Redan vid sekelskiftet bildades de första idrottsklubbarna för döva i Sverige. Det dröjde dock till 1913 innan ett eget idrottsförbund stiftades, vilket fick namnet Svenska Dövstummas Idrottsförbund. 1927 ändrades namnet till Svenska Dövstummas Idrottsorganisation. Verksamheten förde en blygsam tillvaro fram till slutet av 1920 - talet då även det internationella utbytet på allvar tog fart. Den framgångsrika period som följde kröntes av arrangerandet av Världsspelen i Stockholm 1939. Från spelen finns bland annat fotografier och en film bevarade.
Under tiden efter andra världskriget bildades allt fler klubbar och SDI: s administrativa ansvar ökade. År 1950 ändrades namnet till Sveriges Dövas Idrottsorganisation. Tiden fram till 1960 - talets slut dominerades dock av ekonomiska svårigheter. Anslutningen till Riksidrottsförbundet 1969 via Handikappidrottsförbundet innebar en viss vändpunkt. Strax innan, 1968 bytte man åter namn, nu till Sveriges Dövas Idrottsförbund.
SDI: s verksamhet kan till stora delar följas väl i arkivmaterialet. Protokollserierna löper med små undantag komplett från 1930, detsamma gäller för korrespondens och inkomna handlingar. Inte överraskande är det dessa samt de ämnesordnade serierna som dominerar arkivbeståndet. Särskilt från de stora internationella tävlingarna har dokumentationen varit omfattande.
Av arkivförteckningen framgår att de olika protokollserierna ibland går in i varandra. Orsaken till detta är att protokollen från början vare sig sorterats kronologiskt eller efter typ av protokoll.
Sveriges Dövas Idrottsförbunds arkiv ordnades och förtecknades första gången 1981. En stor accession och en total omarbetning genomfördes under hösten 1988 i samarbete med arkivkursen vid Stockholms universitet. Nästa accession och en total omarbetning av arkivet skedde ånyo 1993 - 1994. Under vintern 2003 flyttades arkivet från Idrottens Hus i Farsta till Riksarkivet, Arninge. Ännu en gång tillfördes en accession och en genomarbetning av arkivförteckningen gjordes.
Klara Lutti Arkivarie Riksarkivet, Arninge
Handlingar rörande Nordiska Dövas Idrottsförbuns och Nordiska Baltiska Dövidrottsförbundet. finns i serierna F7a och F7d. För historik se serieanmärkning. 2009-02-06/Maud Almström Blom
En ny accession tillkom SDI:s arkiv 2007-11-12. Efterleveransen ordnades och förtecknades mellan 2008-04-01 och 2008-05-29. Materialet i efterleveransen sträcker sig från 1989-2007. Den största delen av leveransen är handlingar från 2003-2005, protokoll och utskottens handlingar m.m. Materialet före 2000 är till exempel avtal 1996- 2006 och SDI:s bordtennisprotokoll 1995-2001.
Benämningen Sveriges Dövas Idrottsförbund (hädanefter SDI) kvarstod till 2007, sedan byttes namnet till Svenska Dövidrottsförbundet 27 maj 2007.
SDI:s organisatoriska struktur har förändrats under 2000-talet. Utskottsindelningen har ändrats och Administrationsutskottet, ADMU, har tillkommit. Swedish Deaflympic Committee, SDC, som har ansvaret för Deaflympics, har också tillkommit.
Organiseringen av idrottsverksamheten har också förändrats. Idrottsverksamheter är det nya namnet på Idrottskommittéerna. SDI är paraplyorganisation för Dövidrottsverksamheterna, under dem ligger Specialidrotter, Dövidrottsdistriktsförbund och Idrottsföreningar. Specialidrotter har sedan tre undergrupper, Idrottsverksamheter, Associerade verksamheter och Specialassocierade verksamheter.
Idrottsverksamheter bedriver och administrerar dövidrott inom SDI och väljer själva sin styrelse samt ordförande från sina idrottsföreningar, de lyder under SDI: s stadgar, riktlinjer och normer och har rösträtt vid SDI: s förbundsmöten och redovisar till förbundet.
Associerade verksamheter är egna juridiska organisationer inom SDI. De ska följa SDI: s stadgar, riktlinjer och normer, de har rösträtt vid SDI: s förbundsmöten och redovisar till förbundet. I dessa ingår från 2003- 2007; Sveriges Dövas Bangolf och Sällskapet Döva Golfare, som bildades 1989 och bytte namn till Svensk Dövgolf 2006. Hela materialet från Sällskapet Döva Golfare i efterleveransen har ordnats som associerad specialidrott, även innan begreppet uppkom inom SDI. Orsaken till detta är att sambandet mellan SDI och Sällskapet Döva Golfare är oklart innan 2003 och att materialet ändå bör ligga tillsammans.
