Sollentuna församling var en lokal myndighet inom Roslags- västra kontakt fram till 1961, därefter hörde församlingen till Birka kontrakt. Församlingen hörde fram till 1942 Uppsala ärkestift, därefter hörde den till det nybildade Stockholms stift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastorsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och har fr.o.m. 1991-07-01 ansvarat för kyrkobokföringen av sina församlingsmedlemmar.
Kyrkofullmäktige är det högsta beslutande organet i församlingen. Kyrkorådet har varit församlingens styrelse och har haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut.
Historik
Sollentuna församling är en av Sveriges största församlingar och har 4 olika kyrkor. Det medeltida Sollentuna var från början en bondsocken men kom på 1600-talet att bli ett säteriområde med herrgårdar för adelsmän. Landshövding Johan Berndes köpte Sollentuna kyrkby 1640. Detta medförde att bland annat Sollentuna kyrkby avhystes för att ge plats åt Sollentunaholms säteri. Efter 1340-talet blev Sollentuna församling en annexförsamling till Eds församling. 1915 blev förhållandet det omvända och Eds församling kom att vara en annexförsamling till Sollentuna fram till 1926 då båda församlingarna blev självständiga.
Sollentuna kyrka
Sollentuna är den ursprungliga kyrkan för församlingen och därför också den äldsta. Kyrkan ligger nära sjön Norrviken som var en viktig vattenled under vikingatiden med förbindelser till mälaren och saltsjön. Kyrkan är från 1100-talet och har uppförts i gråsten. Kyrkan har byggts till under århundradena, dess nuvarande utseende är från 1600-talet då omfattande renoveringar gjordes. Ett gravkor till familjen Berndes på Sollentunaholm byggdes också under renoveringen 1642. Sollentuna kyrka har liksom de flesta medeltida kyrkor kalkmålningar som av modeskäl övermålades på 1700-talet. Dessa kalkmålningar restaurerades ganska hårt under början av 1900-talet, något som man försökte reparera under renoveringen 1938- 1939. En större del av målningarna är bevarade i vapenhuset. Målningarna är ifrån den verkstad som Albertus Pictor företrädde och föreställer den fromme, den världsliges bön och livets lyckohjul. Kyrkan har också ett medeltida altarskåp som är signerat 1475 av Jordan Målare. Dopfunten är från 1200-talets andra hälft.
St:Eriks kyrka
Befolkningstillväxten i Sollentuna ledde till att ett nytt villaområde anlades under början av 1900-talet. Vägen till sockenkyrkan ansågs lång och därför byggdes St:Eriks kyrka som invigdes 1930. Kyrkan byggdes med insamlade medel och gåvor och skänktes först 1944 till Sollentuna församling. Traditionen med insamling för kyrkans uppförande fortsatte också med inredningen som följer samma princip. Inventarierna i kyrkan är skänkta utav ortsbor och representerar flera olika stilar, epoker och länder. I korhuset finns en apostlafigur från 1300-talet. Det finns ytterligare två apostlafigurer på västväggen, de härstammar troligtvis från ett altarskåp och är daterade till 1400-talet. Kyrkans träkrucifix är skuret av Ingrid Larsson 1931. Två gipsskulpturer utfärdade av Carl Milles under 1930-talet finns också i kyrkan.
Edsbergskyrkan Sollentuna utökades ytterligare under 1960-talet. Ett provisoriskt kapell inrättades då av två militärbaracker vid Edsbergsgården i Sollentuna församlings östra delar. Den nya Edsbergskyrkan ritades av Lars Olof Torstensson och invigdes 1972. Kyrkan är byggd i trä och har en fristående klockstapel, också i trä. I kyrkan finns en vävnad av Elisabet Hasselberg-Olsson och en mariaikon som är målad av Britt-Louise Bergenwall Hjelmgren.
Kummelby Kyrka Kyrkan stod färdig 1957 men ansågs redan i slutet på 1990-talet vara för liten. 1999 revs kyrkan och en ny kyrka på samma plats är på väg att färdigställas. Före bygget av Kummelbys nya kyrka användes kapellet vid Kummelby kyrkas för musikgudstjänster och konfirmationer. Under tiden som Kummelby nya kyrka byggdes 1999-2000 hölls regelbundet gudstjänster i Silverdalskapellet. En bit av altarbordet finns kvar från den gamla kyrkan, nu i form av en liten kalkstenshylla.
Beskrivning av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess)
I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar: · Församlingsliggare · Dopböcker fr.o.m. 1991-07-01 · Konfirmationsböcker, ADB-förda · Lysnings- och vigselböcker fr.o.m. 1991-07-01 · Död- och begravningsböcker fr.o.m. 1991-07-01 · Kyrkorådsprotokoll fr.o.m. 1888 · Gravböcker fr.o.m. 1940 · Kartor och ritningar
Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagor till ministerialböckerna, som kommer att gallras, ordnas och förtecknas senare. Detta gäller inte äldre H-bilagor som har levererats tidigare till Stadsarkivet samt H X, bilagor fr.o.m. 1991-07-01. Här har gallring redan skett och bilagorna finns med i arkivförteckningen.
Folkbokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt sekretesslagen 7:15. Detta innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som detta gäller.
Arkivet levererades till Stadsarkivet 2005 och har slutförtecknats efter leveransen.
Stockholm Stad Stadsarkivet 2009-07-14
Jenny Stendahl
Källor
Sverige församlingar genom tiderna, Skatteförvaltningen, 1989 Indelningsregistret i Stockholms län, 1985 Kyrkguiden vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Christina Nilsson, 2001 Församlingen och Svenska kyrkans hemsida
Församlingsböckerna är förtecknade i sviter efter uppslagsnumrering. Först tre sviter bestående av volymerna 3-18 omfattande åren 1912-1921(1934). Därefter: - en svit (1-20500) bestående av volymerna 19-48 och 106-155 omfattande åren 1925(1934)-1978 och - fyra sviter (1-6749, 1-6000, 1-4000 och 1-999) bestående av volymerna 49-72 omfattande åren 1933-1978, volymerna 73-90 omfattande åren 1939-1978, volymerna 91-97 omfattande åren 1945-1978 och volymerna 98-105 omfattande åren 1965-1978. Slutligen, volymerna 156-159 omfattande åren 1967-1975, en svit som inte är uppslagsnumrerad utan lagd i alfabetisk ordning på gatu- och vägnamn.
I ministerialböckerna hänvisas fram till (1974)1978 i princip till uppslag i församlingsböckerna. I vissa fall, nämligen när det gäller volymerna 158-161 och i de fall fastigheterna under åren 1974-1978 överförts till församlingsbok på lösblad (serie A II c), hänvisas till fastighet.
För topografisk ingång i serien hänvisas till de ortregister som finns i de flesta volymerna och till de register som är förtecknade i serien A II c och som - några av dem - hänvisar till uppslag.
Serien, som omfattar perioden 1974(delvis)1978(huvudsakligen) - 1991-06-30, är lagd i bokstavsordning efter fastighetsnamn och inom varje fastighet i bokstavsordning efter huvudmännens efternamn.
Volymerna 1-145 består av personakter lagda i bokstavsordning efter huvudmännens efternamn och utgör den 1991-06-30 aktuella församlingsliggaren.
Volymerna 146-177 består av avställda ledkort i bokstavsordning efter fastighetsnamn och användes under tiden 1947-1978, då personakterna var lagda i fastighetsordning. Ledkorten, som innehåller uppgifter om huvudmännens namn, inflyttning, utflyttning, död och uppslag i församlingsboken, kan tjäna som register.