Torsdag den 24 maj kl. 16.30–21.00 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Såväl söktjänst som bildvisning kan vara oåtkomliga under tiden som arbetet pågår.

bild
Arkiv

Göta hovrätt


Grunddata

ReferenskodSE/SVAR/GH-122060001
ExtraIDGH-122060001
ArkivinstitutionSvensk Arkivinformation Ramsele
Arkivbildare/upphov
Göta hovrätt
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Inledning (äldre form)Advokatfiskalens arkiv. Renoverade domböcker- en historik. Under 1500-talet gjorde Gustav Vasa upprepade försök att få kontroll över fogdarnas redovisning av den del av de vid häradsrätterna utdömda sakörena som tillföll kronan. Häradshövdingarna blev tvungna att inge register över de dombrott och sakören som fallit inom varje härad. Dessa skulle tjäna som verifikationer till fogdarnas saköreslängder. Det hade visat sig att fogdarna i viss utsträckning underlät att beivra begångna brott och i stället träffade hemlig förlikning med brottslingarna i eget profitsyfte. Kungliga plakatet den 9 januari 1549 fastslog häradshövdingarnas skyldighet att föra "beskedliga domböcker" och "dem årligen låta oss tillhanda komma". För att även få kontroll över tingsförrättarna bestämdes på riksdagen i Söderköping 1595 att häradshövdingarna varje år vid Mikaelis (oktober) skulle inlämna fullständiga och oförfalskade domböcker. Detta åtlyddes inte överallt och därför upprepades beslutet på riksdagen i Stockholm 1602. Dessa avskrifter av domböcker kom att kallas renovationer och har 1596 som begynnelseår. Hanteringen av renovationerna slogs definitivt fast genom Gustav II Adolfs rättegångsordinantia år 1614. Den innebar att renovationerna varje år, vid Kyndelsmässotid (februari), skulle insändas av häradshövdingar och lagmän, samt av borgmästare och råd i städerna till Svea hovrätt. Hovrätten inrättades 1614. Nu hade skyldigheten således även utsträckts till städernas domstolar. När Göta hovrätt inrättades 1634 och hov- rätten över Skåne och Blekinge 1820, fick resp. hovrätt renovationerna från sitt upptagningsområde. I riksarkivet förvaras samtliga renovationer insända till Svea hovrätts arkiv liksom renovationerna från häradsrätterna insända till hovrätten över Skåne och Blekinge fr o m 1811. Göta hovrätts renovationer ingår i hovrättens eget arkiv beläget i Jönköping. Noggrannare bestämmelser för renovationshanteringen kom i en kunglig instruktion den 8 januari 1635 om landshövdingarnas ämbetsplikter. Där föreskrevs att underrätterna var skyldiga att framställa tre exemplar av renovationerna, varav ett skulle behållas av dem själva och två levereras till landshövdingen. Ett av dessa exemplar skulle denne sedan sända vidare till resp. hovrätt. Hos hovrätterna handhades arbetet med renovationerna av advokatfiskalen. Fr o m 1701 började man bryta ut de särskilda inteckningsprotokollen som tillkommit enligt en kunglig resolution 1689. Därmed skapades en ny renovationssvit, de s k småprotokollen. Redan tidigt hade arbetet med att framställa renovationer blivit betungande för underdomstolarna. Den första inskränkningen i renovationernas omfattning kom genom kungligt brev 1712. Där föreskrevs att sådana brottmål som blivit underställda hovrätt kunde utelämnas och ersättas av en notering om dagen för överlämnandet till hovrätten. Nästa inskränkning kom till följd av Kungl. Maj:ts förordning den 18 december 1823 som föreskrev att även övriga brottmål kunde utelämnas, men att de skulle ersättas av en kort rubrik samt att utslaget i varje mål skulle utskrivas. Den avgörande förändringen kom genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 6 oktober 1848. Det hade visat sig att hovrätterna inte hann med översynen av renovationerna och bl a adeln hade motionerat i frågan under riksdagen 1847-48. Enligt kungörelsen skulle renovationerna i fortsättningen endast uppta mål som gällde ägande- eller nyttjanderätt till fast egendom, delning av jord, arv eller testamenten. Fr o m 1849 finns således inga brottmål överhuvudtaget upptagna i renovationerna och inte heller civilmål av annan typ än som ovan nämnts. . Om Göta hovrätt: Göta hovrätt inrättades 1634 och började sin verksamhet 1635. Dess arkiv har varit i oavbruten tillväxt under mer än 350 år. I 1634 års regeringsform hade sagts att under den nya hovrätten i Jönköping skulle lyda "allt Göta rike" resp. "Götaland". Värmland ansågs ligga nära samman med Västergötland och räknades därför in under Göta hovrätt. Genom freden 1645 i Brömsebro tillkom Halland och genom freden 1658 i Roskilde fördes även Skåne Blekinge och Bohuslän in under hovrätten I anslutning till fredstraktaten i Roskilde föreskrev konungen i brev till hovrätten den 14 november 1658, att hovrätten skulle ta de mål som överlämnades från Skåne, Blekinge och Bohuslän och tillämpa dansk och norsk lag intill dess annorledes kunde stadgas. Redan i början av 1680-talet hade svensk lag och process införts. Halland avträddes till Sverige på 30 år, vilket vållade bekymmer, eftersom Hallands kriminalsaker skulle dömas efter dansk lag. Det ansågs att "förnådning och förskoning" skulle ske efter svensk lag. Olika straff för samma typ av brott kunde stadgas i dansk och svensk lag. I Bohuslän hade en svensk domare ersatt den norske lagmannen omedelbart efter införlivandet med Sverige. Mest uppmärksammade målen från 1600-talets mitt är de som rör trolldom. Visingsborgs grevskap var ett tvisteämne med hovrätten i nära tjugo år, eftersom Per Brahe hävdade sin egen domsrätt inom grevskapet med undantag för vissa grövre brott. 1655 avkunnade Karl X Gustav att varken grevar eller friherrar var befriade från skyldigheten. Syftet med att underrätternas utslag i grövre brottmål skulle underställas hovrätts prövning var en åtgärd för att stärka rättssäkerheten och få en enhetlighet i rättsutövandet. Tillsynen över underdomstolarna gällde inte bara den dömande verksamheten utan också att ting hölls på rätt tid och rätt ort och enligt gällande bestämmelser. Domarna granskade också att den insända domboken, renovationen, var läslig. Vid ett tillfälle återsändes domböcker, som var "så illa skrivna att ingen dem läsa kunde". Göta hovrätt i Jönköping är Sveriges äldsta och mest välbevarade domstolsarkiv. Det omfångsrika beståndet ordnades och förtecknades 1978-82 i samverkan med Riksarkivet. . Litteratur: Bendz. Gunnar: Göta hovrätt genom seklerna. (Stockholm, 1935). Lundquist, Lennart: "Göta hovrätts arkiv". RA-nytt 2/79.
FÖRKORTNINGAR:
Göta hovrätt GH,
Rådhusrätt RR,
Kämnersrätt KR,
Vinter/vårting vt,
Sommarting st,
Höstting ht,
Tingslag tlg .
ÖVRIGT:
Fram till och med år 1700 har volymerna filmats i sin helhet, och efter 1700 till de delar som svarar mot originaldomböckernas luckor.

Ämnesord

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1999-11-24 00:00:00
Senast ändrad2001-06-01 00:00:00