Axel Bredbergs militära karriär inleddes vid Kronobergs regemente, där Bredberg blev underlöjtnant 1904 och löjtnant tre år senare. Efter genomgången krigshögskola och aspiranttjänstgöring (1911-12) blev han löjtnant vid generalstaben 1914, kapten 1916, major 1925 och överstelöjtnant 1930 (i armén 1928). Under en period 1920-22 tjänstgjorde han som kapten vid Skaraborgs regemente.
1920-23 stod Bredberg tidvis till försvarsrevisionens, 1923 också till generalkommissionens förfogande. Han deltog vidare tillsammans med en del andra officerare som militär expert inom försvarsdepartementet vid förarbetena till den proposition om ny härordning, som förelades 1925 års riksdag och stod också till förfogande för det utskott, till vilket härordnings- förslaget remitterades. Vid generalstaben fick han sedan i egenskap av chef för organisationsavdelningen lägga upp planerna för genomförande av 1925 års försvarsbeslut. Bredberg satt också med i ett antal kommittéer, tillsatta på föredragning av försvarsdepartementet under 1920-talets senare del: Värnpliktssakkunniga 1925, reservbefälssakkunniga 1927, luftförsvarsutredningen 1928 samt kommittén för utarbetande av förslag till fälttjänstreglemente samma år. Tidigare hade han deltagit i en 1924 tillsatt utredning av väg- och vattenbyggnadskårens organisation.
1918-25 var Bredberg lärare i taktik vid Krigshögskolan, 1928 i januari blev han major där och huvudlärare i sitt gamla ämne, tills han i december 1931 utnämndes till överstelöjtnant vid Älvsborgs regemente, där han följande år blev tillförordnad regementschef. Den 28 december 1933 tillträdde Bredberg tjänsten som överste och inspektör för trängen. Han skulle komma att kvarstå i denna befattning i nio år.
1942 blev Bredberg chef för försvarsstaben, i vilken befattning han kvarstod till januari 1944.
Under vårvintern 1944 efterträddes Thörnell av Helge Jung som ÖB. A. Douglas blev chef för armén efter I. Holmquist och Bredberg beviljades tjänstledighet från posten som försvarsstabsc
Arkivbildarhistorik
Bredberg, Axel Axel Bredbergs militära karriär inleddes vid Kronobergs regemente, där Bredberg blev underlöjtnant 1904 och löjtnant tre år senare. Efter genomgången krigshögskola och aspiranttjänstgöring (1911-12) blev han löjtnant vid generalstaben 1914, kapten 1916, major 1925 och överstelöjtnant 1930 (i armén 1928). Under en period 1920-22 tjänstgjorde han som kapten vid Skaraborgs regemente. 1920-23 stod Bredberg tidvis till försvarsrevisionens, 1923 också till generalkommissionens förfogande. Han deltog vidare tillsammans med en del andra officerare som militär expert inom försvarsdepartementet vid förarbetena till den proposition om ny härordning, som förelades 1925 års riksdag och stod också till förfogande för det utskott, till vilket härordningsförslaget remitterades. Vid generalstaben fick han sedan i egenskap av chef för organisationsavdelningen lägga upp planerna för genomförande av 1925 års försvarsbeslut. Bredberg satt också med i ett antal kommittéer, tillsatta på föredragning av försvars- departementet under 1920-talets senare del: Värnpliktssakkunniga 1925, reservbefälssakkunniga 1927, luftförsvarsutredningen 1928 samt kommittén för utarbetande av förslag till fälttjänstreglemente samma år. Tidigare hade han deltagit i en 1924 tillsatt utredning av väg- och vattenbyggnadskårens organisation.
1918-25 var Bredberg lärare i taktik vid Krigshögskolan, 1928 i januari blev han major där och huvudlärare i sitt gamla ämne, tills han i december 1931 utnämndes till överstelöjtnant vid Älvsborgs regemente, där han följande år blev tillförordnad regementschef. Den 28 december 1933 tillträdde Bredberg tjänsten som överste och inspektör för trängen. Han skulle komma att kvarstå i denna befattning i nio år.
1942 blev Bredberg chef för försvarsstaben, i vilken befattning han kvarstod till januari 1944.
Under vårvintern 1944 efterträddes Thörnell av Helge Jung som ÖB. A. Douglas blev chef för armén efter I. Holmquist och Bredberg beviljades tjänstledighet från posten som försvarsstabsc
Axel Bredbergs militära karriär inleddes vid Kronobergs regemente, där Bredberg blev underlöjtnant 1904 och löjtnant tre år senare. Efter genomgången krigshögskola och aspiranttjänstgöring (1911-12) blev han löjtnant vid generalstaben 1914, kapten 1916, major 1925 och överstelöjtnant 1930 (i armén 1928). Under en period 1920-22 tjänstgjorde han som kapten vid Skaraborgs regemente.
1920-23 stod Bredberg tidvis till försvarsrevisionens, 1923 också till generalkommissionens förfogande. Han deltog vidare tillsammans med en del andra officerare som militär expert inom försvarsdepartementet vid förarbetena till den proposition om ny härordning, som förelades 1925 års riksdag och stod också till förfogande för det utskott, till vilket härordnings- förslaget remitterades. Vid generalstaben fick han sedan i egenskap av chef för organisationsavdelningen lägga upp planerna för genomförande av 1925 års försvarsbeslut. Bredberg satt också med i ett antal kommittéer, tillsatta på föredragning av försvarsdepartementet under 1920-talets senare del: Värnpliktssakkunniga 1925, reservbefälssakkunniga 1927, luftförsvarsutredningen 1928 samt kommittén för utarbetande av förslag till fälttjänstreglemente samma år. Tidigare hade han deltagit i en 1924 tillsatt utredning av väg- och vattenbyggnadskårens organisation.
1918-25 var Bredberg lärare i taktik vid Krigshögskolan, 1928 i januari blev han major där och huvudlärare i sitt gamla ämne, tills han i december 1931 utnämndes till överstelöjtnant vid Älvsborgs regemente, där han följande år blev tillförordnad regementschef. Den 28 december 1933 tillträdde Bredberg tjänsten som överste och inspektör för trängen. Han skulle komma att kvarstå i denna befattning i nio år.
1942 blev Bredberg chef för försvarsstaben, i vilken befattning han kvarstod till januari 1944.
Under vårvintern 1944 efterträddes Thörnell av Helge Jung som ÖB. A. Douglas blev chef för armén efter I. Holmquist och Bredberg beviljades tjänstledighet från posten som försvarsstabsc