Samtidigt som Kungliga fångvårdsstyrelsen inrättades 1825 beslöts att det gamla fängelset för tiggare och lösdrivare, Rasp- och spinnhuset på Långholmen, skulle läggas ned och ersättas av två s.k. korrektionsinrättningar. Båda öppnades 1827. Natten mellan den 12 och 13 juli 1827 flyttades därför alla kvinnliga fångar från Långholmen till Norra korrektionsinrättningen på Norrmalm. Kvinnorna fraktades på pråmar under överinseende av fångvårdsstyrelsens chef. Det berättas att flytten följdes av många åskådare utmed stränderna trots den sena timmen.
Södra korrektionsinrättningen (f.d. rasphuset) för manliga fångar blev kvar på Långholmen och fick senare namnet Centralfängelset Långholmen (arkivförteckningsnummer 1694). Norra korrektionsinrättningen (f.d. spinnhuset) för kvinnliga fångar förlades till det gamla tukthusets tomt belägen vid norra sidan av nuvarande Norra Bantorget intill Allmänna barnhuset Tomten sträckte sig vid den tiden västerut ända till Barnhusviken. Fängelset, som upphörde 1896, har haft följande officiella namn: Norra allmänna arbets- och korrektionsinrättningen i Stockholm 1828-1842, Allmänna arbets- och korrektionsinrättningen å Norrmalm 1843-1848, Allmänna straff- och arbetsfängelset för kvinnor 1849-1886, Centralfängelset på Norrmalm 1887-1896. (Lista över fängelsechefer m.fl. befattningshavare se inledningens sista sida.)
Fängelset hade plats för ca 300 kvinnliga fångar som kom från hela landet. De flesta av dem var arbetsfångar som saknade anställning och därför ålagts tvångsarbete för lösdriveri, huvudsakligen prostitution. Straffångarna var sådana som dömts till längre straff än två år, oftast för upprepade stölder eller barnamord. År 1849 skildes fångkategorierna arbetsfångar och straffångar åt. Den första kategorin tillhörde "tvångsarbetsanstalten" och den senare "straffängelset eller "centralfängelset".
I Norrmalmsfängelset tillverkades bland annat bomullstyger och yllevaror samt syddes fångkläder och sängkläder till andra svenska fängelser. En del varor framställdes också åt enskilda företag och privata sömmerskor. Stränga regler rådde på kvinnofängelset och brott mot reglerna var vanligare här än på andra fängelser. Till exempel var det förbjudet att ha kontakt med andra fångar med tal, tecken eller brev. Det var också förbjudet att störa stillheten med skratt eller sång. Ingen kunde undvika att bryta mot dessa regler. I straffrullor och andra fångförteckningar finns det anteckningar om interna straff som vanligtvis bestod i förvaring i ljus eller mörk cell, minskad kost eller förlust av sängkläder.
Stockholms stads norra kronohäkte, ett häkte för korttidsfångar, förenades med fängelset 1850 och ställdes under samma förvaltning som fängelset i övrigt. I samband med denna utvidgning införlivades med dess område den tomt och de lokaler vid fängelseområdets östra sida som dittills hade disponerats av Smedjegårdshäktet.
Centralfängelset på Norrmalm avvecklades i början på 1890-talet och fr.o.m. januari 1894 fanns inte längre några straffångar kvar i fängelset. Dessa fördes till Stockholms läns- och straffängelse (se arkivförteckning nummer 1697). I november 1896 lades fängelset ned helt i.o.m. att de sista arbetsfångarna överflyttades till Centraifångeiset i Norrköping och langarna i kronohäktet, "kronofångarna", till Stockholms läns- och straffängelse.
Arkivet har överlämnats till Stockholms stadsarkiv i omgångar, accessionsnummer: 28/1935, 38/1939, 32/1943, 33/1943, 56/1945, 33/1946 och 24/1955. Arkivets mest efterfrågade handlingar är fångförteckningarna, stamrullorna (serierna D 2 A-F), 1819-1896, till 1827 avseende spinnhuset på Långholmen, samt registren till dessa 1842-1896 (serie D 3). Register till stamrullor över straffångar saknas fr.o.m. februari 1854, se istället Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (arkivförteckningsnummer 34 B) serie A I a Kyrkböcker för straff och arbetsfångar t.o.m. 1896 och register 1830-1866 (A I b) som kan vara till viss hjälp vid återsökning av fångarna. Även register till stamrullor över kronofångar saknas, se kyrkoarkivet som ovan, serie A II Kyrkböcker över kronofångar 31/12 1850-3/11 1896.
