Till förteckningen över Malmöhus läns landskontors arkiv hör ett sak- och personregister samt ett ortregister, vilka finns tillgängliga i Landsarkivets forskarsalsexpedition. Registren hänför sig till arkivet 1719 - ca 1900.
Förteckningen kompletterades 1997 med materialet från tiden ca 1900 - 1952 (lev. 6/1997), och den omfattar därmed Landskontorets arkiv 1719 - 1952. Fr. Fr. o. m. årgång 1953 är Landskontorets arkivhandlingar ordnade och förtecknade sektionsvis.
Särskilt märkes följande undantag:
Lantränteriets arkiv (1745 - 1908) och Bränneriexpeditionens arkiv (1775 - 1916) är redovisade i särskilda förteckningar (LLA/11122 resp. LLA/11223).
Handlingar, som har bedömts innehålla hemliga uppgifter, har fr. o. m. 1891 förts till länsstyrelsens s. k. hemliga arkiv.
Allmän anmärkning
REGISTER I SLUTET AV FÖRTECKNINGEN.
Arkivet har tidigare varit uppdelat på två Arkis-nr; SE/LLA/10899-1 och SE/LLA/10899-2. Det sammanslogs i maj 2024.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Kontroll
Om postens upprättande
Förteckning 17/1968. Förteckning 3/1997. Arkivet ordnat och förtecknat av arkivarien fil. dr Alf Erlandsson juni 1967 - mars 1968. Förteckningen kompletterad i januari 1997.
Senast ändrad
2025-06-09 14:16:31
Till förteckningen över Malmöhus läns landskontors arkiv hör ett sak- och personregister samt ett ortregister, vilka finns tillgängliga i Landsarkivets forskarsalsexpedition. Registren hänför sig till arkivet 1719 - ca 1900.
Förteckningen kompletterades 1997 med materialet från tiden ca 1900 - 1952 (lev. 6/1997), och den omfattar därmed Landskontorets arkiv 1719 - 1952. Fr. Fr. o. m. årgång 1953 är Landskontorets arkivhandlingar ordnade och förtecknade sektionsvis.
Särskilt märkes följande undantag:
Lantränteriets arkiv (1745 - 1908) och Bränneriexpeditionens arkiv (1775 - 1916) är redovisade i särskilda förteckningar (LLA/11122 resp. LLA/11223).
Handlingar, som har bedömts innehålla hemliga uppgifter, har fr. o. m. 1891 förts till länsstyrelsens s. k. hemliga arkiv.
Serien innehåller koncept till landshövdingens och landskamrerarens order till lanträntmästaren att utbetala pengar från lantränteriet. Dessutom: "Anticipationsförteckningar", "Besparingsförslager" - "Förslag över spannmålsförrådet i Malmö magasin". - "Rullor på förhyrt sjöfolk, 1789-1790". "Förslag över styrkan vid marscher och tåg". - "Åtskilliga förordnaden rörande skjuts och traktamente till tågande trupper". - "Brev, rekvisitioner och uträkningar m.m. rörande tyska regementenas avlöning". - "Förteckningar över forage- gärden av Malmöhus län för Östgöta och Smålands kavalleri samt husarregementet 1788-89". "Likvidationer med högl. ut- redningskommissionen, 1788-1790". - "Förslag, rekvisitioner och kvittenser rörande krigsförskotterne, 1788- 1789". "Summarisk uppgift på Malmö lantränteris fordran för gjorde förskotter under kriget". "Kalkulation över Malmö lant- ränteris fordran av Högl. Kungl. krigskollegium för gjorde för- skotter, 1788-1790".
Denna serie, som till sin huvuddel består av koncept till vissa räkenskaper, men även innehåller andra typer av koncept såsom koncept till prövnings- kommitténs protokoll, koncept till inventarier samt åtskilliga andra typer av koncept har av samtiden betraktats såsom hörande till konceptserien och har som första del haft brev- konceptboken. De båda volymerna har också givits en genomlöpande paginering. (Jfr registret i varje volym). Av detta skäl har serien bibehållits som en konceptserie och ej placerats under räkenskapsserierna. Serien börjar 1824 men torde som föregångare ha haft serie A II a. Serien har upphört.
Serien inbunden. I landskontoret har förts särskilda diarier över ankomna brev trots att dessa brev t.o.m. 1824 arkiverats tillsammans med landskansliets ankomna brev i landskansliets arkiv. I dessa diarier har införts anteckningar om åtgärder i anledning av de inkomna skrivelserna. Diarierna omfattar t.o.m. 1821 även inkomna suppliker. Diarierna är t.o.m. 1821 uppställda kronologiskt och har, sedan de fullskrivits, försetts med alfabetiskt register över brevskrivarna. Fr.o.m. 1822 har diarierna upplagts med ett lägg för varje avsändande myndighet.
