1944-01-01 sammanslogs Lunds stads- och landsförsamlingar, som tidigare bildat ett pastorat, till en enda församling, Lunds domkyrkoförsamling. Denna benämning hade dock redan tidigare varit i bruk för såväl pastoratet som stadsförsamlingen ensam. Stadsförsamlingen är av gammalt datum. Den tillkom under 1500-talet, då man vid reformationens genomförande nedbröt de över 20 kyrkor, som staden under katolsk medeltid innehaft. Domkyrkan blev ensam kvar och kom i fortsättningen att användas som både stifts- och församlingskyrka.
Vid sidan av stadsförsamlingen börjar omkring år 1800 en landsförsamling framträda, omfattande Lilla Råby, Hospitalsgården, "Helene säteri", Östra Torn och Källby Mölla. Något exakt datum för landsförsamlingens tillkomst kan icke fastställas och de områden, som kom att utgöra landsförsamlingen övergår så småningom från att betraktas som socken inom stadsförsamlingen till att utgöra egen församling.
Till följd av dessa förhållanden har i arkivförteckningen för Lunds landsförsamling endast upptagits det arkivbestånd, som tillkommit fristående från stadsförsamlingens arkivbestånd. Ett undantag härifrån utgör de befolkningsstatistiska tabellerna i Övriga längder, vilka för stads- och landsförsamlingen visserligen ingår i samma volymer men som från och med 1802 förts separat för de bägge församlingarna.
Församlingen har ingått i följande pastorat: t o m 1943 Lunds stadsförsamling och Lunds landsförsamling, 1944-1961 eget, 1962-1991 Lunds domkyrkoförsamling och Stora Råby, fr o m 1992 Lunds domkyrkoförsamling och Helgeand.
Folkbokföringsmaterialet t o m 1991-06-30 levererades till Landsarkivet i mars 1995. I samband härmed ändrades namnet på arkivet från Lunds stadsförsamlings kyrkoarkiv till Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv.
För litteratur om stads- och landsförsamlingarna se C.G. Styffe, Skandinavien under unionstiden, Stockholm 1911, s.54; R. Blomquist, Lunds historia, Lund 1951, s.190 ff.; G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne II, 4, Lund 1952, s.7.
Förteckning 106/1963, 54/1995. Förteckningen upprättad i juli 1963 av fil. lic. Sten Körner och kompletterad i mars 1995 av arkivarie Bengt Danielson.
Senast ändrad
2025-04-03 13:39:12
Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv
HISTORIK
1944-01-01 sammanslogs Lunds stads- och landsförsamlingar, som tidigare bildat ett pastorat, till en enda församling, Lunds domkyrkoförsamling. Denna benämning hade dock redan tidigare varit i bruk för såväl pastoratet som stadsförsamlingen ensam. Stadsförsamlingen är av gammalt datum. Den tillkom under 1500-talet, då man vid reformationens genomförande nedbröt de över 20 kyrkor, som staden under katolsk medeltid innehaft. Domkyrkan blev ensam kvar och kom i fortsättningen att användas som både stifts- och församlingskyrka.
Vid sidan av stadsförsamlingen börjar omkring år 1800 en landsförsamling framträda, omfattande Lilla Råby, Hospitalsgården, "Helene säteri", Östra Torn och Källby Mölla. Något exakt datum för landsförsamlingens tillkomst kan icke fastställas och de områden, som kom att utgöra landsförsamlingen övergår så småningom från att betraktas som socken inom stadsförsamlingen till att utgöra egen församling.
Till följd av dessa förhållanden har i arkivförteckningen för Lunds landsförsamling endast upptagits det arkivbestånd, som tillkommit fristående från stadsförsamlingens arkivbestånd. Ett undantag härifrån utgör de befolkningsstatistiska tabellerna i Övriga längder, vilka för stads- och landsförsamlingen visserligen ingår i samma volymer men som från och med 1802 förts separat för de bägge församlingarna.
Församlingen har ingått i följande pastorat: t o m 1943 Lunds stadsförsamling och Lunds landsförsamling, 1944-1961 eget, 1962-1991 Lunds domkyrkoförsamling och Stora Råby, fr o m 1992 Lunds domkyrkoförsamling och Helgeand.
Folkbokföringsmaterialet t o m 1991-06-30 levererades till Landsarkivet i mars 1995. I samband härmed ändrades namnet på arkivet från Lunds stadsförsamlings kyrkoarkiv till Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv.
För litteratur om stads- och landsförsamlingarna se C.G. Styffe, Skandinavien under unionstiden, Stockholm 1911, s.54; R. Blomquist, Lunds historia, Lund 1951, s.190 ff.; G. Carlquist, Lunds stifts herdaminne II, 4, Lund 1952, s.7.
