit till följd av kollegiets befogenheter inom kronouppbördsväsendet, och inte heller de arkivalier, som hänföra sig till dess sjöfolkskontrollerande verksamhet. De förra, förtecknade av N. Staf, ingå som en särskild avdelning i överståthållarämbetets för uppbördsärenden arkiv. Att så är fallet beror på att överståthållarämbetet för uppbördsärenden 1880 inträdde i det samtidigt upphörda handels- och ekonomi-, förut handelskollegiets egenskap av uppbördsverk och därigenom även kommit att förvara det tidigare kronouppbördsarkivet.

De av sjöfolkskontrollen uppkomna handlingarna (skeppsprotokoll, skeppsinlagor, manlistor, förteckningar över skepp och skeppsfolk, inkomna sjöpass) har förtecknats av O. Jägerskiöld (ing. 414/1936), som dessutom i uppsatsen Sjöfolkskontrollen i Stockholms handelskollegium (bilaga till arkivnämndens och stadsarkivets årsberättelse 1935) behandlat därmed sammanhängande företeelser.
Såsom delar av handelskollegiets arkiv kunna i viss mån även betraktas stadens räkenskaper och andra inom ramen för stadskamrerarens verksamhet bildade handlingar före drätselkommissionens tillkomst 1814. Genom den förut omtalade förordningen om stadens styrelse den 12 december 1672 underställdes nämligen stadskamreraren (före 1673 kallad bokhållare) handelskollegiet i samband med att detta övertog stadens finans förvaltning. Ifrågavarande handlingar höra emellertid organiskt samman med de arkiv, som bildats av stadskamreraren i hans senare egenskap av drätselkommissionens, från 1863 drätselnämndens, tjänsteman. Stadskamrerarens arkiv har därför förtecknats såsom en självständig enhet. Det nära samarbetet mellan stadskamreraren och handelskollegiet under den tid, han sorterade under detta, har emellertid medfört, att bestämda gränslinjer mellan å ena sidan handelskollegiets, å andra sidan stadskamrerarens arkiv inte alltid kunnat uppdragas. Det är värt att observera detta faktum ej minst vid studier i ämnen, som falla inom områden för stadens finansförvaltning och räkenskapsväsen.
Särskild förteckning upprättades 1933 av I. Seth över handels- samt handels och ekonomikollegiets för forskningen synnerligen viktiga och ofta efterfrågade borgarböcker och liggare över näringsidkare. I samband med ordnande och förtecknande av handels- och ekonomikollegiets tiden 1850-1880 omfattande arkiv inordnades i detta det till ifrågavarande bestånd hörande material, som tillkommit under nämnda period. De återstående volymerna, således alla tillhörande handelskollegiets arkiv, ha i konsekvens med nyssnämnda åtgärd intagits i föreliggande arkivförteckningen och därvid omsignerats. I den av honom uppgjorda förteckningen (nr 435/1933) lämnade I. Seth upplysningar om den lagstiftning, varpå de olika seriernas uppkomst grundat sig, m.m. i de icke sällan förekommande fall dessa upplysningar ha fått formen av utförligare redogörelser, ha de icke överförts till den nya förteckningen.
Vid dylikt förhållande har vid respektive serie gjorts hänvisning till den av I. Seth upprättade förteckningen, eljest icke längre gällande. Till ytterligare vägledning har nedan å särskilt blad gjorts en sammanställning av de i berörda förteckning upptagna, till handelskollegiet hörande liggarna, varvid förutvarande och nuvarande beteckningar angivits i parallellt löpande kolumner.
Handelskollegiets arkiv har vid upprepade tillfällen varit föremål för ordningsarbeten. Sådana ha utförts redan i rådhusarkivet, varvid man kunnat urskilja en tydlig avsikt att ordna inkomma handlingar efter diarierna. Arbetet därmed nådde dock knappast över grovsorteringens stadium. År 1948 erhöll arkivarien F. Sleman i uppdrag att ordna och förteckna handels- jämte handels- och ekonomikollegiets arkiv. Förteckning över det senares arkiv förelåg utskriven året därpå (nr 382/1949). Arbetet med handelskollegiets arkiv var ännu icke avslutat, när arkivarien Sleman sommaren 1958 slutade sin anställning i stadsarkivet. Det låg därefter en längre tid nere. En betydande del av arkivet hade emellertid ordnats, varjämte lämnats en redogörelse för det i samtliga protokollsvolymer ingående materialet. Dessutom hade utarbetats inventeringslistor över stora delar av arkivet i övrigt. De riktlinjer, enligt vilka arkivarien Sleman utförde sitt uppdrag, ävensom resultatet därav, har av honom framlagts i en promemoria av den 17 juni 1958. Det framgår, att den stora mängden lösa handlingar, vid arbetets början i mer eller mindre ordnat skick, vållat speciella svårigheter. Det var arkivarien Slemans avsikt, i betydande omfattning även realiserad, att så vitt möjligt ordna handlingarna efter diarierna. Denna princip har konsekvent tillämpats även i fortsättningen. Åtskilligt material har tillförts de förutvarande serierna Handlingar till diarierna. I fråga om serien Handlingar till rättegångsdiarierna har skett en fullständig nyordning. Detta gäller även stora delar av de icke diarieförda handlingarna, i fråga om de under F redovisade nära nog samtliga. Även i övrigt har ett omfattande material, vilket i stor utsträckning framdragits vid genomgång av sumpar, inordnats i arkivet. Serierna Konceptprotokoll och Koncept ha bl.a. mottagit avsevärda tillskott. Så länge emellertid ännu stadsarkivets äldre bestånd ordnade handlingar icke systematiskt genomgåtts, föreligger givetvis möjligheten av ytterligare accessioner i måhända icke obetydlig omfattning.

Stockholm den 2 oktober 1961


Arkivet innehåller även 3 buntar som ej ordnats och förtecknats.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2016-08-23 13:25:18