Före 1821 har de inkomna supplikerna (= enskilda per- soners brev och ansökningar) diarieförts i diarierna över ankonma brev (ser. B I a). - Årsskiftet 1821/1822 omlades de tidigare alfabetiskt upp- ställda diarierna över an- komna brev till diarier, där breven fördelats efter av- sändare. I samband därmed upp- hörde man att diarieföra supplikerna i det ink. brev- diariet och i stället lades ett särskilt alfabetiskt uppställt supplikdiarium upp. Det bör dock observeras, att akterna ej längre ligger i den ordning i vilken de ursprungligen arkiverats efter sina utslagsdata. Denna ordning splittrades på 1910-talet och supplikerna ämnesordnades. Se härom mera under serie D IV a.
Fr. o. m. 1903 redovisas supplikdiarierna i serie B I b.
Diarierna över avgångna brev grupperar de avgående skrivelserna i ett lägg för varje brevmottagande myndighet. (Jfr ank. brevdiariet efter 1821). Siffrorna i diariernas högra marginal hänvisar till motsvarande siffra i respektive konceptvolym. (Ser. A I a). Serien har upphört. Härefter redovisat under allm. avd. Se B I ab.
Från åren 1750-1821 saknas diarier över avgångna brev i Malmöhus läns landskontors arkiv. I diarierna över ankomna brev (ser. B I a) finns dock anteckningar om de utgående expeditioner som föranletts av de inkomna skrivelserna. Dessa anteckningar kan i någon mån ersätta de utgående diarierna. I övrigt hänvisas för åren 1750-1821 direkt till konceptserien (A I a).
Serien är inbunden t.o.m. 1938 därefter i arkivboxar. De inkomna skrivelserna till landskontoret har under åren 1719-1824 arkiverats tillsammans med landskansliets inkomna skrivelser i landskansliets arkiv (ser. D I - D III). Från och med året 1825 har landskontoret fått en egen inkommande skrivelseserie. Skrivelserna har arkiverats i den följd de diarieförts och i det inkommande diariet (ser. B I a) har angetts det sidnummer under vilket brevet i fråga återfinnes. Serien innehåller Kungl brev, statsdepartementens skrivelser, skrivelser från hovrätter och centrala myndigheter och skrivelser från lokala myndigheter. Myndigheternas gruppering framgår av det inkommande brevdiariet. I serien ingår däremot icke suppliker (se D IV). Fr.o.m. 1944 se D I ab.
Supplikakterna har ursprungligen varit arkiverade i en löpande kronologisk följd, där akterna sannolikt - liksom i landskansliets arkiv - lagts efter resolutionsdatum och resolutionsnummer. Under tillämpning av den senare av C.G. Weibull lanserade modifierade proveniensprincipen (se Weibull, C.G. Arkivordningsprinciper, Scandia 1930) sönderbröts på 1910-talet upplikserierna i landskontorets arkiv och ämnesordnades, varvid huvudsyftet var att ordna supplikerna på hemman och lägenhetsnamn d.v.s. en slags topografisk ämnesordning. Detta har nu till följd att supplikdiarierna inte längre kan användas som sökmedia.
Nedan återges den 1915-1916 upprättade förteckningen över de ämnesordnade supplikerna. En löpande seriesignering under serie D IV a har därvid introducerats, men förteckningen och det bakomliggande omordnandet har fått stå orubbat kvar, trots att en omordning för att återställa den ursprungliga ordningen torde varit att föredraga. Ett sådant arbete har i dagens läge - på grund av uppgiftens ytterst tidskrävande karaktär - icke varit möjligt att genomföra. - Innehållets riktighet i förhållande till ämnesrubrikerna har ej undersökts utan det äldre arrangemanget har oförändrat fått kvarstå även i detta avseende (Ae, 1967). Från och med årgång 1871 är akterna lagda efter resolutionsdatum (Cebe, 1971).
Fr. o. m. 1903 redovisas supplikakterna i serie D I b.
Volymindelningen följer följande uppdelning;
A. LANDSBYGD OCH STÄDER vol. 1-7 B. LANDSBYGD I Allmän serie vol. 8-11 II Speciella serier Balanser: se beställnings- och tjänstemän. Barnmorskor: se kyrkomedels användande till icke kyrkliga ändamål. a) Brännvinsbränning och brännerier vol. 16-17 b) Krogar vol. 18-21 Farleder: Se Vägar, broar och farleder. Försvarsväsen: a) Allmänt vol. 23-27 b) Särskilda regementen vol. 28-41 Gästgivaregårdar: se tingshus och gästgivargårdar. Krogar: se Brännvinsbränning och utminutering (vol D IV a: 18-20). Kyrkor a) Kyrkornas inkomster, medelsförvaltning och räkenskaper vol. 46-53 b) Kyrkornas byggnader och inventarier vol. 54-60 c) Kyrkogårdar och kyrkogårdsmurar vol. 61-62 d) Böter till kyrkorna vol. 63 e) Kyrkomedels användning till icke kyrkliga ändamål vol. 64 f) Kyrkovärdar vol. 65 Skatter och onera. a) Skatter i allmänhet vol. 67-73 b) Särskilda skatter vol. 74-82 C) STÄDER vol. 87-153 (Denna avdelning hade ej förtecknats i förteckningen: "Malmöhus läns landskontor. Supplikakter"). D) HEMMAN OCH LÄGENHETER PÅ LANDET vol. 155-432
Serien kronologiskt ordnad. Innehåller huvudsakligen räkenskaper, som av någon anled- ning ej kommit med bland fögderi- och stadsräkenskaperna i verifikationsböckerna.
