1 januari 1971 bildades Socialstyrelsens läkemedelsavdelning genom sammanslagning av dåvarande Statens farmaceutiska laboratorium, Läkemedelsbyrån i Socialstyrelsen, Farmakopélaboratoriet samt Biverkningsnämndens kansli. Huvuduppgift var att utföra statlig läkemedelskontroll. Avdelningen var organiserad i två byråer och fyra laboratorieenheter. Vidare fanns en administrativ sektion med personal för gemensam service. Inom avdelningen arbetade cirka 150 personer.
I september 1976 flyttade läkemedelsavdelningen från Stockholm till nya lokaler i Uppsala.
Organisation Avdelningschefen ledde verksamheten genom den Administrativa sektionen.
BYRÅ (L1) för läkemedelsfrågor (Byrå för allmänna läkemedelsärenden) handlade bland annat frågor om läkemedelslagstiftning samt hantering och konsumtion av läkemedel inklusive narkotika. L1 hade även hand om kontrollen av fabrikssteriliserade engångsartiklar. Byrån var delad i en Allmän sektion och Läkemedelsinspektionen. Den sistnämnda svarade för inspektion av tillverkning och hantering av läkemedel hos industri och apotek.
REGISTRERINGSBYRÅN (L2) beredde ärenden om registrering av läkemedel som farmaceutiska specialiteter och om prisfrågor. Byrån var även sekretariat till läkemedelsnämnden och förestod avdelningens tidskrift ”Information från socialstyrelsens läkemedelsavdelning”. L2 skötte vidare avdelningens datorbaserade läkemedelsinformationssystem.
LABORATORIEENHETERNAS uppgift var att utföra utrednings- och kontrollarbete avseende läkemedel.
FARMACEUTISKA ENHETEN (L3) var uppdelad i tre sektioner: Utredningssektionen svarade för farmaceutiska utredningar av läkemedel, Kemiska och Galeniska sektionerna hade hand om den analytiska kontrollen av läkemedel, standardisering av läkemedel eller läkemedelssubstanser (farmakopéärenden).
FARMAKOLOGISKA ENHETEN (L4) bestod av två sektioner - Farmakologiska och Toxikologiska sektionerna. Enheten ansvarade för utredning av läkemedel baserade på djurexperiment. Enheten handlade även frågor angående biologisk kontroll samt standardiseringsfrågor.
FARMAKOTERAPEUTISKA ENHETEN (L5) var delad i tre sektioner. Inom Utredningssektionen bedömdes bland annat läkemedels medicinska användbarhet. Biverkningssektionen bedömde och informerade angående rapporter om läkemedelsbiverkningar från läkare. Sektionen för handläggning av oregistrerade läkemedel behandlade ansökningar om licenser för oregistrerade läkemedel samt anmälningar om klinisk prövning av läkemedel.
ENHETEN FÖR KLINISK LÄKEMEDELSPRÖVNING (L6) bedrev forskning och utveckling av nya metoder för klinisk läkemedelsprövning, jämförande kliniska provningar och forskarutbildning.
SOCIALSTYRELSENS LÄKEMEDELSNÄMND hade, utifrån enheternas utredningar och bedömningar, som uppgift att besluta om läkemedel kunde godkännas för försäljning och användning i Sverige.
SOCIALSTYRELSENS KOMMITTÉ FÖR LÄKEMEDELSINFORMATION gav ut informationsskrifter om läkemedel med jämförande information om läkemedels medicinska användbarhet.
LÄKEMEDELSBIVERKNINGSKOMMITTÉN följde utvecklingen inom läkemedelsområdet i fråga om biverkningar, samt tog initiativ till forskning och informerade läkarkåren.
LÄKEMEDELSBIVERKNINGSKOMMITTÉN följde utvecklingen inom läkemedelsområdet i fråga om biverkningar, samt tog initiativ till forskning och informerade läkarkåren.
SOCIALSTYRELSENS RÅDGIVANDE NÄMND ansvarade för kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar inom hälso- och sjukvården.
1 januari 1971 bildades Socialstyrelsens läkemedelsavdelning genom sammanslagning av dåvarande Statens farmaceutiska laboratorium, Läkemedelsbyrån i Socialstyrelsen, Farmakopélaboratoriet samt Biverkningsnämndens kansli. Huvuduppgift var att utföra statlig läkemedelskontroll. Avdelningen var organiserad i två byråer och fyra laboratorieenheter. Vidare fanns en administrativ sektion med personal för gemensam service. Inom avdelningen arbetade cirka 150 personer.
