Centralfängelset Långholmens arkiv inlevererades till Stockholms Stadsarkiv från Uppsala Landsarkiv våren 1994. En stor del av handlingarna var då ordnade och förtecknade sedan 1971 av Karl-Gustaf Andersson på ULA. Ytterligare handlingar inlevererades dock till Uppsala efter förteckningsarbetet. Det är dessa handlingar som nu åtgärdats.
Som bas har använts K.G. Anderssons förteckning. I de fall där det varit möjligt har förteckningen byggts på, i andra fall har nya serier skapats.
De handlingar som förtecknades 1971 inkom till ULA med leverans 41/1968 från Riksarkivet. Dessa omfattar tiden fram till 1945. De handlingar som nu tillkommit inlevererades till ULA i oktober 1975, acc. nr. 156/1975, och omfattar tiden fram till 1975. I vissa fall finns även äldre handlingar än 1945 bland dessa.
På Långholmen inrättades 1722 ett rasp- och spinnhus, vilket var en tvångsarbetsanstalt för bettlare och lösdrivare av båda könen samt för vanartiga pojkar. 1825 anlades en korrektionsinrättning för kvinnor på Norrmalm. Kronospinnhuset på Långholmen benämndes därefter Södra korrektionsinrättningen och blev tvångsarbetsanstalt endast för manliga lösdrivare, s.k. "försvarslösa" samt för s.k. "bekännelsefångar". Sedan kronoarbetskåren inrättades 1842 överflyttades dit ett stort antal av Långholmens korrektionister och anstalten som nu benämndes Straff- och arbetsfängelset, blev huvudsakligen en anstalt för straffångar. Fängelset benämndes från 1886 Centralfängelset Långholmen och omfattade då förutom straffängelset även ett kronohäkte. De två avdelningarna förenades till en anstalt 1911. (Nordiska Familjebok, del 7. Stockholm 1912 och S. Wieselgren: Sveriges fängelser och fångvård. Stockholm 1895).
Vid ordningsarbetet 1971 företogs viss rensning av dupletthandlingar, så har även skett 1994. Vidare har gallring enligt fattat gallringsbeslut, dnr. 63-628/94, skett av handlingar av ringa betydelse.
Handlingarna har ordnats och förtecknats i enlighet med den tidigare gällande förteckningsplanen för fångvårdsanstalter från 1934 då det var denna plan K.G. Andersson använde sig av. (Ecklesiastikdepartements skrivelse till Riksarkivet av den 15 juli 1934).
I arkivet finns en del fotografimaterial. Ytterligare fotografimaterial rörande Centralfängelset Långholmen ligger kvar på Kriminalvårdsstyrelsen. Detta är deponerat hos AB Filmteknik I Solna Stockholm.
Som sökingångar till de handlingar som rör de intagna kan nämnas Register till stamrullor över straffångar (D III ac), Register till fotografirullor (D III lc) samt Register till kyrkoböckerna (D III cb).
Kronohäktet Långholmen och Långholmens kroppssjukhus som också hörde till fängelseanläggningen har förtecknats var för sig. Se separat arkiv. Sekretess gäller för kriminalvård i 50 år, Sekretesslagen 7:21. För läkarkorten gäller sekretess i 70 år, Sekretesslagen 7:1. Även för kyrkoböckerna gäller 70 års sekretess.
Centralfängelset Långholmens arkiv inlevererades till Stockholms Stadsarkiv från Uppsala Landsarkiv våren 1994. En stor del av handlingarna var då ordnade och förtecknade sedan 1971 av Karl-Gustaf Andersson på ULA. Ytterligare handlingar inlevererades dock till Uppsala efter förteckningsarbetet. Det är dessa handlingar som nu åtgärdats.
Som bas har använts K.G. Anderssons förteckning. I de fall där det varit möjligt har förteckningen byggts på, i andra fall har nya serier skapats.
De handlingar som förtecknades 1971 inkom till ULA med leverans 41/1968 från Riksarkivet. Dessa omfattar tiden fram till 1945. De handlingar som nu tillkommit inlevererades till ULA i oktober 1975, acc. nr. 156/1975, och omfattar tiden fram till 1975. I vissa fall finns även äldre handlingar än 1945 bland dessa.
