Organisation Gustav Vasa församling bildades 1 maj 1906 genom en delning av Adolf Fredriks församling. Församlingen var en lokal myndighet inom Domkyrkokontraktet, Stockholms stift, fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Pastorsämbetet (en del av myndigheten) hade fram till 1991-06-30 ansvaret för folkbokföringen och från 1991-07-01 ansvarat för kyrkobokföringen.
Kyrkofullmäktige har varit församlingens högsta beslutande organ som bl.a. fastställt budget och godkänt boksluten. Kyrkorådet har ansvarat för församlingens förvaltning och verkställande av beslut. I organisationen har funnits olika utskott som haft en förberedande roll av ärenden till kyrkorådet.
Historik Många fabriker och verkstäder flyttade till Vasastaden och området kom snart att bli en av de folktätaste i Stockholm. I början av 1900-talet var Adolf Fredriks församling så stor att en delning var nödvändig. De två nya församlingar som tillkom 1906 var Gustav Vasa och Matteus. Agi Lindegrens förslag i italiensk nybarock var det vinnande förslaget till den nya församlingens kyrka. Med S:t Peterskyrkan som förebild ritade Lindegren denna centralkyrka med en grundplan som ett grekiskt kors. Gustav Vasa kyrka blev klar för invigning den 10 juni 1906, några månader efter att församlingen hade bildats.
En raritet i kyrkan är altaruppsatsen från 1700-talet. Den skapades av bildhuggaren Burchardt Precht till Uppsala domkyrka där den också hade sin plats mellan 1731-1885. Efter att den monterats ner förvarades den på Skansen innan den senare köptes in för att sättas upp i Gustav Vasa kyrka. Takmålningarna är utförda av Viktor Andrén. Målningarna i den 60 meter höga kupolen föreställer Kristi förklaring, i korsarmarna finns dopet, nattvarden, lagen och evangeliet. De fyra evangelisterna är återgivna i korsarmarnas hörnfält. De har fått ge namn åt kapellen som finns belägna i kyrkans hörnpartier.
I två våningar under kyrkan är norra Europas största Columbarium beläget. Första delen invigdes 1924 och har sedan byggts ut i flera etapper, den senaste 1977. I Columbariet och dess Lillkyrka finns vacker och tidstypisk konst av bl.a. Olle Hjortzberg, Carl Milles, Einar Forseth och Sigrid Blomberg.
Till församlingen hör även Sabbatsberg kyrka. Det var Valentin Sabbaths malmgård som köptes in av stadens fattighusdelegerade 1751. Stockholmsförsamlingarnas fattighus och ålderdomshem koncentrerades hit. I härbret, sammanbyggt med huvudbyggnaden, inreddes det först kyrkorummet 1751. Huvudbyggnaden byggdes om 1760-1761 till kyrka. Vid renoveringen 1828-1830 fick kyrkan den altarpredikstol, ritad av hovarkitekten Axel Nyström, som ännu finns kvar. Sitt nuvarande utseende fick kyrkan efter renoveringen 1948.
Beskrivning av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess) I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar: Dopböcker Konfirmationsböcker Lysnings- och vigselböcker Död- och begravningsböcker Kyrkostämma- och kyrkorådsprotokoll Gravböcker (kvar i församlingen, levereras tidigast 2009) Kartor och ritningar
Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. Diarium för ärenden till kyrkofullmäktige och kyrkorådet finns för åren 1906-1937 och 1963-1999 och för kyrkobokföringsärenden 1968-1999. Gallring har skett enligt Riksarkivets direktiv, undantag är verifikationer 1921-1929, 1931-1932 där en otillåten gallring har skett. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut än är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagorna till ministerialböckerna. Denna serie kommer att ordnas och slutförtecknas senare.
Folkbokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen 22:1-2. Detta innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som sekretessen gäller.
Arkivet levererades till Stockholms stadsarkiv 2005 och har ordnats och förtecknats på Stadsarkivet.
Övriga arkivbildare Vid leveransen av kyrkoarkivet kom även spridda handlingar från församlingens avslutade frivilliga församlingsorgan (Gustav Vasa kyrkobrödrakår, Skyddsförening och Missionskrets) dessa har förtecknats i församlingsarkivet under P II. Kvar i församlingen är Föreningen Gustaf Vasagårdens arkiv. Övriga arkivbildare med koppling till församlingen som tidigare levererats till Stadsarkivet är:
Adolf Fredrik och Gustav Vasa församlingars Barnkrubba se/ssa/0368 Gustav Vasa församlings fattigvårdsstyrelse se/ssa/0189 Gustav Vasa församlingsbibliotek se/ssa/0166
Stockholms stadsarkiv 2007 Solveig Larsson
Källor Församlingens hemsida Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift av Christina Nilsson, 2001 Sveriges församlingar genom tiderna, Skatteförvaltningen, 1989
Volymerna 1-14 och 45-85 består av utflyttningar till hela landet och utlandet.
Volymerna 15-43 består av utflyttningar till församlingar inom Stockholm.
Volym 44 består av utflyttningar till församlingar inom Stockholm 1948-01-01 - 1948-06-30 och utflyttningar till hela landet och utlandet 1948-07-01 - 1949-12-31.
Serien består av förteckningar, över fosterbarn uttingade inom Gustav Vasas församling, som är insända från Stockholms stads Fattigvårdsnämnd enligt föreskrifter i §14 om lagen gällande fosterbarns vård den 6 juni 1902.
Fr.o.m. 1969 innehåller serien även faderskapserkännanden och adoption.
Volym med nr 16-19 finns både i kartong och inbundna med med olika årsintervall. Vol. 16 1969-1970 Vol. 17 1971-1972 Vol. 18 1973-1974 Voly. 19 1975-1976 Rubrik på inbundna: Attester till födelse- och dopbok. Rubrik på kartonger: Bilagor till födelse- och dopbok.
Bilagor till diariet och protokollen samt ansökningshandlingar till fonder kan innehålla sekretesskyddade uppgifter enligt offentlighets- och sekretesslagen 22:1-2.
Protokoll och handlingar till fondstyrelsen före 1992, se serien K II a och K II c.
Serien i kronologisk sorteringsordning om inte annat anges.