Specialassocierade verksamheter är egna juridiska organisationer inom SDI som följer SDI: s stadgar, riktlinjer och normer, de har inte rösträtt vid SDI: s förbundsmöten och redovisar till SDI. Dövidrottsdistriktsförbunden bistår de lokala föreningarna. De fem distrikten är; Norrländska Dövidrottsförbundet, Östsvenska Dövidrottsförbundet, Mellansvenska Dövidrottsförbundet, Dövidrottsförbundet, Västsvenska Dövidrottsförbundet samt Sydsvenska Dövidrottsförbundet.
De specialidrotter, dövidrottsdistriktsförbund och idrottsföreningar som tillkommit på grund av organisationsförändringarna har inte avkastat så mycket material, det är dock viktigt att förteckningen avspeglar de organisatoriska förändringarna så långt som möjligt. Materialet från dessa står att återfinna i serierna E 1 Inkomna verksamhetsberättelser och F 23 Handlingar rörande Specialidrotter.
Ebba Södersten, 2008-05-27 Student, Magisterkursen i Arkivvetenskap, Masterprogrammet i ABM, Uppsala Universitet, läsåret 2007 - 2008.
Ny leverans på 2,5 hyllmeter tillfördes arkivet 2017.
Allmän anmärkning
Arkivet innehåller även 2,5 hm oförtecknade handlingar.
Tillgänglighet
Deposition
Nej
Kontroll
Skapad
2004-02-16 00:00:00
Senast ändrad
2020-10-13 11:09:25
Redan vid sekelskiftet bildades de första idrottsklubbarna för döva i Sverige. Det dröjde dock till 1913 innan ett eget idrottsförbund stiftades, vilket fick namnet Svenska Dövstummas Idrottsförbund. 1927 ändrades namnet till Svenska Dövstummas Idrottsorganisation. Verksamheten förde en blygsam tillvaro fram till slutet av 1920 - talet då även det internationella utbytet på allvar tog fart. Den framgångsrika period som följde kröntes av arrangerandet av Världsspelen i Stockholm 1939. Från spelen finns bland annat fotografier och en film bevarade.
Under tiden efter andra världskriget bildades allt fler klubbar och SDI: s administrativa ansvar ökade. År 1950 ändrades namnet till Sveriges Dövas Idrottsorganisation. Tiden fram till 1960 - talets slut dominerades dock av ekonomiska svårigheter. Anslutningen till Riksidrottsförbundet 1969 via Handikappidrottsförbundet innebar en viss vändpunkt. Strax innan, 1968 bytte man åter namn, nu till Sveriges Dövas Idrottsförbund.
SDI: s verksamhet kan till stora delar följas väl i arkivmaterialet. Protokollserierna löper med små undantag komplett från 1930, detsamma gäller för korrespondens och inkomna handlingar. Inte överraskande är det dessa samt de ämnesordnade serierna som dominerar arkivbeståndet. Särskilt från de stora internationella tävlingarna har dokumentationen varit omfattande.
Av arkivförteckningen framgår att de olika protokollserierna ibland går in i varandra. Orsaken till detta är att protokollen från början vare sig sorterats kronologiskt eller efter typ av protokoll.
Sveriges Dövas Idrottsförbunds arkiv ordnades och förtecknades första gången 1981. En stor accession och en total omarbetning genomfördes under hösten 1988 i samarbete med arkivkursen vid Stockholms universitet. Nästa accession och en total omarbetning av arkivet skedde ånyo 1993 - 1994. Under vintern 2003 flyttades arkivet från Idrottens Hus i Farsta till Riksarkivet, Arninge. Ännu en gång tillfördes en accession och en genomarbetning av arkivförteckningen gjordes.
Klara Lutti Arkivarie Riksarkivet, Arninge
Handlingar rörande Nordiska Dövas Idrottsförbuns och Nordiska Baltiska Dövidrottsförbundet. finns i serierna F7a och F7d. För historik se serieanmärkning. 2009-02-06/Maud Almström Blom
En ny accession tillkom SDI:s arkiv 2007-11-12. Efterleveransen ordnades och förtecknades mellan 2008-04-01 och 2008-05-29. Materialet i efterleveransen sträcker sig från 1989-2007. Den största delen av leveransen är handlingar från 2003-2005, protokoll och utskottens handlingar m.m. Materialet före 2000 är till exempel avtal 1996- 2006 och SDI:s bordtennisprotokoll 1995-2001.
Benämningen Sveriges Dövas Idrottsförbund (hädanefter SDI) kvarstod till 2007, sedan byttes namnet till Svenska Dövidrottsförbundet 27 maj 2007.
