INLEDNING När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 var staden indelad i 36 rotar.
Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Maria Magdalena omfattande den västra delen och Katarina den östra delen. I Maria församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 21.928 personer. Till församlingen hörde även Långholmen till den 1 januari 1925 då Högalids församling inrättades.
De första rotarna i Maria församling kallades rote 15 Maria östra rote och rote 16 Maria västra rote. En tredje rote, rote 19 kallad Maria norra rote, bildades genom delning av rote 15 i januari 1887. År 1894 bytte de tre rotarna namn till: rote 15 Maria kyrkorote, rote 16 Tantoroten och rote 19 Skinnarviksroten.
I början av 1910 hade Maria Magdalena församling 44.900 invånare, varav 16.693 bodde i Maria kyrkorote (rote 15) och 17.618 i Tantoroten (rote 16). Stadsfullmäktige biföll mantalsnämnden begäran om att ytterligare en ny rote skulle bildas genom delning av dessa rotar från och med den 1 oktober 1911. Den nya rotens namn blev rote 31 Heleneborgsroten.
Rote 31 Heleneborgsroten omfattade Maria församlings nordvästra del, begränsad i öster av Ringvägen och i söder av Hornsgatan samt Långholmen i norr. Heleneborgsroten överfördes från Maria församling till Högalids församling efter församlingsdelningen 1925.
Rotarnas namn i Maria Magdalena församling: Maria östra rote (rote 15) 1878-1886 Maria södra rote (rote 15) 1887-1893 Maria kyrkorote (rote 15) 1894-30/6 1926 Maria västra rote (rote 16) 1878-1893 Tantoroten (rote 16) 1894-1924 Heleneborgsroten (rote 31) 1/10 1911-1924 Maria norra rote (rote 19) 1887-1893 Skinnarviksroten (rote 19) 1894-30/6 1926
Rotarnas namn i Högalids församling: Heleneborgsroten (rote 31) 1925-30/6 1926 Tantoroten (rote 16) 1925-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 31: Ebbe Ekermann (sedan rote 20) 1911-1922 Hugo Wahlberg 1922-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 30 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Allmän anmärkning
Rote 31 (Heleneborgsroten) bildades den 1 oktober 1911 genom en delning av den gamla rote 16 och kom att bestå av de nordvästra delarna av dåvarande Maria Magdalena församling. Från och med den 1 maj 1925 bestod rote 31 av de nordvästra delarna av den då nybildade Högalids församling. Rotens expedition låg 1911-1917 på Ringvägen 8 och 1917-1926 på Ringvägen 14. Som roteman fungerade 1911-1922 Ebbe C L Ekerman och 1922-1926 Hugo Wahlberg. Roten upphörde den 30 juni 1926.
Rotemansarkivet
Kontroll
Skapad
2013-06-03 13:28:50
Senast ändrad
2021-11-12 11:01:10
ROTE 31 HELENEBORGSROTEN
INLEDNING När rotemanssystemet infördes i Stockholm den 1 januari 1878 bildades 16 rotar inom stadens dåvarande 8 territoriella församlingar. Allt eftersom befolkningsmängden ökade inrättades nya rotar för att underlätta mantalsskrivningen hos rotemansexpeditionerna. När rotemanssystemet upphörde den 30 juni 1926 var staden indelad i 36 rotar.
Södermalm bestod 1878 av två församlingar: Maria Magdalena omfattande den västra delen och Katarina den östra delen. I Maria församling uppgick den mantalsskrivna folkmängden vid årsskiftet 1877/1878 till 21.928 personer. Till församlingen hörde även Långholmen till den 1 januari 1925 då Högalids församling inrättades.
De första rotarna i Maria församling kallades rote 15 Maria östra rote och rote 16 Maria västra rote. En tredje rote, rote 19 kallad Maria norra rote, bildades genom delning av rote 15 i januari 1887. År 1894 bytte de tre rotarna namn till: rote 15 Maria kyrkorote, rote 16 Tantoroten och rote 19 Skinnarviksroten.
I början av 1910 hade Maria Magdalena församling 44.900 invånare, varav 16.693 bodde i Maria kyrkorote (rote 15) och 17.618 i Tantoroten (rote 16). Stadsfullmäktige biföll mantalsnämnden begäran om att ytterligare en ny rote skulle bildas genom delning av dessa rotar från och med den 1 oktober 1911. Den nya rotens namn blev rote 31 Heleneborgsroten.
Rote 31 Heleneborgsroten omfattade Maria församlings nordvästra del, begränsad i öster av Ringvägen och i söder av Hornsgatan samt Långholmen i norr. Heleneborgsroten överfördes från Maria församling till Högalids församling efter församlingsdelningen 1925.