I september 1976 flyttade läkemedelsavdelningen från Stockholm till nya lokaler i Uppsala.
Organisation Avdelningschefen ledde verksamheten genom den Administrativa sektionen.
BYRÅ (L1) för läkemedelsfrågor (Byrå för allmänna läkemedelsärenden) handlade bland annat frågor om läkemedelslagstiftning samt hantering och konsumtion av läkemedel inklusive narkotika. L1 hade även hand om kontrollen av fabrikssteriliserade engångsartiklar. Byrån var delad i en Allmän sektion och Läkemedelsinspektionen. Den sistnämnda svarade för inspektion av tillverkning och hantering av läkemedel hos industri och apotek.
REGISTRERINGSBYRÅN (L2) beredde ärenden om registrering av läkemedel som farmaceutiska specialiteter och om prisfrågor. Byrån var även sekretariat till läkemedelsnämnden och förestod avdelningens tidskrift ”Information från socialstyrelsens läkemedelsavdelning”. L2 skötte vidare avdelningens datorbaserade läkemedelsinformationssystem.
LABORATORIEENHETERNAS uppgift var att utföra utrednings- och kontrollarbete avseende läkemedel.
FARMACEUTISKA ENHETEN (L3) var uppdelad i tre sektioner: Utredningssektionen svarade för farmaceutiska utredningar av läkemedel, Kemiska och Galeniska sektionerna hade hand om den analytiska kontrollen av läkemedel, standardisering av läkemedel eller läkemedelssubstanser (farmakopéärenden).
FARMAKOLOGISKA ENHETEN (L4) bestod av två sektioner - Farmakologiska och Toxikologiska sektionerna. Enheten ansvarade för utredning av läkemedel baserade på djurexperiment. Enheten handlade även frågor angående biologisk kontroll samt standardiseringsfrågor.
FARMAKOTERAPEUTISKA ENHETEN (L5) var delad i tre sektioner. Inom Utredningssektionen bedömdes bland annat läkemedels medicinska användbarhet. Biverkningssektionen bedömde och informerade angående rapporter om läkemedelsbiverkningar från läkare. Sektionen för handläggning av oregistrerade läkemedel behandlade ansökningar om licenser för oregistrerade läkemedel samt anmälningar om klinisk prövning av läkemedel.
ENHETEN FÖR KLINISK LÄKEMEDELSPRÖVNING (L6) bedrev forskning och utveckling av nya metoder för klinisk läkemedelsprövning, jämförande kliniska provningar och forskarutbildning.
SOCIALSTYRELSENS LÄKEMEDELSNÄMND hade, utifrån enheternas utredningar och bedömningar, som uppgift att besluta om läkemedel kunde godkännas för försäljning och användning i Sverige.
SOCIALSTYRELSENS KOMMITTÉ FÖR LÄKEMEDELSINFORMATION gav ut informationsskrifter om läkemedel med jämförande information om läkemedels medicinska användbarhet.
LÄKEMEDELSBIVERKNINGSKOMMITTÉN följde utvecklingen inom läkemedelsområdet i fråga om biverkningar, samt tog initiativ till forskning och informerade läkarkåren.
LÄKEMEDELSBIVERKNINGSKOMMITTÉN följde utvecklingen inom läkemedelsområdet i fråga om biverkningar, samt tog initiativ till forskning och informerade läkarkåren.
SOCIALSTYRELSENS RÅDGIVANDE NÄMND ansvarade för kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar inom hälso- och sjukvården.
Avdelningsmöten var möten med ledningsgruppen inom Socialstyrelsens Läkemedelsavdelning. De justerades inte som protokoll, men kan ändå jämställas med protokoll. Större delen av handlingarna utgörs av kopior. År 1980-1985 saknas.
Serien i arkivbox. År 1971 - 1985 ingår i serie F1, Handlingar till huvuddiariet. År 1971-1979 är protokollen ej diarieförda. År 1971-1976 ingår i övriga ärenden under saknummer 9. År 1977-1979 ingår i övriga protokoll under saknummer 179. År 1980-1985 är protokollen diarieförda under saknummer 177.
Serien utgörs av protokoll över inspektioner av sjukhus, apotek och handelsföretag som hanterar radioaktiva läkemedel, enligt uppgift i konceptförteckning. Saknas.
