Sunne hade sedan medeltiden annexen Norderö, Frösö och Hallen med Marby. Hallen med Marby blev eget pastorat fr.o.m. 1889 enligt kungligt brev 1851-01-17. Frösö blev eget pastorat 1906 enligt kungligt brev 1905-06-02. År 1961 tillfördes annexen Näs och Hackås. År 1998 överfördes Sunne och Norderö till Frösö kyrkliga samfällighet.
Den första kyrkan i Sunne är det kapell som norske konungen Sverre Sigurdsson lät uppföra i slutet av 1100-talet. Den gamla stenkyrkan finns ännu kvar som en vacker ruin och dess 800-årsminne högtidlighölls år 1978.
Ett flertal helgonbilder och delar av den gamla altarprydnaden överfördes till församlingens nya stenkyrka som fullbordades 1835 och invigdes samtidigt som begravningsplatsen 1836. Den nya kyrkan saknade målning och förgyllning och det skulle dröja ända till 1903 innan det blev utfört. Då tillkom också altartavlan av Karl Tirén. Spåntaket byttes 1931 mot skiffer och takstolarna förstärktes för att klara den ökade tyngden. Ett omfattande restaureringsarbete företogs i början av 1950-talet och då tillvaratogs och restaurerades även den gamla kyrkans altaruppsats från 1691 för att på nytt tas i bruk.
Sunne hade sedan medeltiden annexen Norderö, Frösö och Hallen med Marby. Hallen med Marby blev eget pastorat fr.o.m. 1889 enligt kungligt brev 1851-01-17. Frösö blev eget pastorat 1906 enligt kungligt brev 1905-06-02. År 1961 tillfördes annexen Näs och Hackås. År 1998 överfördes Sunne och Norderö till Frösö kyrkliga samfällighet.
Den första kyrkan i Sunne är det kapell som norske konungen Sverre Sigurdsson lät uppföra i slutet av 1100-talet. Den gamla stenkyrkan finns ännu kvar som en vacker ruin och dess 800-årsminne högtidlighölls år 1978.
Ett flertal helgonbilder och delar av den gamla altarprydnaden överfördes till församlingens nya stenkyrka som fullbordades 1835 och invigdes samtidigt som begravningsplatsen 1836. Den nya kyrkan saknade målning och förgyllning och det skulle dröja ända till 1903 innan det blev utfört. Då tillkom också altartavlan av Karl Tirén. Spåntaket byttes 1931 mot skiffer och takstolarna förstärktes för att klara den ökade tyngden. Ett omfattande restaureringsarbete företogs i början av 1950-talet och då tillvaratogs och restaurerades även den gamla kyrkans altaruppsats från 1691 för att på nytt tas i bruk.
Fr.o.m. 1968 bevaras endast handlingar rörande erkännande av faderskap, erkännande av att barn är trolovningsbarn, arvsrättsförklaringar, anmälan om gemensam vårdnad samt handlingar upprättade i utlandet. De förra i serie H III t.o.m. 1967, samt för tiden därefter i serie H VII a. Övriga bilagor är gallringsbara med 20 års frist jml Riksarkivets gallringsbeslut 2000:5. Med anledning av att kyrkböcker inte förts i Sunne pastorat åren 1978-1991, och att kyrkobokföringen för denna period har fått rekonstrueras i efterhand på grundval av bilagorna, har Landsarkivet beslutat att gallringsbeslutet ej skall gälla utan samtliga bilagor bevaras.
Serien gallrad 1984 enl. SFS 1946:48. Fr.o.m. 1916 bevaras endast handlingar rörande inflyttning till och utflyttning ur riket. Sådana handlingar har efter 1968 placerats i serie H VII a. Övriga flyttningsbilagor i H VII b.
Serien upphörd. Fortsätter i serie H VII a och H VII b.
I denna serie har även placerats handlingar rörande erkännande av faderskap, erkännande av att barn är trolovningsbarn samt arvsrättsförklaringar ur serie H I. Dessa samt anmälan om gemensam vårdnad och handlingar upprättade i utlandet finns fr.o.m. 1968 i serie H VII a.
Serien upphörd. Fortsätter i serie H VII a och H VII c.
Serien innehåller erkännanden av faderskap, erkännanden av att barn är trolovningsbarn, arvsrättsförklaringar, anmälan om gemensam vårdnad samt handlingar upprättade i utlandet
Handlingarna är enligt Riksarkivets gallringsbeslut 254/1970 gallringsbara med 20 års frist. Med anledning av att kyrkböcker inte förts under åren 1978-1991 och att kyrkobokföringen för denna period har rekonstruerats i efterhand på grundval av bilagorna har Landsarkivet beslutat att gallringsbeslutet ej skall gälla utan samtliga bilagor bevaras. P.g.a behoven vid rekonstruktionsarbetena förvaras bilagorna i topografisk ordning.
Med stöd av RA-MS 1997:65 är samtliga handlingar gallringsbara utom handlingar utfärdade i utlandet samt handlingar utfärdade av andra samfund än Svenska kyrkan.
Med stöd av RA-MS 1997:65 är samtliga bilagor gallringsbara, med undantag av de handlingar som förtecknats under serie H X a. För bilagor till dopboken är gallringsfristen 20 år, för övriga bilagor 5 år.