HISTORIK Den privata skolan Tekniska Institutet grundades av Gustaf Goldkuhl 1921. Under den första höstterminen var elevantalet 87 fördelade på två klasser i dagskolan och två i aftonskolan. Vårterminen 1923 utexaminerades skolans första 8 ingenjörer. Syftet med skolan var att ge elever med endast folkskola och som hade flera års yrkesverksamhet möjlighet att på kort tid nå fram till en lägre teknisk ingenjörsexamen. Med det programmet var skolan banbrytande och fick flera enskilda skolor som efterföljare, bl a Stockholms Tekniska Institut år 1924 (arkivförteckning nr 2804). Det skulle dröja till 1940-talet innan teknisk utbildning med samma innehåll ordnades i kommunal regi, och ända till 1960-talet innan motsvarande vuxenutbildning anordnades. Redan från början var Tekniska Institutet en utpräglad vuxenutbildningsanstalt.
Tekniska Institutets hade länge lokaler vid Mäster Samuelsgatan 19. Fastigheten Nybrogatan 8 inköptes 1939. Efter ombyggnadsarbeten togs huset successivt i bruk tiden 1/10 1939-1/11 1941. Skolans adresser, se nästa sida.
Skolan var organiserad på en dagskola bestående av heltidskurser med undervisning på dagtid och en aftonskola för elever som arbetade och därför bara kunde studera deltid på kvällar. Varje klass omfattade en termin och inte som var vanligt ett läsår, vilket även det var nytt. Sökande med högre grundutbildning än folkskola (grundskola) kunde tas in direkt i klass 2 eller 3 osv. Intagning skedde varje termin. Tekniska Institutet tog även emot utländska elever, särskilt från Finland och Norge.
Tonvikten i undervisningen låg på allmänna naturvetenskapliga ämnen och i övrigt lästes endast sådana ämnen som ansågs vara viktiga för en blivande ingenjör, t ex svenska och tyska. Gustaf Goldkuhl insåg att kontakten med arbetsgivarna var nödvändig och skapade ett kontaktnät med statliga och kommunala verk samt privata företag som hade befattningar att erbjuda de utexaminerade ingenjörerna. ”Institutingenjör” blev ett begrepp på arbetsmarknaden på en ingenjör som utbildats vid skolan.
I mitten av 1940-talet uppnåddes det högsta elevantalet i skolans historia, 1050 elever. Fr o m läsåret 1948/49 erhöll Tekniska Institutet statsbidrag, innan dess hade skolan helt finansierats av elevavgifter. År 1961 överläts skolan från de ursprungliga ägarna, Aktiebolaget Teknikum, till en ideell stiftelse, Stiftelsen Tekniska Institutet. Samtidigt avgick rektor Gustaf Goldkuhl och efterträddes av Björn Birath, verksam till nedläggningen 1979.
Diskussioner om Tekniska Institutets framtid inleddes 1974 i och med att en utredning lades fram angående statsunderstödda privatskolor. Det ansågs inte längre att skolan fyllde något behov då motsvarande utbildning kunde tillgodoses inom den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Ett med tiden vikande elevunderlag var också en bidragande orsak till att Skolöverstyrelsen (SÖ) beslöt att avveckla statsunderstödet fr o m läsåret 1975/76. Eftersom skolan inte kunde fortleva utan bidrag tvingades den lägga ned dagskolan den 31/12 1977 och aftonskolan 30/6 1979. Stiftelsen försattes i likvidation och avvecklades under tiden juli 1979-december 1982 (se A 1:4 och G 1:2).
Kurser Ingenjörsutbildningens facklinjer: · Mekanisk, elektroteknisk, husbyggnadsteknisk, väg- och vattenbyggnadsteknisk ht 1921-ht1977/vt1979 · Värme- och sanitetsteknisk ht 1927-ht 1977/vt 1979 · Flygteknisk 1933-1957 Vägmästarkurs 1928-1967 Yrkeskurser för elinstallatörer (C-behörighet) 1933-ht 1977/vt 1979 Yrkeskurser för elinstallatörer (B-behörighet) 1947-ht 1977/vt 1979
Arkivet Tekniska Institutets arkiv förvarades i en källarlokal, Nybrogatan 8, till juni 2008 då arkivet överlämnades till Stockholms stadsarkiv p g a försäljning av fastigheten. Det helt oordnade och oförtecknade arkivet hade inventerats av Tekniska Institutets Kamratförening, bildad 16/10 1978 och fortfarande verksam. Vid leveransen omfattade arkivet 18 hm, huvudsakligen i pärmar. Efter rensning av kopior och kartongläggning återstår 9 hm samt ca 2 hm bestående av inramade teckningar (serie F 6) och planscher (serie Ö 2 D).