Totalt omfattar arkivet drygt 27 hm, varav 6,5 hm utgörs av remisshandlingar 1827-1896 (serierna E 2 A-C). Utöver ovannämnda undantag förekommer inte handlingar äldre än ca 1845 i det tidsmässigt ojämnt bevarade arkivet. Enligt arkivarie Folke Sleman, som först förtecknade arkivet 1947, splittrades delar av fängelsets arkiv på godtyckliga grunder enligt fångvårdsstyrelsens beslut den 9/11 1896. En del handlingar hamnade hos fångvårdsstyrelsen, en del på olika fångvårdsanstalter. Se Slemans promemoria 25/5 1946, ing. 373/1946, Stadsarkivets ämbetsarkiv, arkivförteckning nummer 2088, inkomna handlingar E 1:46.
Centralfängelset på Norrmalms arkiv har omförtecknats, kompletterats och försetts med tidigare saknade volymsigna samt delvis omordnats under april 2011.
Stockholms stadsarkiv den 26 april 2011
Christina Hellgren
KÄLLOR: Centralfängelset på Norrmalm (se/ssa/0034A).
Inledning till arkivförteckning, upprättad 1947 (D 11:3).
Dahlgren, E. W. (red.): Stockholm 1897, Stockholm 1897.
Lundin, Claes och Strindberg, August: Gamla Stockholm, Stockholm (1882) 1975.
Taussi Sjöberg, Marja: Spinnhusliv: i Den dolda historien - 27 uppsatser om vårt okända förflutna (red: Ambjörnsson, Ronny och Gaunt, David), Stockholm 1984.
Wieselgren, Sigfrid, Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar, Stockholm 1895.
FÄNGELSECHEFER , 1827-1848 var fängelsechefens titel föreståndare och kamrer, därefter direktör. Anders Wallberg , 1827-1851 August Leopold Hård. t.f. , 1840-1843 Carl Ekenstierna, tf. , 1843-1852 Carl Johan Wiberg , 1852-1883 Carl Robert Wiberg , 1883-1896
BOKHÅLLARE, från 1862 kamrerare. Sven Johan Wijkman , 1832-1836 Carl Wilhelm Gestrin , 1836-1852 Eric Wilhelm Westman , 1852-1874 Carl Axel Silfverling , 1874-1892 August Wilhelm Gotthard Sundberg, t.f. , 1892-1895 Gustaf Albin Zettergren, t.f. , 1892-1895
BEVAKNINGSBEFÄLHAVARE Sven August Rundbäck , 1858-1862 Carl Robert Wiberg , 1862-1867 Johan Ossian Carlgren , 1867-1873 Johan August Reinhold Kullgren , 1873-1877 Johan August Jansson , 1877-1885 Oscar Ludvig Wilhelm Fransisco Almen , 1885-1896
ARBETSFÖRESTÅNDARE, från 1862 arbetsbokhållare. Johanna Magdalena Westling, f. Hernod, omgift 1838 Wallberg , 1829-1858 Carl Holmberg , 1858-1871 Thure Valdemar Samuelsson , 1871-1892 Karl Pontus Me16n, t.f. , 1892-1896
ARBETSFÖRESTÅNDERSKOR, före 1862 titel andra arbetsförestånderska. Charlotta Fredrica Chave , 1847-1854 Sofia Ulrika Moberg, 1854-1881 Sofia Odelia Constantia Åberg, 1881-1892
Arkivbildarhistorik
Centralfängelset på Norrmalm. Norrmalmsfängelset Fängelset har haft följande officiella namn: Norra allmänna arbets- och korrektionsinrättningen i Stockholm 1828-1842. Allmänna arbets- och korrektionsinrättningen å Norrmalm 1843-1848. Allmänna straff- och arbetsfängelset för kvinnor 1849-1886. Centralfängelset på Norrmalm 1887-1896.
