1841 inrättades ett centralt statligt verk, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, och landet indelades i tre väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Dessa kom att fortleva till 1944, då en vägförvaltning i varje län, som omfattade både landsbygden och en del mindre städer, inrättades.
Enligt bestämmelserna i 11§ i lagen den 30 juni 1943 om allmänna vägar (SFS nr. 431) övertog staten den allmänna väghållningen på landet från och med ingången av år 1944. Tidigare handhades denna uppgift av väghållningsdistrikt och vägdistrikt av närmast kommunal natur.
För den statliga väghållningen inrättades vägförvaltningar, en i varje län. Enligt den första instruktionen (SFS 1943:681) skulle dessa ombesörja projektering, byggande och underhåll av allmän väg. Man skulle ha tillsyn med städers och stadsliknande samhällens allmänna väghållning. Det ålåg också vägförvaltningen att handlägga marklösenfrågor och att biträde länsstyrelsen vid handläggningen av vägfrågor samt av ärenden angående statsbidrag till enskild väg. Vägförvaltningen leddes av en vägdirektör.
I samband med en översyn av arkivbestämmelserna inom vägverket i slutet av 1970-talet fann man, att den gamla förteckningsplanen (utfärdad den 27 maj 1953) var otillräcklig för att täcka in alla nya handlingar, som tillkommit. Riksarkivet beslutade därför, utan att det egentligen fanns organisatoriska förändringar som motiverade det, att vägförvaltningens arkivbildning skulle avslutas i och med utgången av 1978 och att nya förteckningar skulle läggas upp för arkiven fr.o.m. 1 januari 1979.
Fr.o.m. 1992 infördes en ny organisationsstruktur inom Vägverket vilket medförde att de tidigare vägförvaltningarna upphörde med utgången av år 1991 (dessutom skedde en annan stor förändring då myndigheten Vägverket och produktionen skildes åt). Länen övergavs som indelningsgrund och istället skapades fem större regioner kallade Vägverket Produktion Mitt, Norr, Syd, Väst och Öst.
Allmän anmärkning
Se även Vägförvaltningen i Uppsala län, 1944-1978.
1841 inrättades ett centralt statligt verk, Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, och landet indelades i tre väg- och vattenbyggnadsdistrikt. Dessa kom att fortleva till 1944, då en vägförvaltning i varje län, som omfattade både landsbygden och en del mindre städer, inrättades.
Enligt bestämmelserna i 11§ i lagen den 30 juni 1943 om allmänna vägar (SFS nr. 431) övertog staten den allmänna väghållningen på landet från och med ingången av år 1944. Tidigare handhades denna uppgift av väghållningsdistrikt och vägdistrikt av närmast kommunal natur.
För den statliga väghållningen inrättades vägförvaltningar, en i varje län. Enligt den första instruktionen (SFS 1943:681) skulle dessa ombesörja projektering, byggande och underhåll av allmän väg. Man skulle ha tillsyn med städers och stadsliknande samhällens allmänna väghållning. Det ålåg också vägförvaltningen att handlägga marklösenfrågor och att biträde länsstyrelsen vid handläggningen av vägfrågor samt av ärenden angående statsbidrag till enskild väg. Vägförvaltningen leddes av en vägdirektör.
I samband med en översyn av arkivbestämmelserna inom vägverket i slutet av 1970-talet fann man, att den gamla förteckningsplanen (utfärdad den 27 maj 1953) var otillräcklig för att täcka in alla nya handlingar, som tillkommit. Riksarkivet beslutade därför, utan att det egentligen fanns organisatoriska förändringar som motiverade det, att vägförvaltningens arkivbildning skulle avslutas i och med utgången av 1978 och att nya förteckningar skulle läggas upp för arkiven fr.o.m. 1 januari 1979.
Fr.o.m. 1992 infördes en ny organisationsstruktur inom Vägverket vilket medförde att de tidigare vägförvaltningarna upphörde med utgången av år 1991 (dessutom skedde en annan stor förändring då myndigheten Vägverket och produktionen skildes åt). Länen övergavs som indelningsgrund och istället skapades fem större regioner kallade Vägverket Produktion Mitt, Norr, Syd, Väst och Öst.
