Det ursprungliga Malmö som på 1100-talet nämns i urkunderna, var närmast en bondby och omfattade det område idag som kalllas Pildammsstaden. Här fanns en kyrka som omnämndes första gången 1247 och som låg på den plats som kallas lilla eller norra pildammen. Då tillgången på sill i Öresund ökade under 1200-talet flyttade folket ner till kusten och bosatte sig vid nuvarande Väster- och Östergatornas centrala delar. Det Nedra Malmö, i motsats till den äldre bebyggelsen som kallades Övra Malmö, omfattade nuvarande Kungsparkens och Malmöhus slottområden - det område inom broarna som ligger väster om Stortorget. 1269 omnämns kyrka och kyrkogård i urkunderna, och det är denna romanska kyrka som finns avbildad på Malmös äldsta sigill. År 1319 uppgjordes en ny stadsplan och staden utvidgades till att omfatta hela området inom broarna, den s k Gamla staden. Detta år räknas som Malmö stads grundläggande och även som S:t Petri kyrkas grundläggande. Till Malmö kom många köpmän och företrädare för köpmannagillet Hansan. Lübeck kom härvid att spela en betydande roll och Mariakyrkan i Lübeck blev S:t Petri kyrkas förbild. Den nya kyrkan som uppfördes benämndes till en början S:t Petri och S:t Pauli kyrka. Man började att bygga den östligaste delen med kor och tvärskepp, senare den västliga delen med valv och torn och så smånigom kapellen. Kyrkan är stadens bäst bevarade tegelbyggnad. 1420 störtade tornet vilket berodde på bristfällig konstruktion. Ett nytt torn uppfördes som i sin tur störtade 1422, varpå ännu ett nytt torn uppfördes. I detta slog åskan ner 1560, då även några siffror på urtavlorna förstördes. 1792 fick tornet ändrat utseende genom att tornspiran ersattes av en hätta i barockstil. Först 1890 återfick tornet den tornspira som alltjämt finns kvar. Tornet nuvarande höjd är 96 meter. S:t Petri församling omfattade från början staden inom broarna. Caroli församling tillkom 1683 och var en icke-territoriel tysk församling. 1812 ändrades Caroli till en territoriel församling varvid S:t Petri församling kom att omfatta stadens västra delar och Caroli församlings östra delar med gränslinje i Prost-, Mäster Nils-, Djäkne- och Studentgatorna samt utanför stadskanalen Södra Förstadsgatan och Ystadvägen. Vid bildandet av Malmö S:t Johannes församling 1906-10-01 överfördes delar av södra förstadens ytterområde, bl a Allmänna sjukhuset och Borgmästaregården (östra sidan av Pildammsvägen) samt 1935 resterande delar av södra förstadens ytterområde: kv 54 Kaplanen-64 Väktaren och resten av Pildammsstaden, varvid Rönneholmsvägen utgjorde gränsen. 1949 avskildes församlingens område i väster, en linje dragen från Turbinkanalen längs Malmöhusvägen och Mariedalsvägen som överfördes till den nybildade Slottsstadens församling. Från den upplösta Caroli församling till S:t Petri församling överfördes samtidigt området väster om Östra Förstadskanalen. Gränserna för S:t Petri församling utgöres sålunda av Mariedalsvägen, Västra Rönneholmsvägen, Södra Förstadsgatan, Drottninggatan, Exercisgatan samt Inre hamnen, Fri hamnen, Mellersta och Västra hamnen.
Kommentarer till husförhörslängderna: Husförhörslängder förda vid kyrkoherdens skriftstol (A I a) omfattar hela församlingen, men kompletterande uppgifter kan hämtas i stadskomministrarnas husförhörslängder (A I b och A I c). Kyrkoherde Gullander införde under sin ämbetstid oftast bara namnen på de personer som tillhörde stadskomministrarnas skriftstolar med hänvisningarna "1" respektive "2". Personregisterna till husförhörslängderna grundar sig på A I a och A I d.
I samband med att folkbokföringen överfördes från Svenska kyrkan till Lokala skattemyndighetenden 1991-06-31, omarbetades och kompletterades förteckningen vintern 1994-våren 1995 av arkivarie Helena Sjölin. I och med skilsmässan kyrka/stat år 2000 kompletterades och omarbetades förteckningen ytterligare av Cecilia Jansson och Barbro Möller. 1997-01-01 överfördes samtliga handlingar t o m 1991-06-31 rörande folkbokföring till stadsarkivet. Hösten 2003 överfördes även den kyrkokommunala delen av arkivet till Stadsarkivet.