Serien innehåller Kmts stater för landshövdingedömet, för vissa regementen m.fl. inrätt- ningar. De i serien ingående staterna för landshövdingedömet ("Malmöhus läns stat") är som regel kopior. Originalen ingår som regel i landsboken, där de bundits sist.
Förteckningarna, som också kallas städsmålsförteckningar, innehåller uppgifter om vidtagna förändringar i rusthållet t.ex. överlåtelse av rusthållet till ny rusthållare. Förteckningen innehåller bl.a. personuppgifter av genealogiskt intresse.
Serien består av räkenskaper och handlingar rörande balanser i åtskilliga befattningshavares räkenskaper. (Jfr även nedan: Balanskommis- sionens arkiv. Ser: H III).
Handlingarna har om möjligt daterats efter det eller de år balansrevisionen ägt rum och således inte efter det eller de års räkenskaper det gällt. T.ex. 1720-talsräkenskaper kan ha reviderats på 1750-talet. Handlingarna har då daterats 1750-talet.
Serien omfattar räkenskaper in- sända av skogsstatens befatt- ningshavare (skogvaktare, hejderidare m.m. rörande förrättningar på regala skogar). Motsvarande serie åren 1705-1718 återfinnes i skånska guverne- mentskontorets arkiv ser G XII: 8-10.
För handläggande av ärenden rörande kyrkliga räkenskaper fanns t.o.m. 1752 inom länsstyrelsens ram ett särskilt kyrkokontor. Detta förestods av en kyrkobokhållare. Under perioden 1687-1718 kallas kontoret "Skånska kyrkokontoret" och omfattade hela Skåne. Fr.o.m. länsstyrelsernas inrättande 1719 inrättades ett "Malmöhus läns kyrkokontor". Över dessa båda arkivbildare är särskilda förteckningar upprättade. - Malmöhus läns kyrkokontor upphörde med utgången av 1752, då kyrkobokhållarsysslan indrogs och hans åligganden lades under landskamreraren och landskontoret utom avseende skol- och hospitalsärenden som under några år därefter sköttes av en särskild skol- och hospitalsbokhållare. (Jfr Kmts resolution på prästerskapets allm. besvär 7 juli 1752 § 14 samt Kmts skriv. 1754-03-29 samt akt i Malmöhus läns landskontors arkiv D IV a: 12). Lantkyrkoräkenskaper för tiden före 1753 återfinnes sålunda i förteckningarna över skånska kyrkokontoret och Malmöhus läns kyrkokontor.
För tiden före 1750: se förteck- ningar över Skånska kyrkokon- torets arkiv och Malmöhus läns kyrkokontors arkiv. (Jfr ingres- sen till ser G X aa). Serien har upphört.
Kommissionen hade att handlägga en ny indelning av de båda skånska kavalleriregementenas rusthåll. Instruktionen är daterad den 9 juni 1726. Medlemmar var lag- mannen Johan Palmfeldt, revi- sionssekreteraren Erik Ehrencrona samt landskamrerarna Johan Laurel och Törne Brandt. Kommis- sionen började sin verksamhet hösten 1727. Den avslutade sitt uppdrag i augusti 1729. (Se Åberg, Alf: Indelningen av rytteriet i Skåne, åren 1658-1700 sid 247 ff). - Det indelningsverk som varit resultatet av kommissionens verksamhet finnes - vad beträffar Malmhus län - ovan under sign. G I a: 1. För Kristianstads län: ser. G I a i Kristianstads läns landskontors förteckning.
Helgonskylden var en i Skåne, Halland och Blekinge sedan medel- tiden (1200-talet) utgående skatt avsedd för skilda ecklesiastika ändamål. En del av denna utlaga var avsedd för avlöning av klockarna i församlingarna både i deras egenskap av kyrkosångare och som lärare för socknens barn. Även städernas skolor gjorde anspråk på del i denna part av helgonskylden. - Kommissionen kom att arbeta med fördelningen av helgonskyldsmedlen mellan klockarna inbördes och mellan klockarna och stadsskolorna. - Upphovet var "Kmts brev den 23 sept. 1736 och uppdraget att "projektera en Jemkning emillan Klockarne och Scholae Betjenterne här i Skåne". Kom- missionen omfattade hela Skåne och bestod av medlemmar från såväl Malmöhus som Kristianstads län. Den inledde sitt arbete 1737-02-22. - 1737 års arbete återupptogs 1740.