Malmöhus slott blev efter 1658 förvaringsplats för fångar. Fängelset inrymdes i den gamla slottsbyggnaden, det s.k. citadellet. Första gången fästningsfångar omnämns är i samband med befästningsarbetet av Malmö stad i slutet av 1600-talet. Under 1700-talet förvarades här både "missdådare" och försvarslösa.
Reformsträvanden i början av 1800-talet ledde till en strikt uppdelning av fängelser och fångar. För Malmö fästningsfängelse (straffängelse) innebar det att straffångar och försvarslösa ej längre skulle förvaras tillsammans. För den senare kategorin från de sydöstra, södra och västra länen uppfördes 1827 ett arbetsfängelse i nära anslutning till det befintliga straffängelset. Båda administrerades dock som en enhet. Enligt beslut den 8 augusti 1842 flyttades kvarvarande livstidsfångar över från Malmö till Karlskrona, Karlstens, Landskrona och Ny Älvsborgs fästningar.
Det progressiva cellsystemet kom även att beröra straff- och arbetsfängelserna. 1876 öppnades det nya centralfängelset på slottsområdet. Branden 1870, varvid de gamla västra och södra borggårdslängorna brann ned hade påskyndat uppförandet av fängelset, som var avsett för manspersoner, dömda till straffarbete på viss tid utöver två år samt försvarslösa.
Den förste oktober 1914 flyttade centralfängelset in i ny byggnad vid Gevaldigergatan, där i fortsättningen även rannsakningsfångar förvarade eftersom länsfängelset upphörde samma dag.
Arkivmaterialet omspänner perioden från 1778 till 1913-1914.
LITTERATUR:
Herved Persson: "När Malmöhus var centralfängelse" (i Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1950) s. 41-56.
Sven Rosborn: "Fängelsetiden 1828-1914" (i Malmöhus. Från 1400-talets kastell till 1900-talets museum, årsbok 1977).
Sigfrid Wieselgren: "Sveriges fängelser och fångvård ..."(1895) s. 176 f., 303 f., 368, 418 f., 424.
Förteckning 37/1972. Förteckning 9/1985. Förteckningen upprättad i juni 1972 av Margareta Andersson, reviderad och kompletterad av N G Valdén 1985.
Senast ändrad
2024-06-19 17:08:02
M A L M Ö C E N T R A L F Ä N G E L S E
Malmöhus slott blev efter 1658 förvaringsplats för fångar. Fängelset inrymdes i den gamla slottsbyggnaden, det s.k. citadellet. Första gången fästningsfångar omnämns är i samband med befästningsarbetet av Malmö stad i slutet av 1600-talet. Under 1700-talet förvarades här både "missdådare" och försvarslösa.
Reformsträvanden i början av 1800-talet ledde till en strikt uppdelning av fängelser och fångar. För Malmö fästningsfängelse (straffängelse) innebar det att straffångar och försvarslösa ej längre skulle förvaras tillsammans. För den senare kategorin från de sydöstra, södra och västra länen uppfördes 1827 ett arbetsfängelse i nära anslutning till det befintliga straffängelset. Båda administrerades dock som en enhet. Enligt beslut den 8 augusti 1842 flyttades kvarvarande livstidsfångar över från Malmö till Karlskrona, Karlstens, Landskrona och Ny Älvsborgs fästningar.
Det progressiva cellsystemet kom även att beröra straff- och arbetsfängelserna. 1876 öppnades det nya centralfängelset på slottsområdet. Branden 1870, varvid de gamla västra och södra borggårdslängorna brann ned hade påskyndat uppförandet av fängelset, som var avsett för manspersoner, dömda till straffarbete på viss tid utöver två år samt försvarslösa.
Den förste oktober 1914 flyttade centralfängelset in i ny byggnad vid Gevaldigergatan, där i fortsättningen även rannsakningsfångar förvarade eftersom länsfängelset upphörde samma dag.
Arkivmaterialet omspänner perioden från 1778 till 1913-1914.
LITTERATUR:
Herved Persson: "När Malmöhus var centralfängelse" (i Malmö Fornminnesförenings årsskrift 1950) s. 41-56.
Sven Rosborn: "Fängelsetiden 1828-1914" (i Malmöhus. Från 1400-talets kastell till 1900-talets museum, årsbok 1977).
Sigfrid Wieselgren: "Sveriges fängelser och fångvård ..."(1895) s. 176 f., 303 f., 368, 418 f., 424.
Serien i arkivkartonger om ej annat angives. I vol. 1-33 ingår rekvisitioner på fångars underhåll, i vol. 35,39 och 41 arbetsrapporter. Fångförteckningar också i serie D III l:1 och Ö I:1-2.
Serien inbunden, när ej annat angives. D II a:1, 3-9 innehåller rapport- och förslagsjournaler rörande den militära kommenderingen. Se också D III ba:2 (1842-1858).
Serien i kapslar, när ej annat angives. E IV: 1-9 arkivlagda efter domens datum. Övriga volymer efter avgångsdatum. Med spridda register och avskrifter. Bilagor: Utdrag ur stamrullor, förhörsprotokoll och saköreslängder. Prästbetyg,förpassningar, fångsedlar, reversaler. Utslag också i Ö II:1-8.
Serien inbunden, när ej annat angives. Innehåller månatliga uppgifter om de verkliga inkomsterna och utgifterna. Fr.o.m. 1883 även kassakladdar och verifikationer.
Rödmärkt, skadad. Utgallrade ur Malmöhus läns landskanslis arkiv och överlämnade till landsarkivet. Se också Malmöhus läns landskanslis arkiv E IV a:6 för åren 1764-1808.