Det ursprungliga Malmö som på 1100-talet nämns i urkunderna, var närmast en bondby och omfattade det område idag som kalllas Pildammsstaden. Här fanns en kyrka som omnämndes första gången 1247 och som låg på den plats som kallas lilla eller norra pildammen. Då tillgången på sill i Öresund ökade under 1200-talet flyttade folket ner till kusten och bosatte sig vid nuvarande Väster- och Östergatornas centrala delar. Det Nedra Malmö, i motsats till den äldre bebyggelsen som kallades Övra Malmö, omfattade nuvarande Kungsparkens och Malmöhus slottområden - det område inom broarna som ligger väster om Stortorget. 1269 omnämns kyrka och kyrkogård i urkunderna, och det är denna romanska kyrka som finns avbildad på Malmös äldsta sigill. År 1319 uppgjordes en ny stadsplan och staden utvidgades till att omfatta hela området inom broarna, den s k Gamla staden. Detta år räknas som Malmö stads grundläggande och även som S:t Petri kyrkas grundläggande. Till Malmö kom många köpmän och företrädare för köpmannagillet Hansan. Lübeck kom härvid att spela en betydande roll och Mariakyrkan i Lübeck blev S:t Petri kyrkas förbild. Den nya kyrkan som uppfördes benämndes till en början S:t Petri och S:t Pauli kyrka. Man började att bygga den östligaste delen med kor och tvärskepp, senare den västliga delen med valv och torn och så smånigom kapellen. Kyrkan är stadens bäst bevarade tegelbyggnad. 1420 störtade tornet vilket berodde på bristfällig konstruktion. Ett nytt torn uppfördes som i sin tur störtade 1422, varpå ännu ett nytt torn uppfördes. I detta slog åskan ner 1560, då även några siffror på urtavlorna förstördes. 1792 fick tornet ändrat utseende genom att tornspiran ersattes av en hätta i barockstil. Först 1890 återfick tornet den tornspira som alltjämt finns kvar. Tornet nuvarande höjd är 96 meter. S:t Petri församling omfattade från början staden inom broarna. Caroli församling tillkom 1683 och var en icke-territoriel tysk församling. 1812 ändrades Caroli till en territoriel församling varvid S:t Petri församling kom att omfatta stadens västra delar och Caroli församlings östra delar med gränslinje i Prost-, Mäster Nils-, Djäkne- och Studentgatorna samt utanför stadskanalen Södra Förstadsgatan och Ystadvägen. Vid bildandet av Malmö S:t Johannes församling 1906-10-01 överfördes delar av södra förstadens ytterområde, bl a Allmänna sjukhuset och Borgmästaregården (östra sidan av Pildammsvägen) samt 1935 resterande delar av södra förstadens ytterområde: kv 54 Kaplanen-64 Väktaren och resten av Pildammsstaden, varvid Rönneholmsvägen utgjorde gränsen. 1949 avskildes församlingens område i väster, en linje dragen från Turbinkanalen längs Malmöhusvägen och Mariedalsvägen som överfördes till den nybildade Slottsstadens församling. Från den upplösta Caroli församling till S:t Petri församling överfördes samtidigt området väster om Östra Förstadskanalen. Gränserna för S:t Petri församling utgöres sålunda av Mariedalsvägen, Västra Rönneholmsvägen, Södra Förstadsgatan, Drottninggatan, Exercisgatan samt Inre hamnen, Fri hamnen, Mellersta och Västra hamnen.
Kommentarer till husförhörslängderna: Husförhörslängder förda vid kyrkoherdens skriftstol (A I a) omfattar hela församlingen, men kompletterande uppgifter kan hämtas i stadskomministrarnas husförhörslängder (A I b och A I c). Kyrkoherde Gullander införde under sin ämbetstid oftast bara namnen på de personer som tillhörde stadskomministrarnas skriftstolar med hänvisningarna "1" respektive "2". Personregisterna till husförhörslängderna grundar sig på A I a och A I d.