En del handlingar tycks ha gått förlorade, däribland styrelsens protokoll (serie A 1) 1926-1959, men betygskataloger och -journaler (ser. D 3 A-B) m fl handlingstyper är bevarade i sin helhet. I arkivet finns även god information om skolans verksamhet och historia, se årsredogörelser (B 1), skoltidningen Origo (B 5) och handlingar rörande skolans historia (F 4 ). Skolan hade flera föreningar vars handlingar delvis finns bevarade (Ö 1 A-D). Uppgifter om föreningarna förekommer även i serie B 1.
Arkivet har ordnats och förtecknats under september-oktober 2008.
Stockholms stadsarkiv den 22 oktober 2008
Christina Hellgren
Källor: Styrelsens/stiftelsens protokoll 1975-1982 (A 1:4) Årsredogörelser 1924-1961 (B 1:1) Handlingar rörande skolans historia 1931-1971 (F 4)
Kontroll
Skapad
2008-09-03 09:30:09
Senast ändrad
2009-01-27 08:58:36
TEKNISKA INSTITUTET Ht 1921-vt 1979
HISTORIK Den privata skolan Tekniska Institutet grundades av Gustaf Goldkuhl 1921. Under den första höstterminen var elevantalet 87 fördelade på två klasser i dagskolan och två i aftonskolan. Vårterminen 1923 utexaminerades skolans första 8 ingenjörer. Syftet med skolan var att ge elever med endast folkskola och som hade flera års yrkesverksamhet möjlighet att på kort tid nå fram till en lägre teknisk ingenjörsexamen. Med det programmet var skolan banbrytande och fick flera enskilda skolor som efterföljare, bl a Stockholms Tekniska Institut år 1924 (arkivförteckning nr 2804). Det skulle dröja till 1940-talet innan teknisk utbildning med samma innehåll ordnades i kommunal regi, och ända till 1960-talet innan motsvarande vuxenutbildning anordnades. Redan från början var Tekniska Institutet en utpräglad vuxenutbildningsanstalt.
Tekniska Institutets hade länge lokaler vid Mäster Samuelsgatan 19. Fastigheten Nybrogatan 8 inköptes 1939. Efter ombyggnadsarbeten togs huset successivt i bruk tiden 1/10 1939-1/11 1941. Skolans adresser, se nästa sida.
Skolan var organiserad på en dagskola bestående av heltidskurser med undervisning på dagtid och en aftonskola för elever som arbetade och därför bara kunde studera deltid på kvällar. Varje klass omfattade en termin och inte som var vanligt ett läsår, vilket även det var nytt. Sökande med högre grundutbildning än folkskola (grundskola) kunde tas in direkt i klass 2 eller 3 osv. Intagning skedde varje termin. Tekniska Institutet tog även emot utländska elever, särskilt från Finland och Norge.
Tonvikten i undervisningen låg på allmänna naturvetenskapliga ämnen och i övrigt lästes endast sådana ämnen som ansågs vara viktiga för en blivande ingenjör, t ex svenska och tyska. Gustaf Goldkuhl insåg att kontakten med arbetsgivarna var nödvändig och skapade ett kontaktnät med statliga och kommunala verk samt privata företag som hade befattningar att erbjuda de utexaminerade ingenjörerna. ”Institutingenjör” blev ett begrepp på arbetsmarknaden på en ingenjör som utbildats vid skolan.
I mitten av 1940-talet uppnåddes det högsta elevantalet i skolans historia, 1050 elever. Fr o m läsåret 1948/49 erhöll Tekniska Institutet statsbidrag, innan dess hade skolan helt finansierats av elevavgifter. År 1961 överläts skolan från de ursprungliga ägarna, Aktiebolaget Teknikum, till en ideell stiftelse, Stiftelsen Tekniska Institutet. Samtidigt avgick rektor Gustaf Goldkuhl och efterträddes av Björn Birath, verksam till nedläggningen 1979.
