Morastforsens bruk privilegierades den 1 juni 1827 på ansökan av fältkamrer Lars Daniel Larsson. Privilegierna löd ursprungligen på 900 skeppund stångjärn årligen och tackjärnet skulle tagas från Bergslagen. Larsson, som var född 1788, var en mycket initiativrik och rivande man. Förutom Morastforsen ägde han ej mindra än 7 andra bruk, därav ett i Norge. Han var gift med en Charlotta Berg och anhöll, att Morastforsens bruk skulle få namnet Charlottenbergs bruk, vilket även bifölls av Bergs Collegium och på mycket kort tid slog namnet igenom. År 1833 gick Larsson i konkurs och i konkursen synes Handelshuset D Carnegie & Comp. ha spelat en ganska aktiv roll, och när konkursen avvecklades blevo de ägare till Charlottenbergs bruk men sålde bruket 1842. År 1853 kom bruket i norrmannen John Collet Bredesens händer och bruksrörelsen utökades med brännvinsbränneri, bryggeri, sågbruk, spikverk, valsverk m.m. År 1860 var produktionen uppe i 2.803 skeppund. År 1862 förvärvade Oscar Sundström halva bruket, 1865 gick Bredesen i konkurs och 1867 köpte Sundström den andra halvan. Den viktigaste tillverkningen vid Charlottenberg blev nu spik. Tillverkningen började med sex maskiner, ökades snart till elva maskiner och en rälsspikmaskin och, 1886 var det 24 maskiner i gång. År 1880 var tillverkningen 25.018 centner. Brukspatron Sundström avled 1889 och bruket bestod då av 6 smälthärdar, ett smältvalsverk, ett grov- och finvalsverk, spikfabrik med 23 maskiner, mekanisk verkstad och gjuteri, kvarn, såg, bryggeri, tegelverk samt en hel del skogs- och jordbruksegendomar. Fru Sundström sålde bruket 1890 till det då nybildade Charlottenbergs AB, som hade ett aktiekapital på 600.000 kronor, fördelat på 600 aktier. År 1893 beslöt bolagsstämman uppföra ett träsliperi jämte torkinrättning. Elden har härjat Charlottenbergs bruk flera gånger. En del av bruket härjades 1895, 1901 brann kolhuset och 1906 brann så gott som hela bruket ner, och blev ej återuppbyggt. Nu finns av det gamla bruket kvar endast elektrisk kraftstation, kvarn och lantbruk samt är säte för en av Billeruds AB:s revirförvaltare. År 1906 övergick Charlottenbergs AB i Jössefors AB:s ägo och 1917 köpte Billeruds AB aktierna i de båda bolagen, vilka nu äro upplösta. Som tidigare nämnts ägdes bruket en tid av norrmannen John Collet Bredesen. I samband med att brukspatron Sundström förvärvade bruket från honom, blev han även delägare i Spetalens bruk i Norge, vilket är orsaken till att en del handlingar rörande detta bruk finnes bland Charlottenbergs bruks handlingar. Koppoms bruk är beläget ett par mil söder om Charlottenberg. På 1870-talet ägdes detta bruk av släkten Juel. När bruksägarna gjorde konkurs utsågs brukspatron Sundström till konkursförvaltare och på så sätt kom en del handlingar rörande Koppom att hamna i Charlottenberg. Arkivalierna vid bruket ha ända till 1955 förvarats på det gamla brukskontoret men överflyttades nämnda år till Billeruds AB:s arkivdepå vid Glasbruk. Sommaren 1956 ordnades och förtecknades arkivet av fil. mag. Lars Nilsson, Landsarkivet, Göteborg. Förutom i efterföljande förteckning upptagna handlingar finnas i Billeruds AB:s huvudarkiv i Säffle köpebrev och lagfartshandlingar, privilegiebrev, domstolshandlingar och liknande.