Fängelset hade plats för 300 kvinnliga fångar som kom från hela landet. De flesta kvinnorna var arbetsfångar dömda till tvångsarbete för lösdriveri och prostitution. Straffångarna var dömda till längre straff än 2 år ofta för upprepade stölder eller barnamord. 1849 skildes kategorin arbetsfångar och straffångar åt. Den första kategorin tillhörde ”tvångsarbetsanstalten” och den andra ”straffängelset” eller ”centralfängelset”
Ordning & struktur
Arkivnr: SSA/11007
Förteckning 34
Förteckning
över
Centralfängelsets å Norrmalms huvudarkiv
OBS! Beträffande offentligheten av här för- tecknade handlingar gäller 1937 års sekre- tesslag, ) 12.
Allmän anmärkning
Norrmalmsfängelset
Tillgänglighet
Sekretess
Nej
Kontroll
Senast ändrad
2021-12-15 10:19:27
CENTRALFÄNGELSET PÅ NORRMALM
INLEDNING
Samtidigt som Kungliga fångvårdsstyrelsen inrättades 1825 beslöts att det gamla fängelset för tiggare och lösdrivare, Rasp- och spinnhuset på Långholmen, skulle läggas ned och ersättas av två s.k. korrektionsinrättningar. Båda öppnades 1827. Natten mellan den 12 och 13 juli 1827 flyttades därför alla kvinnliga fångar från Långholmen till Norra korrektionsinrättningen på Norrmalm. Kvinnorna fraktades på pråmar under överinseende av fångvårdsstyrelsens chef. Det berättas att flytten följdes av många åskådare utmed stränderna trots den sena timmen.
Södra korrektionsinrättningen (f.d. rasphuset) för manliga fångar blev kvar på Långholmen och fick senare namnet Centralfängelset Långholmen (arkivförteckningsnummer 1694). Norra korrektionsinrättningen (f.d. spinnhuset) för kvinnliga fångar förlades till det gamla tukthusets tomt belägen vid norra sidan av nuvarande Norra Bantorget intill Allmänna barnhuset Tomten sträckte sig vid den tiden västerut ända till Barnhusviken. Fängelset, som upphörde 1896, har haft följande officiella namn: Norra allmänna arbets- och korrektionsinrättningen i Stockholm 1828-1842, Allmänna arbets- och korrektionsinrättningen å Norrmalm 1843-1848, Allmänna straff- och arbetsfängelset för kvinnor 1849-1886, Centralfängelset på Norrmalm 1887-1896. (Lista över fängelsechefer m.fl. befattningshavare se inledningens sista sida.)
Fängelset hade plats för ca 300 kvinnliga fångar som kom från hela landet. De flesta av dem var arbetsfångar som saknade anställning och därför ålagts tvångsarbete för lösdriveri, huvudsakligen prostitution. Straffångarna var sådana som dömts till längre straff än två år, oftast för upprepade stölder eller barnamord. År 1849 skildes fångkategorierna arbetsfångar och straffångar åt. Den första kategorin tillhörde "tvångsarbetsanstalten" och den senare "straffängelset eller "centralfängelset".
I Norrmalmsfängelset tillverkades bland annat bomullstyger och yllevaror samt syddes fångkläder och sängkläder till andra svenska fängelser. En del varor framställdes också åt enskilda företag och privata sömmerskor. Stränga regler rådde på kvinnofängelset och brott mot reglerna var vanligare här än på andra fängelser. Till exempel var det förbjudet att ha kontakt med andra fångar med tal, tecken eller brev. Det var också förbjudet att störa stillheten med skratt eller sång. Ingen kunde undvika att bryta mot dessa regler. I straffrullor och andra fångförteckningar finns det anteckningar om interna straff som vanligtvis bestod i förvaring i ljus eller mörk cell, minskad kost eller förlust av sängkläder.
Stockholms stads norra kronohäkte, ett häkte för korttidsfångar, förenades med fängelset 1850 och ställdes under samma förvaltning som fängelset i övrigt. I samband med denna utvidgning införlivades med dess område den tomt och de lokaler vid fängelseområdets östra sida som dittills hade disponerats av Smedjegårdshäktet.