Volymer med uppslag för 1) arbetstid, 2) personalfrågor, 3) upphandling och 4) diverse. Häri även serie A 2 (uppslag 4) och serie A 3 (uppslag 3). Volym 1-12 är inbundna.
1985 Endast handlingar från 1985 (som lagts i A4 AA:3) påträffades vid ordnings- och förteckningsarbetet. RUU upphörde vid utgång 1986 då dess uppgifter överfördes till RK, se serie A 4 AA.
1979-1991 Kort rörande avgången personal ingår i persondossierna, serie F 2 AA Kort förande personal anställd 1991 och som erhållit anställning hos Vägverket, Region Mälardalen resp Vägverket, Produktion Öst har överförts till dessa myndigheters arkiv. Hänvisning: WMN Eskilstuna, Britt Björn
1979 -1991 Kort rörande avgången personal ingår i personaldossierna, serie F 2 AA. Kort rörande personal anställd 1991-12-31 och som erhållit anställning hos Vägverket, Produktion Öst har överförts till dess myndigheters arkiv.
Häri även serie D 1 a och D 1 b. Serien innehåller endast handlingar rörande avgången personal. Handlingar rörande personal anställd 1991-12-31 och som erhållit anställning hos Vägverket, Region Mälardalen respektive Vägverket, Produktion Öst har överförts till dessa myndigheters arkiv. Årtalen i tidkolumnen avser avgångsår. Siffrorna i anmärkningskolumnen avser personnummer och är ordnade efter dem.
Serien innehåller enbart lönespecifikationer i system PA-75. Utbildningskort och utdrag ur personalregistret lägges vid upphörd anställning i personaldossiéerna, serie F 2 aa, Med lönerättelseblanketter och lönereglerings- och uppdateringsblanketter. Ordnat efter årtal och personnummer. Volum 43 saknas.
Ursprungligt signum: F 4 bb Denna serieförteckning stämmer med de fysiska volymerna i arkivet. Serien ordnad efter objektnummer. Objektets proviniens har bestämts av det år då objektets garantitid löpt ut. I de fall då garantitid saknas, t.ex. om objektet aldrig slutfördes eller om någon garantitid ej finns angiven har avslutningsåret angivits. *=Objektet innehåller ytterigare ritningar som förvaras i ritningsarkivet. Se separat arkivförteckning som följer direkt efter denna.
Serien är ordnad efter objektunummer. Objektets proveniens har bestämts av det år då objekts garantitid löpt ut. I de fall då garantitid saknas, t.ex. om objektet aldrig slutfördes eller om någon garantitid ej finns angiven har avslutningsåret angivits. I de fall objektnummer saknas har serien ordnats kommunvis och eftersom dessa inte har något objektnummer har inte garantitiden angivits. Arbetsföretagen har emellertid slutförst inom detta arkivs tidsrymd.
Handlingar ordnade efter namnet på fastigheten. Volym 1-15 innehåller vägmarksfastigheter, vol 16-17 innehåller vägstationer, vol 18-19 innehåller upplagsplatser och vol 20-26 innehåller grustag och sålda fastigheter. Serien innehåller handlingar övertagna VFC 1944-1978, vägdistrikten och väghållningsdistrikten för Uppsala län
Häri även serie F 8 a General-, områdes- och regionplaner samt serie F 8 C byggnadsplander. Serien är ordnad kommunvis. Stadsplaner etc. för kvarter, samhällen,fritidsområden etc. återfinns i respektive kommun och är ordnad i bokstavsordning. Serien avslutad: 1991
Serien inkluderar handlingar från serie F 9 c och F 9 d. Serien ordnad i vägnummerordning och i de fall då vägnummer saknas är serien ordnad i bokstavsordning. Vol. 15 innehåller investeringsplaner, treårsplaner, skrivelser och verifikationer