Sök i arkiven
Genvägar MENY

Efter en systemuppdatering saknas viss funktionalitet i bildvisaren. Vi arbetar med att åtgärda problemet så fort som möjligt.
bild
Arkiv

Överrabbin Marcus Ehrenpreis arkiv

Judiska (Mosaiska) församlingen i Stockholm

Grunddata

ReferenskodSE/RA/730128/07/01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/JK2W15bZrn61t03Gjpu0Y3
ExtraID01
Omfång
47 Volymer  (-)
3,5 Hyllmeter  (-)
Datering
1874 – 1954  (Tidsomfång)
1892 – 1951  (Huvudsaklig tid)
VillkorJa
TillståndsgivareDeponenten
VillkorsanmArkivet är tillståndsbelagt, med följande undantag: protokollen i digital form t.o.m. 1840 (ca.) och kyrkböckerna på mikrokort och i digital form t.o.m 1920 (ca.) är tillgängliga utan tillstånd. Död- och begravningsböckerna på mikrokort och i digital form är tillgängliga utan tillstånd t.o.m. 1929 (ca.).

Tillstånd att ta del av arkivet beviljas av generalsekreteraren på Judiska församlingen i Stockholm. Tillståndsblanketter finns på Judiska församlingens i Stockholm hemsida: https://jfst.se/fler-tjanster/ovriga-tjanster/slakt-och-personforskning/

Tillståndsansökan skickas till Riksarkivet i god tid innan forskningen vid Riksarkivet ska påbörjas. Riksarkivet kontrollerar ansökan och begär vid behov in kompletterande uppgifter eller bilagor. Riksarkivet skickar därefter ansökan vidare till Judiska Församlingen i Stockholm. Efter beslut skickar Judiska församlingen tillståndet till Riksarkivet med kopia till sökande.

Om forskningen omfattar handlingar yngre än 90 år rörande enskilds personliga förhållanden ska förbehåll skrivas under innan forskning påbörjas vid Riksarkivet.

Utöver vad som står i församlingens tillstånd, gör Riksarkivet en särskild granskning om efterfrågat material är av så integritetskänsligt natur att det inte kan lämnas ut.

För att ta del av särskilt integritetskänsliga handlingar krävs speciellt tillstånd att se dylika handlingar. Vilka handlingar som är särskilt integritetskänsliga framgår i vissa fall av arkivförteckningen (tillståndspärmen i forskarexpeditionen), men en granskning av volymerna görs alltid innan utlån.

Riksarkivet kan även besluta att handlingar inte får reproduceras om de är av särskilt integritetskänslig natur eller omfattas av upphovsrätt.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Ehrenpreis, Marcus, 1869 – 1951 (Arkivbildare)
Alternativa namn: Ehrenpreis, Mordekai
Kategori: Person (släkt)

Innehåll och historik

Innehåll
Överrabbinen, professor Marcus (Mordekai) Ehrenpreis (1869–1951) föddes i Lemberg i dåvarande österrikiska Galizien (Lvov, nuv. Lviv i Ukraina). Efter studier i Berlin och Erlangen (doktorsexamen 1895) blev han 1896 rabbin i kroatisk-slavonska Djakovar. Han blev år 1900 överrabbin i Sofia i Bulgarien, 1914 överrabbin i Stockholm, en tjänst han innehade till 1941, varefter han delvis fullgjorde arbetsuppgifterna fram till 1948 då tjänsten som hans efterträdare äntligen tillsattes. Ehrenpreis blev svensk medborgare 1919 och erhöll professors namn 1935. I yngre dagar var Ehrenpreis politisk sionist, nära vän till Theodor Herzl, senare närmast andlig eller kulturell sionist.

Ehrenpreis översatte många verk ur den moderna hebreiska litteraturen till svenska. År 1928 grundade han Judisk Tidskrift. Bland hans många egna böcker och skrifter kan nämnas Österlandets själ (1926), De som byggt Israel (1–3, 1929–43) och självbiografin Mitt liv mellan öster och väster (1946).

En stor del av Ehrenpreis efterlämnade arkiv förvaras vid Hebreiska universitetet i Jerusalem, medan resterande del ingår i Judiska församlingens deposition i Riksarkivet. Stora delar av Ehrenpreis bibliotek donerades till Judiska biblioteket.

Se även rabbin Emil Kronheims arkiv (730128/07/05) volymerna 4 och 13, samt Bild- och fotosamlingen (730128/10).


Lars Hallberg
Arkivbildarhistorik
Ehrenpreis, Marcus
Överrabbinen, professor Marcus (Mordekai) Ehrenpreis (1869-1951) föddes i Lemberg i dåvarande österrikiska Galizien (Lvov, nuv. Lviv i Ukraina). Efter studier i Berlin och Erlangen (doktorsexamen 1895) blev han 1896 rabbin i kroatisk-slavonska Djakovar. Han blev år 1900 överrabbin i Sofia i Bulgarien, 1914 överrabbin i Stockholm, en tjänst han innehade till 1941, varefter han delvis fullgjorde arbetsuppgifterna fram till 1948 då tjänsten som hans efterträdare äntligen tillsattes. Ehrenpreis blev svensk medborgare 1919 och erhöll professors namn 1935. I yngre dagar var Ehrenpreis politisk sionist, nära vän till Theodor Herzl, senare närmast andlig eller kulturell sionist.

Ehrenpreis översatte många verk ur den moderna hebreiska litteraturen till svenska. År 1928 grundade han Judisk Tidskrift. Bland hans många egna böcker och skrifter kan nämnas Österlandets själ (1926), De som byggt Israel (1-3, 1929-43) och självbiografin Mitt liv mellan öster och väster (1946).
ArkivhistorikÖverrabbin Marcus Ehrenpreis arkiv ingår i Judiska församlingen arkiv, som deponerades i Riksarkivet 1983, med flera tilläggsleveranser senare. En stor del av Ehrenpreis efterlämnade arkiv förvaras även vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Stora delar av Ehrenpreis bibliotek donerades till Judiska biblioteket.

Tillgänglighet

DepositionJa

Kontroll

Skapad2003-03-31 00:00:00
Senast ändrad2023-05-31 15:45:43