Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Tryckfrihetskommittén

Riksdagens ombudsmän och revisorer

Tryckfrihetskommittén 1810 - 1949
Tillhör Riksdagens ombudsmän och revisorer

INLEDNNG
Tryckfrihetskommittén hade sin upprinnelse i paragraf 108 av 1809 års regeringsform, som i sin ursprungliga lydelse stadgade:

"Till tryckfrihetens vård skola riksens ständer vid hvarje riksdag förårdna sex för kunskaper och lärdom kända män jemte justitieombudsmannen, som bland dem före ordet. Desse kommitterade, af hvilka två utom justitieombudsmannen skola vara lagfarne, äge sådan befattning att, i händelse någon författare eller boktryckare innan tryckningen sjelf öfverlemnar dem en skrift och begär deras yttrande, huruvida åtal derå efter tryckfrihetslagen kan äga rum, skola justitieombudsmannen och minst trenne kommitterade, hvaraf en lagfaren, ett sådant yttrande skriftligen afgifva. Förklara de deruti, att skriften må tryckas, vare då både författare och boktryckare från allt ansvar frie, och ligge det å kommiterade. Desse kommiterade skola väljas af riksens ständer genom sex af hvarje stånd utsedde elektorer, som röste samfält och icke ståndsvis. Afgår emellan riksdagarne någon af de kommiterade, välje de öfrige en behörig man att det lediga rummet intaga".

Paragrafen, som hade ändrats 1828-1830, 1865 och 1921 i anslutning till samtidigt företagna ändringar i riksdagsordningarna, utgick 1949, i samband med den nya tryckfrihetsförordningens tillkomst. Sin egentligen viktigaste uppgift hade kommittén fått först 1909, då i den gamla tryckfrihetsförordningen tillades några moment, vari stadgades att indragningar av påträffade antimilitaristiska trycksaker vid militära förband eller på flottans fartyg skulle underställas kommitténs prövning. Under en period på 1800-talet hade kommittén också varit ålagd en annan, för dess övriga verksamhet helt främmande uppgift: Att svara för riktig tryckning (med korrekturläsning) av grundlagar, riksdagsbeslut och riksdagshandlingar som ej hunnit tryckas före riksdagens avslutning. För kommitténs tillkomsthistoria, organisation, uppgifter och tidigare verksamhet, se för övrigt monografi av Nils Alexandersson i Sveriges Riksdag, sextonde bandet (Stockholm 1935). När kommittén 1949 avskaffades, hade den varit helt utan ärenden i sju år.

Arkivet levererades från Riksdagens ombudsmannaexpedition till Riksarkivet i augusti 1969 och maj 1974, och har uppordnats och förtecknats i Riksarkivet.

Eftersom Justitieombudsmannen var kommitténs ordförande hör arkivet mycket nära samman med dennes, och akterna har införts och åsatts nummer i dennes diarier. (Eventuellt felande handlingar bör därför främst sökas i JO:s arkiv). De har även antecknats i de alfabetiska registren till diarierna, 1905-1908 och 1912-1922 med benämningen "Kommitterade till tryckfrihetens vård" under bokstaven K, 1909-1911 och 1923-1942 med nuvarande benämning under bokstaven T (fr.o.m. 1919 förekommer särskilt uppslag under respektive bokstav).

Kommitténs berättelser över sin verksamhet återfinnes från 1928-1930 i riksdagstrycket, där de brukat inflyta närmast efter Justitieombudsmannens årsberättelser.

 Serier (8 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
APROTOKOLL
Läsesal
 
A IProtokoll och utgående skrivelser i konceptSerien i arkivkartong.

1811. Ingår i volym 6 Konceptprotokoll.
1848-1858. Ingår i volym 7 Konceptprotokoll.		 
A IIProtokoll i renskrift, samt registraturSerien inbunden. 
BKONCEPT OCH REGISTRATUR 
CDIARIER 
DFÖRTECKNINGAR 
EAKTER (= koncept och inkomna handlingar)Serien i arkivkartong. 
FSTRÖDDA HANDLINGARSerien i arkivkartong.