Serien innehåller Läkemedelsnämndens samt dess arbetsutskotts protokoll. Från år 1981 innehåller serien även föredragningslistor. År 1968-1970 övergår från Socialstyrelsen Läkemedelsbyrås arkiv.
Serien inbunden t.o.m. 1980. Därefter förvaras serien i arkivbox. Häri även serie B2b, Ej farmaceutiska specialiteter, år 1971-1974 samt år 1988. Serien även kallad A-koncept.
Serien inbunden t.o.m. 1980. Därefter förvaras serien i arkivbox. Åren 1971-1974 samt 1988 ingår i serie B2a, Registrering av läkemedel. Seien även kallad B-koncept.
För handlingar till huvuddiariet åren 1971-1981, se serie E1a. För handlingar till huvuddiariet åren 1982-1990, se serie F1. Fr.o.m. år 1986 har diarieföringen övergått till registrering i systemet STADIS. Under år 1986 fördes fortsättningsvis manuellt diarium parallellt med STADIS. De sista volymerna är utskrifter ur systemet. Vissa saknummer verkar dock ha förts manuellt även sedan STADIS införts 1987-1990. Detta gäller Registreringsärenden saknummer 31 - 39 med underavdelningar, samt saknummer 76 med underavdelningar Naturmedel och 77 Kontroll av diabetestester. (Se volym C1a:23)
Serien inbunden i dossienummerording. Fr.o.m. år 1986 har diarieföringen övergått till registrering i systemet STADIS. Under år 1986 fördes fortsättningsvis manuellt diarium parallellt med STADIS. De sista volymerna är utskrifter ur systemet. Volymerna fr.o.m. år 1987 innehåller oavslutade ärenden från föregående år.
Serien innehåller diarium för humankliniska prövningar, diarium för kliniska prövningar av veterinärpreparat och diarium för kliniska prövningar av radioaktiva läkemedel.
Serien i arkivbox. Serien är överförd från Biverkningsnämndens arkiv 1965-1970. Serien innehåller saknummer 621 (=Anmälningar), 629 (=Diverse), 821 och 829.
Saknas. Register över läkare och patient, i alfabetisk ordning (1965-1977) . Saknummer 821, förvarades i närarkiv, byrå L6, enligt uppgift i konceptförteckning.
Serien är överförd från Biverkningsnämndens arkiv.
Serien saknas. Serien innehöll två diarier PL4 samt L4 i kronologisk ordning, enligt uppgift i konceptförteckning. För korrespondens se serie E7e. Fr.o.m. 1980 diariefördes övrig korrespondens under serie C1a, Huvuddiariet. Handlingarna återfinns under serie F1, Handlingar till huvuddiariet
Registret överfört till Läkemedelsverket. Swedish Drug Information System, ADB-system, som bygger på databasteknik, (MIMER). Systemdokumentation finns hos Läkemedelsverket, serie, F37a, Systemdokumentation till Swedis 1990-1993.Registret innehåller bl.a. uppgifter om Farmacevtiska specialiteter, biverkningsrapporter, samt uppgifter om samtliga förpackningar som funnits på marknaden sedan 1975.
Innehåller samma uppgifter som tjänstematriklarna. Förvarades i kortlåda, enligt uppgift i konceptförteckning. Enligt konceptförteckningen ska korten vara insorterade i serie F10a, Personaldossierer, som förvaras hos Socialstyrelsen.
Serien överförd från Medicinalstyrelsens apoteksbyråns arkiv, innehöll uppgifter från 1934 och framåt, förvarades hos byrå L2 och arkiv plan 1, enligt uppgift i konceptförteckning.. Saknas.
Kortregister i arkivboxar. Registret är uppdelat i grupper; centralstimulerande medel, specialdestinerade livsmedel, malariaprofylax, brytningstillstånd radiofarmaka, veterinärpreparat och en allmän grupp. Inom varje grupp ordnas korten efter preparat och därinom alfabetiskt efter läkarens namn.
Serien kan i enstaka fall innehålla dokumentation från Läkemedelsverket, Läkemedelsavdelningens efterträdare. Protokollen kronologiskt ordnade efter datum. Se även serie D16, Övriga register, volymerna 5-7 (Analyskort).