Rotarnas namn i Maria Magdalena församling: Maria östra rote (rote 15) 1878-1886 Maria södra rote (rote 15) 1887-1893 Maria kyrkorote (rote 15) 1894-30/6 1926 Maria västra rote (rote 16) 1878-1893 Tantoroten (rote 16) 1894-1924 Heleneborgsroten (rote 31) 1/10 1911-1924 Maria norra rote (rote 19) 1887-1893 Skinnarviksroten (rote 19) 1894-30/6 1926
Rotarnas namn i Högalids församling: Heleneborgsroten (rote 31) 1925-30/6 1926 Tantoroten (rote 16) 1925-30/6 1926
Följande rotemän tjänstgjorde i rote 31: Ebbe Ekermann (sedan rote 20) 1911-1922 Hugo Wahlberg 1922-1926
I Svante Jakobssons bok om Rotemansinstitutionen ingår bland annat biografiska anteckningar över de 76 rotemän som var verksamma 1878-1926 (s.128-151). Rotemans- expeditionernas adresser är hämtade ur Jakobsson (s. 104-112) och överensstämmer inte helt med uppgifterna i f.d. roteman Fritiof Gustafssons manus (se nedan).
Stockholms stadsarkiv den 30 mars 2015
Christina Hellgren
Källor: Jakobsson, Svante, Rotemansinstitutionen i Stockholm för folkbokföring och mantalsskrivning m.m. 1878-1926, Uppsala 1977 Gustafsson, Fritiof, Mantalsboksarkivet - rotemansarkivet 1878-1926, handskrivet manus deponerat 1968 i Stockholms stadsarkiv, tryckt 1981 under rubriken Stockholms historiska databas Dokumentation 1981:1 Stahre, Nils-Gustaf m.fl. (red.), Stockholms gatunamn, Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad nr 50, Stockholm 1992 Stockholms kommunalkalender 1907-1927
Mantalsböckerna innehåller information om personernas namn, yrke eller näringsfång, nationalitet (om utlänning), eventuellt adelsstånd (inskrivningsnummer), födelse (år, månad och dag), folio i födelseboken (om född i roten), födelseort (län eller stad), civilstånd (gift, ogift, änkling, änka eller frånskild), fräjd, koppor (naturliga, vaccination), undervisning (i skola eller i hemmet), kyrkoskrivningsort (församling i Stockholm, utom Stockholm, territoriell eller annan), mantalsskrivning, fattigunderstöd (folie i fattigboken), för fattigdom fria från personskatt, uppgift om flyttning till egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, från rote, folio i inflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), särskilda anteckningar, uppgifter om flyttning från egendomen (år, från vilken församling i vilket län eller stad, till vilken rote, folio i utflyttningslängden, om inom roten folio i häftet), om död (år och folio i dödboken). Häfte 22736-22958
Innehåller information om inskrivningens nummer, månad, dag, de inskrivnas namn, stånd, ämbete, yrke och näringsfång, om personen ej företett utflyttningsbevis, summa inflyttade (män och kvinnor), flyttat från bostad i Stockholm (församling, roten n:r), flyttad från ort utom Stockholm (församling, län eller stad), flyttad till (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om utskrivningens nummer, månad, dag, den utskrivnes namn, stånd, ämbete, yrke, näringsfång, uppgift om ej underfått utflyttningsbevis, summa utflyttade (män och kvinnor), flyttade från bostad i Stockholm (gata, adressnummer), folio i mantalsboken, flyttad till annan bostad i Stockholm (församling, rote n:r, gata, adress n:r), flyttat till ort utom Stockholm (församling/län eller stad), prästerskapets anteckning om delfåendet.
Innehåller information om inskrivningens löpande årsnummer, de framfödda barnens födelse (år, månad, dag), kön (man, kvinna), de levande födda barnens dop-eller förnamn, barnens civilstånd (äkta, oäkta, man, kvinna), folio i mantalsboken, om dödfödda (äkta, oäkta, man, kvinna), föräldrarnas namn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare) samt stället för moderns nedkomst (om ej i hemorten), barnets adlighet, uppgifter om modern (gift, änka, frånskild, trolovad, ogift), föräldrarnas sist fyllda åldersår, examinerat församlingsbiträde, anteckning av vad särskilt är föreskrivet.
Innehåller information om den avlidnes dödsdatum (år, månad, dag), uppgift om den avlidne tillhört adeln, kön (man, kvinna), släkt-och förnamn, ämbete, yrke, stånd, hemvist, nationalitet och religionsbekännelse (främmande trosbekännare), samt för minderåriga föräldrarnas namn, yrke och hemvist, ålder vid dödsfall (år, månader och dagar), folio i mantalsboken, civilstånd (ogift, gift, änka, änkling, frånskild), dödsorsak, dödsort (sjukhus), anteckningar om vad särskilt är föreskrivet.