På Långholmen inrättades 1722 ett rasp- och spinnhus, vilket var en tvångsarbetsanstalt för bettlare och lösdrivare av båda könen samt för vanartiga pojkar. 1825 anlades en korrektionsinrättning för kvinnor på Norrmalm. Kronospinnhuset på Långholmen benämndes därefter Södra korrektionsinrättningen och blev tvångsarbetsanstalt endast för manliga lösdrivare, s.k. "försvarslösa" samt för s.k. "bekännelsefångar". Sedan kronoarbetskåren inrättades 1842 överflyttades dit ett stort antal av Långholmens korrektionister och anstalten som nu benämndes Straff- och arbetsfängelset, blev huvudsakligen en anstalt för straffångar. Fängelset benämndes från 1886 Centralfängelset Långholmen och omfattade då förutom straffängelset även ett kronohäkte. De två avdelningarna förenades till en anstalt 1911. (Nordiska Familjebok, del 7. Stockholm 1912 och S. Wieselgren: Sveriges fängelser och fångvård. Stockholm 1895).
Vid ordningsarbetet 1971 företogs viss rensning av dupletthandlingar, så har även skett 1994. Vidare har gallring enligt fattat gallringsbeslut, dnr. 63-628/94, skett av handlingar av ringa betydelse.
Handlingarna har ordnats och förtecknats i enlighet med den tidigare gällande förteckningsplanen för fångvårdsanstalter från 1934 då det var denna plan K.G. Andersson använde sig av. (Ecklesiastikdepartements skrivelse till Riksarkivet av den 15 juli 1934).
I arkivet finns en del fotografimaterial. Ytterligare fotografimaterial rörande Centralfängelset Långholmen ligger kvar på Kriminalvårdsstyrelsen. Detta är deponerat hos AB Filmteknik I Solna Stockholm.
Som sökingångar till de handlingar som rör de intagna kan nämnas Register till stamrullor över straffångar (D III ac), Register till fotografirullor (D III lc) samt Register till kyrkoböckerna (D III cb).
Kronohäktet Långholmen och Långholmens kroppssjukhus som också hörde till fängelseanläggningen har förtecknats var för sig. Se separat arkiv. Sekretess gäller för kriminalvård i 50 år, Sekretesslagen 7:21. För läkarkorten gäller sekretess i 70 år, Sekretesslagen 7:1. Även för kyrkoböckerna gäller 70 års sekretess.
De s.k. "brevböckerna", vilka förtecknats under serie C II; utgående diarier, omfattar även avskrifter av utgående skrivelser. Serien inbunden med nedan angivet undantag.
Serien inbunden med nedan nämnt undantag. Serien innehåller "Registratur", däri ges information om den in- tagnes namn, nummer (ej folionr), födelseår, födelseort, brott, strafftid, strafftidens slut samt övriga anmärkningar angående frigivning, förflyttning m.m. Viss "Registratur" innehåller mer knapphändig information, detta nämns då i anmärkningskolumnen.
Serien inbunden med nedan angivet undantag. Liggarna innehåller persedel- förslag, rekvisitionsförslag, slopningsinstrument, reversal, anordningar m.m.
Serien innehåller utslag avseende straffångar och försvarslösa. Serien i kapslar.
Digital sökingång till serien, åren 1810-1843, finns publicerat i applikationen "Centralfängelset Långholmen. Verkställda utslag 1810-1843". Direktlänk till applikationen: välj visningsläge "Om serien" och underrubrik "Övriga hänvisningar".
Serien innehåller utslag avseende straffångar och försvarslösa (t.o.m. 1891). Utslagen är ordnade efter fångnummer. Volym 1-46 omfattar perioden 1850-1879. Serien löper fr.o.m. volym E IV b: 47 parallell med serie E IV c och övergår sedan i denna.
Utslagen avser straffångar och försvarslösa (före 1891). Serien är upplagd efter fol. nummer i stamrullan och påbörjas 1880. Utslag för tiden 1880-1903 återfinnes dock även i serie E IV b: 47-63.
Serien inbunden med nedan nämnda undantag. Kassaverifikationer i orginal finns bevarade endast i vol. F III b: 11, vissa verifikationer har bevarats i avskrift i vol. F III b: 2-8. Serien innehåller för övrigt räkenskaper rörande proviant-, premier samt materialförråd. I serien ingår även räkenskaper rörande inventarieredovisningen och fångarnas arbetsförtjänst samt avlöningslistor och inventarieförteckningar.
Serien innehåller glasplåtar, d.v.s. negativ, föreställande de intagna. Glasplåtarna är ordnade i nummerordning efter numren i fotografirullan (D III la).