Förvaras i 3 cm tunna "pärmar" med folioformatet 62,5 x25 cm. IR = infrarött spectrum Serien har koppling till analysprotokollen, serie D13a och D13b. Med kortregister i bokstavsordning, sorterat efter namn på läkemedlet
Serien innehåller handlingar till huvuddiariet åren 1971-1981. För tiden 1982 och framåt, se serie F1- Handlingar till huvuddiariet. Serien är ordnad efter saknummer. Huvuddiariet finns i serie C1A. Häri även serie E1c Regeringsbeslut. Serien omfattar handlingar inkomna till Läkemedelsbyrån, L1.
Serien omfattar allmänna förfrågningar, inkomna skrivelser och svarsbrev. Överst i varje kartong ligger en diarielista med ärendena i kronologisk ordning. Registreringen sköttes av Registreringsbyrån - L2. År 1976-1978 saknas.
Serien i arkivbox. Serien fortsätter i Läkemedelsverkets arkiv, serie F9a, Biverkningsrapporter från sjukvården. Serien är överförd från Biverkningsnämndens arkiv 1965-1970. År 1965-1970 benämns serien B-serien År 1971 saknummer 491 År 1972-1976 saknummer 621 År 1977-1990 saknummer 821 Volymanmärkningarna avser löpnummer.
Vissa volymer innehåller fotografier; se anmärkning.
Serien är överförd från Biverkningsnämndens arkiv 1965-1970. Viss dokumentation från år 1965-1967 ingår i serie E3a, Anmälningar om läkemedelsbiverkningar. 1969-1972 benämns serien för A-serien 1973-1979 saknummer 629 1980-1990 saknummer 829 I slutet av serien förekommer ej diarieförda handlingar av övrig karaktär.
Serien kronologisk ordnad. Serien benämns även som "AU-listor". Listorna tar upp olika fall av biverkningar som kommittén haft som underlag för diskussionerna.
Serien i arkivbox. Kronologisk ordning Serien utgörs t.o.m. 1979 av korrespondens rörande personalen (PL4) samt övrig korrespondens (L4) Från 1980 ingår övrig korrespondens i serie F1, Handlingar till huvuddiairet
Kronologisk ordning. Fr.o.m. 1974 utgörs serien till större delen av utgående handlingar. Volym 5-32 innehåller "Ansökan om tillstånd att försälja icke registrerad farmacevtisk specialitet för enskild patient/djur/djurslag/djurbesättning eller viss klinik". Leponex är ordnade efter årtal och Preorecid samt Gammaglobulin är ordnade i bokstavsordning efter läkares efternamn.
Serien innehåller handlingar till huvuddiariet från åren 1982-1990. För tiden 1971-1981, se serie E1a. Huvuddiariet finns i serie C1A. Serien är ordnad efter saknummer.
Asp-nummerordning. Varje preparat får ett eget asp-nummer som aldrig ändras. Serien innehåller ansökan om registrering av läkemedel. Häri även serie A8, Utredningsprotokoll. Serien övergår till Läkemedelsverkets arkiv 1990-07-01. Kompletterande information till huvudserien förvaras i separatpärmar, serie F2b.
Asp-nummerordning. Serien utgörs av kompletterande information till serie F2a, Handlingar rörande registrering av läkemedel, huvudserien. Serien övergår till Läkemedelsverkets arkiv 1990-07-01.
Saknas Enligt uppgift i konceptförteckning omfattade serien handlingar från 1981och framåt. Förvarades i pärmar på tjänsterum, Plan 3, L2. Handlingarna är diarieförda i serie C2a, Diarium Farmaceutiska specialiteter.
Motsvarar serie F1a, Kliniska prövningar, huvudakter i Farmakoterapeutiska avdelningens arkiv hos Riksarkivet. Saknummer 811 Serien innehåller 1425 volymer mellan åren 1968-1990.
Saknummer 811 Handlingar rörande Omeprazole och Foscarnet. För övriga kliniska prövningar, se Socialstyrelsen, Farmakoterapeutiska enheten, serie F1c, Dokumentation till kliniska prövningar.
Häri även A9, inspektionsprotokoll. I serien ingår även handlingar från föregångaren Statens farmaceutiska laboratorium (SFL), Apoteksinspektionen. Inspektörerna var formellt knutna till SFL t.o.m. 1968. De hörde därefter till Socialstyrelsens apoteksbyrå och fr.o.m. 1971 till Allmänna Läkemedelsbyrån i Socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Serien är indelad länsvis med de tillhörande apoteken sorterade efter ortsnamn och namn på apotek. (Undantag är de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö). I serien ingår även sjukhusapotek. Tidgränsen för handlingarna i serien är inte exakt. Huvuddelen av materialet är från perioden 1961-1978, men en hel del handlingar från tiden före 1961 förekommer också (huvudsakligen material som överförts från SFL). I serien ingår fotografier och ritningar.