Arkivbildarhistorik
Charlottenbergs bruk Järnbruk 1827-1906, träsliperi 1894-1906, lantbruksrörelse. Uppköpt av Billerud 1917
Allmän anmärkning
Förteckningsnummer 9/72
Billerud är huvudman
År 1955 förtecknade fil. mag. Lars Nilsson ett antal arkiv för Billeruds räkning. Charlottenbergs bruk med tillhörande Underavdelningar: Spetalens bruk, Koppoms bruk, Eda spritbolag och Brandförsäkringsbolaget Sveriges agentur i Charlottenberg, samtliga införtecknade i en och samma löpnummerserie. I Arkis II har dessa underavdelningar fått egna arkivbildarnummer (se/va/) men med löpnummerordning under Charlottenbergs bruks förteckning.
Morastforsens bruk privilegierades den 1 juni 1827 på ansökan av fältkamrer Lars Daniel Larsson. Privilegierna löd ursprungligen på 900 skeppund stångjärn årligen och tackjärnet skulle tagas från Bergslagen. Larsson, som var född 1788, var en mycket initiativrik och rivande man. Förutom Morastforsen ägde han ej mindra än 7 andra bruk, därav ett i Norge. Han var gift med en Charlotta Berg och anhöll, att Morastforsens bruk skulle få namnet Charlottenbergs bruk, vilket även bifölls av Bergs Collegium och på mycket kort tid slog namnet igenom. År 1833 gick Larsson i konkurs och i konkursen synes Handelshuset D Carnegie & Comp. ha spelat en ganska aktiv roll, och när konkursen avvecklades blevo de ägare till Charlottenbergs bruk men sålde bruket 1842. År 1853 kom bruket i norrmannen John Collet Bredesens händer och bruksrörelsen utökades med brännvinsbränneri, bryggeri, sågbruk, spikverk, valsverk m.m. År 1860 var produktionen uppe i 2.803 skeppund. År 1862 förvärvade Oscar Sundström halva bruket, 1865 gick Bredesen i konkurs och 1867 köpte Sundström den andra halvan. Den viktigaste tillverkningen vid Charlottenberg blev nu spik. Tillverkningen började med sex maskiner, ökades snart till elva maskiner och en rälsspikmaskin och, 1886 var det 24 maskiner i gång. År 1880 var tillverkningen 25.018 centner. Brukspatron Sundström avled 1889 och bruket bestod då av 6 smälthärdar, ett smältvalsverk, ett grov- och finvalsverk, spikfabrik med 23 maskiner, mekanisk verkstad och gjuteri, kvarn, såg, bryggeri, tegelverk samt en hel del skogs- och jordbruksegendomar. Fru Sundström sålde bruket 1890 till det då nybildade Charlottenbergs AB, som hade ett aktiekapital på 600.000 kronor, fördelat på 600 aktier. År 1893 beslöt bolagsstämman uppföra ett träsliperi jämte torkinrättning. Elden har härjat Charlottenbergs bruk flera gånger. En del av bruket härjades 1895, 1901 brann kolhuset och 1906 brann så gott som hela bruket ner, och blev ej återuppbyggt. Nu finns av det gamla bruket kvar endast elektrisk kraftstation, kvarn och lantbruk samt är säte för en av Billeruds AB:s revirförvaltare. År 1906 övergick Charlottenbergs AB i Jössefors AB:s ägo och 1917 köpte Billeruds AB aktierna i de båda bolagen, vilka nu äro upplösta. Som tidigare nämnts ägdes bruket en tid av norrmannen John Collet Bredesen. I samband med att brukspatron Sundström förvärvade bruket från honom, blev han även delägare i Spetalens bruk i Norge, vilket är orsaken till att en del handlingar rörande detta bruk finnes bland Charlottenbergs bruks handlingar. Koppoms bruk är beläget ett par mil söder om Charlottenberg. På 1870-talet ägdes detta bruk av släkten Juel. När bruksägarna gjorde konkurs utsågs brukspatron Sundström till konkursförvaltare och på så sätt kom en del handlingar rörande Koppom att hamna i Charlottenberg. Arkivalierna vid bruket ha ända till 1955 förvarats på det gamla brukskontoret men överflyttades nämnda år till Billeruds AB:s arkivdepå vid Glasbruk. Sommaren 1956 ordnades och förtecknades arkivet av fil. mag. Lars Nilsson, Landsarkivet, Göteborg. Förutom i efterföljande förteckning upptagna handlingar finnas i Billeruds AB:s huvudarkiv i Säffle köpebrev och lagfartshandlingar, privilegiebrev, domstolshandlingar och liknande.