Diskussioner om Tekniska Institutets framtid inleddes 1974 i och med att en utredning lades fram angående statsunderstödda privatskolor. Det ansågs inte längre att skolan fyllde något behov då motsvarande utbildning kunde tillgodoses inom den kommunala gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Ett med tiden vikande elevunderlag var också en bidragande orsak till att Skolöverstyrelsen (SÖ) beslöt att avveckla statsunderstödet fr o m läsåret 1975/76. Eftersom skolan inte kunde fortleva utan bidrag tvingades den lägga ned dagskolan den 31/12 1977 och aftonskolan 30/6 1979. Stiftelsen försattes i likvidation och avvecklades under tiden juli 1979-december 1982 (se A 1:4 och G 1:2).
Kurser Ingenjörsutbildningens facklinjer: · Mekanisk, elektroteknisk, husbyggnadsteknisk, väg- och vattenbyggnadsteknisk ht 1921-ht1977/vt1979 · Värme- och sanitetsteknisk ht 1927-ht 1977/vt 1979 · Flygteknisk 1933-1957 Vägmästarkurs 1928-1967 Yrkeskurser för elinstallatörer (C-behörighet) 1933-ht 1977/vt 1979 Yrkeskurser för elinstallatörer (B-behörighet) 1947-ht 1977/vt 1979
Arkivet Tekniska Institutets arkiv förvarades i en källarlokal, Nybrogatan 8, till juni 2008 då arkivet överlämnades till Stockholms stadsarkiv p g a försäljning av fastigheten. Det helt oordnade och oförtecknade arkivet hade inventerats av Tekniska Institutets Kamratförening, bildad 16/10 1978 och fortfarande verksam. Vid leveransen omfattade arkivet 18 hm, huvudsakligen i pärmar. Efter rensning av kopior och kartongläggning återstår 9 hm samt ca 2 hm bestående av inramade teckningar (serie F 6) och planscher (serie Ö 2 D).
En del handlingar tycks ha gått förlorade, däribland styrelsens protokoll (serie A 1) 1926-1959, men betygskataloger och -journaler (ser. D 3 A-B) m fl handlingstyper är bevarade i sin helhet. I arkivet finns även god information om skolans verksamhet och historia, se årsredogörelser (B 1), skoltidningen Origo (B 5) och handlingar rörande skolans historia (F 4 ). Skolan hade flera föreningar vars handlingar delvis finns bevarade (Ö 1 A-D). Uppgifter om föreningarna förekommer även i serie B 1.
Arkivet har ordnats och förtecknats under september-oktober 2008.
Stockholms stadsarkiv den 22 oktober 2008
Christina Hellgren
Källor: Styrelsens/stiftelsens protokoll 1975-1982 (A 1:4) Årsredogörelser 1924-1961 (B 1:1) Handlingar rörande skolans historia 1931-1971 (F 4)
Serien i kart. Med bilagor som bl a utgörs av in- och utgående skrivelser, promemorior, förvaltningsberättelser, revisionsberättelser, stadgar, budget, bokslut och årsredovisningar.
Ritningar över skolfastigheten Sjömannen 4, Nybrogatan 8, förvaras i Byggnadsnämndens arkiv hos Stadsarkivets ritningssektion. Se nr A 103903-103914, år 1880-1973.
Fastighetsförsäkringar 1963-1979, hyreskontrakt 1966-1978 och städkontrakt 1970 ingår i F 3:7.
Elevföreningen Vertex bildades den 10 mars 1922 och bestod av samtliga elever som studerade vid Tekniska Institutet. Vertex var delad i två sektioner med var sin styrelse, en för dagskolan och en för aftonskolan.
Föreningen "V.T. 35" bildades den 21 januari 1934 och var en kamratförening för de ingenjörer som utexaminerades vårterminen 1935. Föreningen upplöstes den 4 december 1980.
Tekniska Institutets Kamratförening bildades den 16 oktober 1978 och är en intresseförening för f d Tekniska Institutets elever. Kamratföreningen är fortfarande verksam.
Vol. 1-5 planscher på väv, rullar. Vol. 6-38 planscher på papp/kartong. Samtliga är odaterade. Förvaras i kart- och ritningsarkivet, NS 465. Vol. 6-32 tillhör den maskintekniska utbildningen.