I landskansliet ingick försvarsavdelningen/civilförsvarssektionen 1936-1958.
Från 1959 till den 30 juni 1971 var länsstyrelserna indelade i olika arkivbildande sektioner varav civilförsvarssektionen var en. Civilförsvarssektionens enhetsbeteckning var IV. I civilförsvarssektionens hemliga handlingar ingår även försörjningssektionen och sektionen för ekonomisk försvarsberedskap.
Den1 juli 1971 infördes en ny indelning av länsstyrelserna i olika arkivbildande enheter varför civilförsvarssektionen då gick över till försvarsenheten och fick enhetsbeteckningen 12. I de offentliga handlingarna ingår även en ärendegrupp från statens pris- och kartellnämnd som betecknas 12.10.
Den 31 december 1987 upphörde länsstyrelsens uppdelning i olika arkivbildande enheter för att bli en arkivbildare. Försvarsenheten uppgick därför i länsstyrelsen och upphörde att ensam vara en arkivbildande myndighet.
Försvarsenheten existerade under åren 1971-1987 och var en del av planeringsavdelningen. Arkivet består även av ett hemligt arkiv som även fortsatt förvaras hos Länsstyrelsen i Södermanlands län. Enhetens uppgift var att sköta angelägenheter gällande civilt försvar i länet. Försvarsenheten har även haft ADB-registrering med direktaccess till Räddningsverket.
Arkivbildarhistorik
Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen är den högsta statliga myndigheten i varje län. Länsstyrelsens chef är landshövdingen. När länsstyrelserna infördes 1634 fick de en mycket stark maktställning. Landshövdingen betraktades som kungens ställföreträdare ute i landet. Långt in på 1900-talet användes oftast beteckningen K. M:ts befallningshafvande, inte länsstyrelse.
Södermanlands län kallades under 1700- och 1800-talen ofta Nyköpings län.
Under loppet av 1900-talet överfördes många av länsstyrelsens tidigare uppgifter till fristående myndigheter. Dessutom fick många andra statliga myndigheter avdelningar på länsnivå. Länsstyrelsens roll har förändrats. Den skall nu inte bara företräda statsmakten i länet, utan även tillvarata länets intressen gentemot staten och verka för utveckling av länets näringsliv.
Från 1600-talet till 1950-talet bestod länsstyrelserna av två huvudavdelningar med egna arkiv: landskontor och landskansli. I princip ägnade sig landskontoret åt mantalsskrivning och skatter, landskansliet åt alla andra frågor. Militära ärenden förekom på båda avdelningarna.
Den första större omorganisationen skedde på 1950-talet. Landskansliet indelades i allmänna sektionen, socialsektionen, civilförsvarssektionen och planeringssektionen. 1967 tillkom en naturvårdssektion. Landskontoret delades upp på kameralsektionen, taxeringssektionen och uppbördssektionen. 1971 upphörde sektionerna och ersattes med avdelningar och enheter. Hela skatteverksamheten överfördes 1987 till nya länsskattemyndigheter.
Tillgänglighet
Sekretess
Delvis
Upphovsrätt
Upphovsmannen
Hänvisningar
Reproducerat
Nej
Kontroll
Skapad
2023-06-30 00:00:00
Senast ändrad
2023-09-27 12:55:16
I landskansliet ingick försvarsavdelningen/civilförsvarssektionen 1936-1958.
Från 1959 till den 30 juni 1971 var länsstyrelserna indelade i olika arkivbildande sektioner varav civilförsvarssektionen var en. Civilförsvarssektionens enhetsbeteckning var IV. I civilförsvarssektionens hemliga handlingar ingår även försörjningssektionen och sektionen för ekonomisk försvarsberedskap.
Den1 juli 1971 infördes en ny indelning av länsstyrelserna i olika arkivbildande enheter varför civilförsvarssektionen då gick över till försvarsenheten och fick enhetsbeteckningen 12. I de offentliga handlingarna ingår även en ärendegrupp från statens pris- och kartellnämnd som betecknas 12.10.
Den 31 december 1987 upphörde länsstyrelsens uppdelning i olika arkivbildande enheter för att bli en arkivbildare. Försvarsenheten uppgick därför i länsstyrelsen och upphörde att ensam vara en arkivbildande myndighet.
Serien gallrad med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 808.
Utbildnings- och övningsregister över civilförsvarspersonal 1971-1984. Inaktuella uppgifter gallras. Serien övergår till ADB-registrering 1984.
Personalregister över inskriven civilförsvarspersonal. 1971-1984. Inaktuella kort gallras. Serien övergår till ADB-registrering 1984.
Personuppgifter för inskrivning i civilförsvaret. 1971-1987. Uppgifterna gallras vid avregistrering. Serien överförd den 1 januari 1988 till serie D 16 u.
Hundregister 1971-1984. Inaktuella kort gallras. Serien upphörd.
Fordonsregister 1971-1987. Inaktuella kort gallras. Serien överförd den 1 januari 1988 till serie D 16 u.
Listor från civilförsvarsstyrelsen rörande organisation och personal 1971-1987. Gallras när ny lista inkommit. Serien överförd den 1 januari 1988 till serie D 16 u.
Listor från civilförsvarsstyrelsen rörande material 1971-1987. Gallras när ny lista inkommit. Serien överförd den 1 januari 1988 till serie D 16 u.
Serien gallrad med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 808.
Personuppgifter och krigsplaceringsbesked för personal i länsstyrelsens krigsorganisation 1971-1987. Uppgifterna makuleras när krigsplaceringen upphävts. Serien överförd den 1 januari 1988 till serie D 16 u.
Personavier för inskrivning i länsstyrelsen krigsorganisation 1971-1987. Gallras vid inaktualitet. Serien överförd den 1 januari 1988 till serie D 16 u.
1971-1987 Följande ärendegrupper 12.04, 12.11, 12.16, 12.21, 12.22, 12.23, 12.24, 12.25, 12.16, 12.31, 12.32, 12.34, 12.35, 12.41, 12.42, 12.50, 12.51 och 12.80 har gallrats med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 805 och nr 937. Gallringsfrist: 10 år.
1979-1987 Ärendegrupp 12.12 (inkl koncept) har gallrats med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut nr 805 och 1985:9. Gallringsfrist: 5 år.