SDI:s organisatoriska struktur har förändrats under 2000-talet. Utskottsindelningen har ändrats och Administrationsutskottet, ADMU, har tillkommit. Swedish Deaflympic Committee, SDC, som har ansvaret för Deaflympics, har också tillkommit.
Organiseringen av idrottsverksamheten har också förändrats. Idrottsverksamheter är det nya namnet på Idrottskommittéerna. SDI är paraplyorganisation för Dövidrottsverksamheterna, under dem ligger Specialidrotter, Dövidrottsdistriktsförbund och Idrottsföreningar. Specialidrotter har sedan tre undergrupper, Idrottsverksamheter, Associerade verksamheter och Specialassocierade verksamheter.
Idrottsverksamheter bedriver och administrerar dövidrott inom SDI och väljer själva sin styrelse samt ordförande från sina idrottsföreningar, de lyder under SDI: s stadgar, riktlinjer och normer och har rösträtt vid SDI: s förbundsmöten och redovisar till förbundet.
Associerade verksamheter är egna juridiska organisationer inom SDI. De ska följa SDI: s stadgar, riktlinjer och normer, de har rösträtt vid SDI: s förbundsmöten och redovisar till förbundet. I dessa ingår från 2003- 2007; Sveriges Dövas Bangolf och Sällskapet Döva Golfare, som bildades 1989 och bytte namn till Svensk Dövgolf 2006. Hela materialet från Sällskapet Döva Golfare i efterleveransen har ordnats som associerad specialidrott, även innan begreppet uppkom inom SDI. Orsaken till detta är att sambandet mellan SDI och Sällskapet Döva Golfare är oklart innan 2003 och att materialet ändå bör ligga tillsammans.
Specialassocierade verksamheter är egna juridiska organisationer inom SDI som följer SDI: s stadgar, riktlinjer och normer, de har inte rösträtt vid SDI: s förbundsmöten och redovisar till SDI. Dövidrottsdistriktsförbunden bistår de lokala föreningarna. De fem distrikten är; Norrländska Dövidrottsförbundet, Östsvenska Dövidrottsförbundet, Mellansvenska Dövidrottsförbundet, Dövidrottsförbundet, Västsvenska Dövidrottsförbundet samt Sydsvenska Dövidrottsförbundet.
De specialidrotter, dövidrottsdistriktsförbund och idrottsföreningar som tillkommit på grund av organisationsförändringarna har inte avkastat så mycket material, det är dock viktigt att förteckningen avspeglar de organisatoriska förändringarna så långt som möjligt. Materialet från dessa står att återfinna i serierna E 1 Inkomna verksamhetsberättelser och F 23 Handlingar rörande Specialidrotter.
Ebba Södersten, 2008-05-27 Student, Magisterkursen i Arkivvetenskap, Masterprogrammet i ABM, Uppsala Universitet, läsåret 2007 - 2008.
Ny leverans på 2,5 hyllmeter tillfördes arkivet 2017.
Innehåller verksamhetsberättelser från Dövidrottsdistrikt som var en ny lokal organisering inom SDI from 2003 och från Specialidrotter (också nytt 2003).
Tidigare benämningar; Internationella dövstumspelen och Världsspelen. Med korrespondens, deltagarförteckningar, anmälningar, resultat, program m. m. From. 2002 innehåller serien handlingar rörande Swedish Deaflympics Committee, förkortas SDC.
Det första utbytet mellan föreningarna på utländsk mark År 1905 utmanades den året tidigare bildade klubben Dövstumania (nuvarande Dövania) i Köpenhamn, vilket den 9 september inbjöd surdarna till Köpenhamn. Tävlan skedde endast i två idrottsgrenar brottning och viktlyftning
Så började NBDI Detta var Surds första glansperiod och då med C. Dan Andersson som ordförande. Han lade ned ett idogt arbete på klubbens utveckling. Han var också initiativtagare till de första internationella tävlingarna. Instiftandet av det nordiska vandringspriset "Surdpokalen" ryckte upp idrottsintresset och verksamheten och som även bidragit till stiftandet av många nya idrottsklubbar för döva under tiden 1906 - 1910 i både Sverige, Finland, Norge och Danmark.
Surdpokalen tände internationella tävlingar De dövstumma (döva) i Sverige kunde räknas som idrottsrörelsens pionjärer. Man hade inte ett landsförbund och ett nordiskt idrottsförbund men en aktiv idrottsrörelse. Vandringspriset var Surdpokalen 1906 - 1910.
Nordiska Internationella tävlingar år 1906 - 1914 År 1906 uppsattes Surdpokalen, om vilket göteborgarna kämpade mot danskar, norrmän och finländare då det arrangerades i Göteborg. De sannolikt första internationella tävlingarna för dövstumma i hela världen var 1906 i Göteborg. Tyskland, Österrike, England och Frankrike var inbjudna men det blev bara de nordiska länderna som deltog. År 1910 lyckades surdarna vinna tävlingen för tredje gången och därmed lägga beslag på den åtråvärda pokalen för alltid. IK Surd hade en mycket stark period åren 1906 fram till 1914, då första världskriget kom och lade sin förödande hand över idrotten, inte bara i de krigshärjade länderna utan också i det neutrala Sverige.