I samband med att folkbokföringen överfördes från Svenska kyrkan till Lokala skattemyndighetenden 1991-06-31, omarbetades och kompletterades förteckningen vintern 1994-våren 1995 av arkivarie Helena Sjölin. I och med skilsmässan kyrka/stat år 2000 kompletterades och omarbetades förteckningen ytterligare av Cecilia Jansson och Barbro Möller. 1997-01-01 överfördes samtliga handlingar t o m 1991-06-31 rörande folkbokföring till stadsarkivet. Hösten 2003 överfördes även den kyrkokommunala delen av arkivet till Stadsarkivet.
Serien inbunden. Siffror inom parentes anger löpnumret i husförhörslängden. Detta nummer har använts i stadsarkivet vid upprättande av alfabetiska namnregister. Numret återfinnes också på etiketten på volymens rygg. De alfabetiska registerna går fram till 1863. I volymerna 57-68 ingår fastighetsregister. Alfabetiskt register över kvarter och villor m m har upprättats.
Serien inbunden. Siffror inom parentes anger löpnummer på husförhörslängden t o m volym 44. Fr o m volym 13 i denna serie anger övriga siffror inom parentes en äldre volymbeteckning. Kvarteren i volymerna 232-248 är överförda 1949-01-01 från den upphörda Malmö Caroli församling. Alfabetiskt register till kvarter och villor m m har upprättats.
Serien i kartong. Personakter upprättades för alla medborgare mellan åren 1947--1991-06-30. Ordnade alfabetiskt inom fastigheten. Siffror inom parentes hänför sig till en äldre volymnumrering.
Serien i kartong. Dessa akter har sänts från församlingen till Statistiska centralbyrån varefter de har levererats till Malmö stadsarkiv 1986. Ordnade årsvis efter dödsdatum, inom dödsår efter personnummer.
Serien inbunden. Alfabetiska namnregister har uppgjorts till volymerna 1-7. Serien upphörde 1969-06-30 och ersattes av äktenskapsböcker. Se serie E II.
Serien i kartong. Serien som kallas "Allmänna handlingar" är tillkommen under Albert Lysanders tjänstetid och omfattar förutom bilagor till församlingsböcker även bilagor till övriga ämbetsböcker under åren 1905-1945. 1905-1970 årliga häften därefter i buntar. Häri även bilagor till utflyttningslängden 1932-1952, vol 7-21 (H II c).
Serien inbunden om inget annat anges. Alfabetiskt namnregister finns längst fram i varje volym med undantag av volym 30 (1847-1849) där ett särskilt namnregister har upprättats. Infyttningsattester mellan 1905-1945 kan även ingå i H I b:1-15.
Serien inbunden t o m 1967 därefter i kartonger. Med Stockholmsbetyg, handlingar från utlandet inflyttade personer samt enstaka återlämnade utvandringscertifikat t o m 1967.
Serien i kartong. Serien består av handlingar med namn på mödrar till barn där det i födelse- och dopboken antecknats att modern varit "okänd". Handlingarna lades i förseglade konvolut och lämnades till prästen. Såväl sedlar som konvolut har bevarats. Bland handlingarna finns även viss korrespondens av senare datum än namnsedlarna. P g a handlingarnas dåliga skick har de kopierats på arkivbeständigt papper; kopior används som bruksexemplar och orginalen har avställts.
Serien i kartong. Vol 1-14 innehåller faskiklar, övriga årliga häften samt fr o m 1971 årliga buntar. I denna serie ingår samtliga handlingar med undantag av böcker över avkunnade äktenskapscertifikat, äktenskapsbetyg och äktenskapslysningar. Bilagor till lysnings- och vigselboken mellan 1905-1945 kan även ingå i H I b:1-15.
Serien i kartong. Gallring ej utförd. En faskikel ej gallringsbara bilagor lagd överst i varje volym. Med stöd av RA-MS 1997:65 är samtliga handlingar gallringsbara med följande undantag: Handlingar utfärdade i utlandet, handlingar utfärdade av andra samfund än svenska kyrkan.
Serien i kartong. Fr o m 1760 ett band för varje år. Fr o m 1874 maj har kyrkoräkenskaperna förts av kyrkliga samfälligheten (Kurkoförvaltningen i Malmö). Kyrkoräkenskaper för tiden 1689-1742 ingår i kyrkoinspektorens arkiv på LLA. Siffror inom parentes hänför sig till en tidigare volymnumrering.
Angående röstlängder vid kyrkostämmo- och prästval, se Förteckning över rådhusrättens och magistratens arkiv, D X b-c. Serien inbunden om inget annat anges.