Konstitutionsutskottet skulle, enligt §§ 38 och 57 i riksdagsordningen, behandla frågor rörande rikets grundlagar. Under 1900-talet tillkom åtskilliga till grundlagarna närstående frågor och ärenden, till utskottets ansvarsområde. Utskottet skulle också med vissa undantag granska statsrådsprotokollen samt anmäla anmärkningar mot statsråd till riksdagen enligt §§ 105-107 i regeringsformen, eller yttra sig över sådana anmärkningar som inkommit från riksdagsledamot eller andra utskott.
Vid utskottsbehandlingen av sådana så kallade dechargeärenden gällde sekretess eftersom statsrådsprotokollen alltsedan 1809 var hemliga i femtio år och efter 1937 med vissa undantag i två år. En separat serie för protokoll i dechargeärenden började föras 1894, se utskottets allmänna protokoll (A 1) 13 februari 1894 § 4, 16 februari 1894 § 4 och 19 februari 1894 § 3.
Konstitutionsutskottet skulle dessutom fungera som skiljedomare om det uppstod oenighet mellan kamrarna om någon utskottsremiss eller mellan en kammare och dess talman.
Konstitutionsutskottet skulle, enligt §§ 38 och 57 i riksdagsordningen, behandla frågor rörande rikets grundlagar. Under 1900-talet tillkom åtskilliga till grundlagarna närstående frågor och ärenden, till utskottets ansvarsområde. Utskottet skulle också med vissa undantag granska statsrådsprotokollen samt anmäla anmärkningar mot statsråd till riksdagen enligt §§ 105-107 i regeringsformen, eller yttra sig över sådana anmärkningar som inkommit från riksdagsledamot eller andra utskott.
Vid utskottsbehandlingen av sådana så kallade dechargeärenden gällde sekretess eftersom statsrådsprotokollen alltsedan 1809 var hemliga i femtio år och efter 1937 med vissa undantag i två år. En separat serie för protokoll i dechargeärenden började föras 1894, se utskottets allmänna protokoll (A 1) 13 februari 1894 § 4, 16 februari 1894 § 4 och 19 februari 1894 § 3.
Konstitutionsutskottet skulle dessutom fungera som skiljedomare om det uppstod oenighet mellan kamrarna om någon utskottsremiss eller mellan en kammare och dess talman.
Serien inbunden. Ryggetiketten anger "Protokoll" till och med 1918, därefter "Allmänna protokoll". För protokoll i dechargeärenden från 1894, se serie A 2. I serien ingår också andra handlingar. Serien är mikrofilmad. Mikrofilmen ej påträffad december 2018.
Serien inbunden. Utskottets protokoll och handlingar rörande granskning av statsrådsprotokollen, som enligt 2 § 4 mom. 1812 års tryckfrihetsförordning, inte fick offentliggöras förrän efter tidigast 50 år. För 1867-1993, se serie A 1. Protokollen 1894-1952 är mikrofilmade. Mikrofilmen ej påträffad december 2018.
Serien inbunden. Serien omfattar i huvudsak justerade koncept till utgående skrivelser och betänkanden samt reservationer i original. Från 1886 bildar koncepten till utgående skrivelser ("registratur") och till betänkanden ("utlåtanden") separata avdelningar inom varje band. För vissa perioder finns också förslag till riksdagsskrivelser.
Serien inbunden om ej annat anges. Volym 3-8 har ryggetikett "Diarium över propositioner och motioner hänvisade till Konstitutionsutskottet". Lucka 1864, 1881-1917, 1940-1944, 1955-1965 och 1967-1968.
Serien inbunden. Volym 2-6 har ryggetikett "Diarium över Konstitutionsutskottets utlåtanden och memorial". Lucka 1861, 1864, 1881-1917, 1939-1944 och 1955-1970.
Serien i arkivkartong. Innehåller från 1856 även anteckningar om ärendenas behandling hos ständerna och i kamrarna. Förteckningen är upprättad i efterhand.
Serien inbunden. Redogörelse för samt anteckningar om hur stats- och bevillningsutskottens samt de sammansatta och särskilda utskotten under riksdagarna 1867-1892 behandlat frågor gällande tillämpningen av bestämmelserna i 69 och 71 §§ i 1809 års regeringsform och 65 § i 1866 års riksdagsordning angående gemensamma omröstningar.
Serien i arkivkartong. Promemorior om utlåtanden, memorial och motioner m.m. För promemorior om motioner, se även serie F 4. Volymerna innehåller även odaterade promemorior och vissa andra handlingar.