När folkskolan i Klara församling inrättades 1847 var antalet barn 330 varv 99 helt saknade undervisning. Folkskolan för gossar öppnades 18/8 1847 i förhyrda lokaler i snickarmästare Dumraths egendom i hörnet av Mäster Samuelsgatan och Lilla Munklägersgatan. Folkskolan för flickor startade i fri- och fattigskolans skolhus (byggt 1837) i kvarteret Duvan vid stora Vattugatan 16. Klara fri- och fattigskola för flickor tillkom 1813 och omvandlades till en avdelning inom folkskolan 1862 (se förteckning nummer 788).
1855-1856 uppfördes församlingens första egna skolhus på en nyförvärvad tomt i kvarteret Pilen. I november 1856 kunde barnen flytta in i den nya skolan. 1875 och 1886 stod ytterligare två skolhus färdiga på samma tomt. 1908 påbörjades arbetet med en ny skolbyggnad i kvarteret Duvan, ritad av arkitekt G.R. Ringbom. Skolan ingivdes den 15/12 1912 och kom att ersätta de äldre skolorna i kvarteret Pilen. Skolhuset innehöll 30 klassrum och var beräknat för 1000 elever. I samband med Norrmalmsregleringen och de omfattande rivningarna i Klarakvarteren revs skolhuset 1964 och Klara folkskolas verksamhet upphörde.
Växelundervisningsmetoden (även kallad Lancastermetoden) var den undervisningsmetod som tillämpades i Stockholm folkskolor till 1860-talet. Metoden innebar att utvalda, äldre elever, s.k. monitörer, undervisade yngre elever enligt ett mekaniskt, exercisartat system. Systemet var ekonomiskt då bara en lärare behövde anställas för flera hundra barn. 1862 ombildades Klara folkskola till ”mönsterskola” för en ny undervisningsmetod, åskådningsmetoden, som snart infördes i alla folkskolor. Eleverna indelades nu i mindre klasser som undervisades direkt av en lärare och åskådningsmaterial i form av planscher och naturföremål började användas i undervisningen. För ytterligare uppgifter om undervisning, ämnen, folkskolans organisation, statistik över elever m.m., hänvisas till Stockholms folkskoldirektions årsberättelser (förteckning nummer 569, serie B III). Handlingar rörande Klara folkskola se även Klara skolråds arkiv (förteckning nummer 1243).
Klara folkskolas arkiv, tiden 1847-1940, omfattar drygt 8 hyllmeter och har överlämnats till Stockholms stadsarkiv 1934 (acc nr 12/1934) och 1960 (acc nr 1/1960). Höstterminen 1940-vårterminen 1959 ingår Klara folkskolas handlingar i Jakob och Johannes folkskola/överlärardistrikts arkiv, därefter i Hedvig Eleonora rektorsområdes arkiv, se översikt följande sid. Arkivet har omordnats och omförtecknats under oktober till november 1999.
Stockholms stadsarkiv den 10 november 1999
Christina Hellberg
Litteratur: Berg, Hjalmar, S:ta Klara församlings skola för fattiga flickor 1813-1861 Stockholm 1933 Espelund, Anna-Stina, Klara församlings gosskola 1847-1859, c-uppsats i historia, Stockholms universitet 1963 Hernlund, Hugo, Ett folkskolebygge i Klara, Stockholm 1911
Arkivbildarhistorik
Stockholms Folkskoledirektion Här återfinns Överlärardistikten
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2025-05-26 14:30:14
KLARA FOLKSKOLA 1847-1939
HISTORIK
När folkskolan i Klara församling inrättades 1847 var antalet barn 330 varv 99 helt saknade undervisning. Folkskolan för gossar öppnades 18/8 1847 i förhyrda lokaler i snickarmästare Dumraths egendom i hörnet av Mäster Samuelsgatan och Lilla Munklägersgatan. Folkskolan för flickor startade i fri- och fattigskolans skolhus (byggt 1837) i kvarteret Duvan vid stora Vattugatan 16. Klara fri- och fattigskola för flickor tillkom 1813 och omvandlades till en avdelning inom folkskolan 1862 (se förteckning nummer 788).
1855-1856 uppfördes församlingens första egna skolhus på en nyförvärvad tomt i kvarteret Pilen. I november 1856 kunde barnen flytta in i den nya skolan. 1875 och 1886 stod ytterligare två skolhus färdiga på samma tomt. 1908 påbörjades arbetet med en ny skolbyggnad i kvarteret Duvan, ritad av arkitekt G.R. Ringbom. Skolan ingivdes den 15/12 1912 och kom att ersätta de äldre skolorna i kvarteret Pilen. Skolhuset innehöll 30 klassrum och var beräknat för 1000 elever. I samband med Norrmalmsregleringen och de omfattande rivningarna i Klarakvarteren revs skolhuset 1964 och Klara folkskolas verksamhet upphörde.
Växelundervisningsmetoden (även kallad Lancastermetoden) var den undervisningsmetod som tillämpades i Stockholm folkskolor till 1860-talet. Metoden innebar att utvalda, äldre elever, s.k. monitörer, undervisade yngre elever enligt ett mekaniskt, exercisartat system. Systemet var ekonomiskt då bara en lärare behövde anställas för flera hundra barn. 1862 ombildades Klara folkskola till ”mönsterskola” för en ny undervisningsmetod, åskådningsmetoden, som snart infördes i alla folkskolor. Eleverna indelades nu i mindre klasser som undervisades direkt av en lärare och åskådningsmaterial i form av planscher och naturföremål började användas i undervisningen. För ytterligare uppgifter om undervisning, ämnen, folkskolans organisation, statistik över elever m.m., hänvisas till Stockholms folkskoldirektions årsberättelser (förteckning nummer 569, serie B III). Handlingar rörande Klara folkskola se även Klara skolråds arkiv (förteckning nummer 1243).
Klara folkskolas arkiv, tiden 1847-1940, omfattar drygt 8 hyllmeter och har överlämnats till Stockholms stadsarkiv 1934 (acc nr 12/1934) och 1960 (acc nr 1/1960). Höstterminen 1940-vårterminen 1959 ingår Klara folkskolas handlingar i Jakob och Johannes folkskola/överlärardistrikts arkiv, därefter i Hedvig Eleonora rektorsområdes arkiv, se översikt följande sid. Arkivet har omordnats och omförtecknats under oktober till november 1999.
Stockholms stadsarkiv den 10 november 1999
Christina Hellberg
Litteratur: Berg, Hjalmar, S:ta Klara församlings skola för fattiga flickor 1813-1861 Stockholm 1933 Espelund, Anna-Stina, Klara församlings gosskola 1847-1859, c-uppsats i historia, Stockholms universitet 1963 Hernlund, Hugo, Ett folkskolebygge i Klara, Stockholm 1911