Centralfängelset på Norrmalm avvecklades i början på 1890-talet och fr.o.m. januari 1894 fanns inte längre några straffångar kvar i fängelset. Dessa fördes till Stockholms läns- och straffängelse (se arkivförteckning nummer 1697). I november 1896 lades fängelset ned helt i.o.m. att de sista arbetsfångarna överflyttades till Centraifångeiset i Norrköping och langarna i kronohäktet, "kronofångarna", till Stockholms läns- och straffängelse.
Arkivet har överlämnats till Stockholms stadsarkiv i omgångar, accessionsnummer: 28/1935, 38/1939, 32/1943, 33/1943, 56/1945, 33/1946 och 24/1955. Arkivets mest efterfrågade handlingar är fångförteckningarna, stamrullorna (serierna D 2 A-F), 1819-1896, till 1827 avseende spinnhuset på Långholmen, samt registren till dessa 1842-1896 (serie D 3). Register till stamrullor över straffångar saknas fr.o.m. februari 1854, se istället Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (arkivförteckningsnummer 34 B) serie A I a Kyrkböcker för straff och arbetsfångar t.o.m. 1896 och register 1830-1866 (A I b) som kan vara till viss hjälp vid återsökning av fångarna. Även register till stamrullor över kronofångar saknas, se kyrkoarkivet som ovan, serie A II Kyrkböcker över kronofångar 31/12 1850-3/11 1896.
Totalt omfattar arkivet drygt 27 hm, varav 6,5 hm utgörs av remisshandlingar 1827-1896 (serierna E 2 A-C). Utöver ovannämnda undantag förekommer inte handlingar äldre än ca 1845 i det tidsmässigt ojämnt bevarade arkivet. Enligt arkivarie Folke Sleman, som först förtecknade arkivet 1947, splittrades delar av fängelsets arkiv på godtyckliga grunder enligt fångvårdsstyrelsens beslut den 9/11 1896. En del handlingar hamnade hos fångvårdsstyrelsen, en del på olika fångvårdsanstalter. Se Slemans promemoria 25/5 1946, ing. 373/1946, Stadsarkivets ämbetsarkiv, arkivförteckning nummer 2088, inkomna handlingar E 1:46.
Centralfängelset på Norrmalms arkiv har omförtecknats, kompletterats och försetts med tidigare saknade volymsigna samt delvis omordnats under april 2011.
Stockholms stadsarkiv den 26 april 2011
Christina Hellgren
KÄLLOR: Centralfängelset på Norrmalm (se/ssa/0034A).
Inledning till arkivförteckning, upprättad 1947 (D 11:3).
Dahlgren, E. W. (red.): Stockholm 1897, Stockholm 1897.
Lundin, Claes och Strindberg, August: Gamla Stockholm, Stockholm (1882) 1975.
Taussi Sjöberg, Marja: Spinnhusliv: i Den dolda historien - 27 uppsatser om vårt okända förflutna (red: Ambjörnsson, Ronny och Gaunt, David), Stockholm 1984.
Wieselgren, Sigfrid, Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar, Stockholm 1895.
FÄNGELSECHEFER , 1827-1848 var fängelsechefens titel föreståndare och kamrer, därefter direktör. Anders Wallberg , 1827-1851 August Leopold Hård. t.f. , 1840-1843 Carl Ekenstierna, tf. , 1843-1852 Carl Johan Wiberg , 1852-1883 Carl Robert Wiberg , 1883-1896
BOKHÅLLARE, från 1862 kamrerare. Sven Johan Wijkman , 1832-1836 Carl Wilhelm Gestrin , 1836-1852 Eric Wilhelm Westman , 1852-1874 Carl Axel Silfverling , 1874-1892 August Wilhelm Gotthard Sundberg, t.f. , 1892-1895 Gustaf Albin Zettergren, t.f. , 1892-1895
BEVAKNINGSBEFÄLHAVARE Sven August Rundbäck , 1858-1862 Carl Robert Wiberg , 1862-1867 Johan Ossian Carlgren , 1867-1873 Johan August Reinhold Kullgren , 1873-1877 Johan August Jansson , 1877-1885 Oscar Ludvig Wilhelm Fransisco Almen , 1885-1896
ARBETSFÖRESTÅNDARE, från 1862 arbetsbokhållare. Johanna Magdalena Westling, f. Hernod, omgift 1838 Wallberg , 1829-1858 Carl Holmberg , 1858-1871 Thure Valdemar Samuelsson , 1871-1892 Karl Pontus Me16n, t.f. , 1892-1896
ARBETSFÖRESTÅNDERSKOR, före 1862 titel andra arbetsförestånderska. Charlotta Fredrica Chave , 1847-1854 Sofia Ulrika Moberg, 1854-1881 Sofia Odelia Constantia Åberg, 1881-1892
Serien i buntar. Avskrifter insända månadsvis till fångvårdsstyrelsen. Vanligen endast straff- och arbetsfängelset. Jämför även B 1:11, serierna D 7 och F 1.