Förberedelser för ett regionförbund (Norden) C. Dan Andersson var ordförande i kommittén för bildandet av ett nordiskt idrottsförbund för döva år 1910 - 1912 och har nu senast tagit initiativet till Svenska Dövstummas Idrottsförbund (nuvarande Svenska Dövidrottsförbundet) år 1913. År 1910 i Köpenhamn valdes en arbetsgrupp för bildandet av ett nordiskt idrottsförbund för döva. År 1910 uppkom tanken på ett idrottsförbund för döva i Norden. Två år senare i efter Olympiska spelen den 29 jui - 22 juli, 1912 i Stockholm bildades förbundet som antog namnet Nordiska Dövstummas Idrottsförbund den 5 augusti 1912. Det var ovanligt att ett nordiskt idrottsförbund kom till stånd när de fåtaliga klubbarna i de nordiska länderna inte hunnit med att slå sig ihop om egna idrottsförbund. Under andra nordiska dövstumkongressen (den nordiska kongressen för döva) i Stockholm den 4 - 7 augusti 1912 anordnades även idrottstävlingar mellan Nordens dövidrottsmän.
Bildandet av Nordiska Dövstummas Idrottsförbund (NDI elller NDIF) Nordiska Dövstummas Idrottsförbund (nuvarande Nordiska Baltiska Dövidrottsförbundet, NBDI) bildades den 5 augusti år 1912 efter godkännande av stadgar. Vid den första nordiska dövstumkongressen (Nordiska kongressen för döva) i Köpenhamn år 1907 beslöts att förlägga andra nordiska dövstumkongressen till Stockholm den 4 - 7 augusti år 1912.
Nordiska Dövstummas Idrottsförbundets första stadgar år 1912 NDI var till för att främja idrotten mellan Nordens dövas idrottsklubbar. Dessa stadgar träda i kraft år 1912. Samtliga länder har föreningar som är anslutna till Nordiska Dövstummas Idrottsförbund 3 idrottsklubbar i Sverige 3 idrottsklubbar i Danmark 10 idrottsklubbar i Finland 3 idrottsklubbar i Norge. Vid NDIs Idrottsmöte den 28 juli 1952 i Oslo, Norge beslöts, att organisationens namn "Nordiska Dövstummas Idrottsförbund" skulle ändras till "Nordiska Dövas Idrottsförbund". Ordet dövstum, som förekommer i stadgarna skall nu ersättas av ordet döv. Förbundets nuvarande namn, Nordiska Baltiska Dövidrottsförbundet, fastställdes i juni år 1998.
Bakgrund om Baltiska ländernas medlemskap Baltiska ländernas historia beträffande medlemskap hos Nordiska Dövas Idrottsförbund, NDI. Dessa länder var helt självständiga före andra världskriget och tiden efter kriget då Sovjets ockupation av länderna upphörde. Numera råder självständighet för länderna. Vid Nordiska Baltiska konferensen i Oslo, Norge den 20 - 22 november 1992 behandlades medlemskap i NDI för de Baltiska länderna. Det beslutades vid NDI:s idrottsmöte 1998 att revidera och anpassa mästerskapbestämmelserna för Nordiska Baltiska Dövidrottsförbundet, NBDI. Redan vid idrottsmötet i Bergen år 1995 beslutade NDI att NBDIs stadgar skulle översättas till engelska. Nordiska idrottsverksamheten förändrades under 1990-talet då de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen, var villiga att samarbeta med de nordiska länderna i idrottstävlingarna. Namnet på NDI byttes till NBDI. Orsaken till förändringen var den förminskade idrottsverksamheten och många inställda tävlingar i Norden. Dess främsta syfte i verksamheten var att satsa på tävlingar för ungdomar under 20 år. 2009-02-06 Urban Mesch/mab
Volym 29 och 34 - 39 innehåller handlingar rörande "Projekt Handslaget", som pågick mellan 2004 och 2007, då SDI: s medlemsföreningar kunde söka anslag av Riksidrottsförbundet, via SDI centralt. PIMU administrerade anslagen inom SDI. De söktes på årsbasis.
Serien innehåller handlingar rörande bland annat personals löner och pension, för vidare personalfrågor se, volym F 17 Handlingar rörande personalfrågor.
Serie Z 1 förvaras på Enheten för teknikberoende medier på Riksarkivet i Marieberg.Volym 8 innehåller CD, DVD och 2,5 tums disketter, ordnade enligt löpnummer 1- 13.