ORGANISATION Södermalm tillhörde S:t Nikolai (Storkyrkoförsamlingen) och blev en egen församling 1591-07-25. Namnet Maria Magdalena (S:ta Maria Magdalena 1654-1907) tillkom vid församlingens delning 1654-08-21 då Katarina bildades. Denna indelning av Södermalm varade fram till 1925-01-01 när Högalid bröts ut ur Maria Magdalena församling. Den 1 januari 1988 återfick församlingen delar av det nybyggda Södra Stationsområdet från Högalid.
Maria Magdalena församling var en lokal myndighet inom Södermalms kontrakt i Stockholms stift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastorsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och från 1991-07-01 ansvarat för kyrkobokföringen.
Kyrkofullmäktige har varit församlingens högsta beslutande organ och fastställt budget, skattesatser samt godkänt boksluten. Kyrkorådet har varit församlingens styrelse och har haft det löpande ansvaret för förvaltning och verkställande av beslut. I organisationen har också funnits olika utskott som haft en förberedande roll av ärenden till kyrkorådet. Vid större ombyggnader har byggnadskommittéer bildats som arbetat på uppdrag av kyrkorådet. Utöver den kyrkliga verksamheten har församlingen haft barn- och ungdomsverksamhet, ett flertal körer, och även ett flertal frivilliga församlingsorgan samt stiftelser knutna till sig, se "övriga arkivbildare".
HISTORIK S:ta Maria Magdalena kyrka uppfördes på platsen av det begravningskapell, från 1350-talet, som Gustav Vasa lät riva 1527. Detta kapell var, likt dagens kyrka, namngiven efter Magdalena från Magdala. Byggandet av den nuvarande kyrkan påbörjades av Johan III omkring 1588 men blev inte klar för invigning förrän 1634. Den första planen för kyrkan var ett likarmat kors med ett torn i väster. Den utbyggdes därefter i etapper in på 1700-talet, bl.a. av Tessin d.ä., och fick då nya korsarmar och en portal i väster.
En stor brand 1759 förstörde kyrkans tak, spira, stor del av inredningen samt delar av arkivet. Den renoverade kyrkan kunde återinvigas 1763. I arkivet finns Cronstedts ritningsförslag för ombyggnad efter branden. Tornprydnaden i nyklassicistisk stil, av Sundvall, blev inte klar förrän 1825.
Cronstedt har ritat större delen av kyrkans rokokoinredning bl.a. den förgyllda, rikt skulpterade predikstolen. En medaljong föreställande Maria Magdalena finns på predikstolens korg. Altartavlan "Herdarnas tillbedjan" är målad av Louis Masreliez omkring 1800. Dopfunten, av Christian Stenhuggare, är tillverkad i röd öländsk kalksten 1638. Orgelfasaden ritades av C. F. Adelcrantz 1774 och räknas till den svenska rokokons främsta verk i sin genre.
BESKRIVNING AV ARKIVET (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess) I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar: Församlingsliggare t.o.m. 1991-06-31 Dopböcker fr.o.m. 1668 Konfirmationsböcker fr.o.m. 1768 Lysnings- och vigselböcker fr.o.m. 1668 Död- och begravningsböcker fr.o.m. 1668 Kyrkorådsprotokoll fr.o.m. 1679 Gravböcker fr.o.m. 1761 Kartor och ritningar
Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. Diarium för ärenden till kyrkofullmäktige och kyrkorådet finns fr.o.m. 1989 (med luckor) och för folkbokföringsärenden fr.o.m. 1968. Gallring har skett enligt Riksarkivets direktiv, undantag är huvudböcker (L I a 2) där räkenskaper för 1975-1981 saknas p.g.a. en otillåten gallring. Uttag ur digitalt ekonomisystem har inte gjorts och därför saknas räkenskaper för 1984, 1986-1990 och 1996. Det äldre kortregistret (avgångsregistret) för folkbokföringen är utgallrade av församlingen. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagorna till ministerialböckerna. Denna serie är endast inventerad och kommer att ordnas och slutförtecknas senare.
Folk- och kyrkobokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 22:1-2. Vilket innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som detta gäller.
Arkivet levererades till Stadsarkivet 2004 och har slutförtecknats efter leveransen. Arkivförteckningen har genomgått vissa förändringar i.o.m. detta förteckningsarbete, för konkordans se bilaga 1 (endast i pappersförteckning).
ÖVRIGA ARKIVBILDARE I nära samarbete med Maria Magdalena församling har en rad olika frivilliga församlingsorgan och stiftelser arbetat, de avslutade arkiven är levererade till Stadsarkivet. Philipsenska och Murbeckska stiftelser existerar fortfarande men har levererat delar av sina arkiv. Församlingens skolråd har avskilts från församlingsarkivet och är förtecknat som en egen arkivbildare. I samband med leveransen av kyrkoarkivet levererades även de avslutade arkiven från: Maria Småbarnskoloni, S:ta Maria Magdalena Kyrkobrödrakår/kyrkokåren och Maria kyrkliga ungdomsförening.
Stockholms stadsarkiv 2005 Solveig Larsson
Källor Sveriges församlingar genom tiderna, Skatteförvaltningen, 1989 Indelningsregistret i Stockholms län, 1985 Kyrkguiden, Cristina Nilsson, 2001 Församlingens hemsida och informationsmaterial
S:ta Maria Magdalena församling; Sankta Maria Magdalena församling
I födelse- och dopböckerna icke införda anteckningar om födda, återfunna å tidigare i sådana böcker löst inlagda handlingar, vilka sammanförts i en särskild grupp. Anteckningar avser personer födda 1758. 1804. 1806, 1811, 1819, (även odat.)
Serien består utöver ordinarie församlingsärenden även av skrivelser rörande kyrkoherdens roll som kontraktsprost, ordförande i Philipsenska lekskolan och sekreterare i Murbeckska stiftelsen.
Handlingar till protokollen är inbundna med protokollen t.o.m. 1983. Mellan 1983-1990 finns handlingar dels inbundna med protokollen och dels i K III c. Efter 1990 är samtliga handlingar i K III c.