Äldre signum: A II. Övergång till församlingsbok på lösblad skedde i februari 1986, se serie A II c. Särskilda personlängder och personregister ingår i serie A II d.
Serien inbunden om inget annat anges. Äldre signum: A II a. Om inget annat anges består serien av fastighetsregister med uppgift om å fastigheten skrivna huvudpersoner samt hänvisning till sida i församlingsbok.
Serien i arkivboxar. Inom varje fastighet är församlingsboksbladen ordnade alfabetiskt efter sökpersonens efternamn. Lösbladssystemet infördes i februari 1986.
Serien i arkivboxar. Inom varje fastighet är personakterna ordnade alfabetiskt efter sökpersonens efternamn. Observera att akter för personer som avlidit juli-dec 1991 kan ha överförts till serie A IV d.
Inflyttningsattesterna finns i två serier, H II a och H II b. I H II a finns attesterna för dem som flyttat in i församlingen och stannat kvar. I H II b finns attesterna för sådana inflyttare som senare flyttat vidare. Dessa attester är lagda på utflyttningsåret.
Serien inbunden. Inflyttningsattesterna finns i två serier, H II a och H II b. I H II a finns attesterna för dem som flyttat in i församlingen och stannat kvar. I H II b finns attesterna för sådana inflyttare som senare flyttat vidare. Dessa attester är lagda på utflyttningsåret.
Serien i arkivboxar. Stads- och landsförsamlingarnas gemensamma kyrkoråd inrättades formellt 1933-01-01 och de separata kyrkoråden i dessa båda församlingar upphörde 1935-12-31. Gemensamma kyrkorådet upphörde med sammanslagningen av de båda församlingarna 1944-01-01.
Gemensam förvaltning mellan Lunds stads- och landsförsamlingar samt Sankt Peters klosters församling fr.o.m. 1914-01-01. Se Lunds kyrkliga samfällighets arkiv.
Gemensam förvaltning mellan Lunds stads- och landsförsamlingar samt Sankt Peters klosters församling fr.o.m. 1914-01-01. Se Lunds kyrkliga samfällighets arkiv.
Serien i arkivboxar om inget annat anges. Gemensam förvaltning mellan Lunds stads- och landsförsamlingar samt Sankt Peters klosters församling fr.o.m. 1914-01-01. Se Lunds kyrkliga samfällighets arkiv.
Medel för prästernas avlöning uppbars jämlikt kyrkostämmobeslut 1888-05-31 §3 genom Drätselkammarens försorg under ett försöksår men jämlikt beslut 1889-06-18 §2 av särskilt utsedd uppbördsman. Genom beslut 1908-05-07 §7 slopades den särskilda uppbörden av lönemedel utom vad beträffar avgifter av tiondejorden. Räkenskaper för prästlöner ingår fr.o.m. 1962 i Lunds kyrkliga samfällighets räkenskaper.
Serien inbunden. Medel för prästernas avlöning uppbars jämlikt kyrkostämmobeslut 1888-05-31 §3 genom Drätselkammarens försorg under ett försöksår men jämlikt beslut 1889-06-18 §2 av särskilt utsedd uppbördsman. Genom beslut 1908-05-07 §7 slopades den särskilda uppbörden av lönemedel utom vad beträffar avgifter av tiondejorden. Räkenskaper för prästlöner ingår fr.o.m. 1962 i Lunds kyrkliga samfällighets räkenskaper.
Serien i arkivboxar. Medel för prästernas avlöning uppbars jämlikt kyrkostämmobeslut 1888-05-31 §3 genom Drätselkammarens försorg under ett försöksår men jämlikt beslut 1889-06-18 §2 av särskilt utsedd uppbördsman. Genom beslut 1908-05-07 §7 slopades den särskilda uppbörden av lönemedel utom vad beträffar avgifter av tiondejorden. innehåller även redovisningar, debiterings- och uppbördslängder samt restlängder. Serien har gallrats fr.o.m. 1933 med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut 1988:19.
Serien i arkivboxar. Auktionsprotokoll i domkyrkorådet 1824-06-08 och väghandlingar 1888 som i äldre arkivförteckning anges ingå i volym P I:1 (någon sådan volym fanns ej i denna förteckning) har ej påträffats vid förteckningsarbete 2024.
Serien i arkivboxar. Efter 1939 även kungörande av begärda äktenskapscertifikat, utfärdade äktenskapsbetyg, lysningar och dödsfall samt upplästa kungörelser.