I denna yngre serie av apoteksinspektioner har den tidigare länsindelningen frångåtts och apoteken är sorterade i bokstavsordning efter ortsnamn. En stor del av apoteken, som ingår i serien, är sjukhusapotek. Inom Apoteksbolaget AB utvecklades (i samråd med Socialstyrelsen) en interninspektion av apoteken, vilket innebar att Socialstyrelsens inspektioner av apotek minskade i omfattning. I serien ingår fotografier och ritningar.
Serien överförd från Statens Farmaceutiska Laboratorium. Volym 13-14 innehåller kopior av partihandelstillstånd i bokstavsordning, (benämnes bevis). Häri även A9, Inspektionsprotokoll samt F6c, Handlingar rörande utländska läkemedelsindustrier
Serien utgörs av sammanställningar över vilka inspektioner och visitationer som Läkemedelsinspektionen utfört varje år. Man har samlat inspektionrapporterna i grupper som heter: inspektioner av Apotek, Sjukhus, Grosshandel och industri, samt visitationer. Detta har upprepats varje år och rapporterna ligger i kronologisk ordning.
Saknummer 731-739 t.o.m. 1976. Saknummer 741-749 fr.o.m. 1977. En huvudpärm inom varje produkt informerar om ärende och hänvisar i i vissa fall till övriga pärmar. Allmänna förfrågningar, som inte rör någon specifik produkt, ingår i serie F1, Handlingar till huvuddiariet.
Förvaras hos Socialstyrelsen Enligt uppgift i konceptförteckning omfattade serien 7 volymer dossierer som avställts åren 1971-1984. De var ordnade alfabetiskt. I dossieren ingick även serie D2ab, Personalkort.
Saknas. Enligt uppgift i konceptförteckning utgörs serien av korrespondens, rapporter samt övriga handlingar rörande projekten. 1983 - Projekten; som förvarades i pärmar, omfattade: 1. Projekt Pakistan, 2. Olika internationella projekt 3. Projekt WHO 4. Projekt Grekland 5. Projekt Sudan
Saknas 1981 - Enligt uppgift i konceptförteckning utgjordes serien av korrespondens kring kursen. (Kurspresentation, Litteraturförteckning, Schema, Deltagarförteckning). Före 1981 hölls kursen av Apotekersocieteten. Man började diarieföra handlingarna från 1985
Saknas 1983 - Enligt uppgift i konceptförteckning utgjordes serien av korrespondens kring kursen. (Kurspresentation, Litteraturförteckning, Schema, Deltagarförteckning och intyg). Före 1983 hölls kursen av Apotekersocieteten.
Serien är en fortsättning på serie F4 i Läkemedelsbyråns arkiv och innehåller handlingar från Socialstyrelsens utredningsgrupp rörande kontrollen av radioaktiva läkemedel samt material från isotopkommittéerna. Här finns även en volym med ansökningar om tillstånd att införa eller bedriva handel med radioaktiva läkemedel. Kronologisk ordning.
Serien på mikrofilm i tre exemplar, förvarade hos Riksarkivet. För volymnummer hänvisas till Riksarkivet. Transaktionslistor, inkomst/utgiftsjournaler och dagböcker hos myndigheten gallras efter 10 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut nr 785 och 1985:91.
1975/76-1983/84 Transaktionslistor för kassabokföringen. Innehåller även uppgifter som redovisas löpande i inkomst/utgiftsjournaler. 1984/85- Periodiska transaktionslistor för det tekniskt moderniserade system S. Innehåller även uppgifter som redovisas löpande i dagböcker.
Serien på magnetband i två exemplar som ingår i var sin nummerserie hos Riksarkivet. För volymnummer hänvisas till Riksarkivet. För system- och programdokumentation i övrigt hänvisas till Riksarkivet och DAFA. 1975/76-1983/84 Kassabokföringens kontoregister, KR-1. 1984/85- Konto- och transaktionsregister för det tekniskt moderniserade system S.
Enligt uppgift i koncepförteckning har handlingarna gallrats med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 925 och Läkemedelsavdelningens gallringbeslut.