Serien i kart. Jämför B 1:11, serierna D 7 och F 1. Innehåller statistiska uppgifter om antal fångar, dessas fördelning med avseende på brott, yrkesgrupper, födelseorter m.m.
Serien inb. om ej annat anges (storfolio). Fångarna upptas i stamrullorna efter inkomstdatum. Register se D 3:1 samt Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv, förteckningsnummer se/ssa/0034B, serierna A I a-A I b.
Serien inb. om ej annat anges (storfolio). Fångarna upptas i stamrullorna efter inkomstdatum. Register över kronofångar saknas,se register i Centralfängelsets på Norrmalm kyrkoarkiv (se/ssa/0034B), serie A II.
Serien i buntar. Straff- och arbetsfångar. Serien gallrad med undantag av nedanstående typexemplar enligt Stadsarkivariens beslut 4/9 1946 (ing. 578/1946).
Serien i buntar. Innehåller dagliga morgon- och aftonrapporter över närvarande, sjuka, i cell förvarade, tillkomna och avgångna fångar, undertecknade av bevakningsbefälhavaren. Fr.o.m. 9/8 1883 upptas även tjänstgörande bevakningspersonal (jämför D 1:1).
Serien i buntar. Innehåller rapportjournaler över tillkomna och avgångna fångar samt antal kvarvarande. För kronohäktet i regel endast summariska uppgifter.
Serien i buntar. Innehåller dagliga rapporter över antalet i cell förvarade fångar, över tillkomst och avgång samt sysselsättning och utspisning. Straff- och arbetsfängelset samt kronohäktet.
Serien i buntar. Skrivelser från övriga myndigheter se även serie E 3. Serien innehåller även ett mindre antal skrivelser från andra myndigheter. Med register årsvis i banden. Jämför D 11:3 (1.-2.).
Serien i buntar. Innehåller utslag m.fl. av fångens åtföljande handlingar vid intagningen. Hit har även lagts senare inkomna handlingar rörande vederbörande fånge, utslag på nådeansökningar o.dyl. Handlingarna är lagda i nummerordning. Remissnumren återfinns i stamrullorna.
Enligt Riksarkivets gallringsbeslut 5/10 1946 (ing. 675/1946) och Kungl. maj:t 25/10 1946 (ing. 765/1946) har utslag utgallrats härrörande från Stockholms rådhusrätt fr. o. m. 1850 och från Överståthållarämbetet för polisärenden fr. o. m. 1859, samt tillhörande fångsedlar i den mån dessa ej varit hophäftade med icke gallringsbara handlingar eller på dem gjorts särskilda anteckningar.
Serien i buntar. Innehåller utslag m. fl. handlingar åtföljande fången vid intagningen. Hit har även lagts senare inkomna handlingar rörande vederbörande fånge, utslag på nådeansökningar o. dyl. Handlingarna är lagda i nummerordning. Remissnumren återfinnas i stamrullorna.
Enligt Riksarkivets gallringsbeslut 5/10 1946 (ing. 675/1946) och Kungl. maj:t 25/10 1946 (ing. 765/1946) har utslag utgallrats härrörande från Stockholms rådhusrätt fr. o. m. 1850 och från Överståthållarämbetet för polisärenden fr. o. m. 1859, jämte tillhörande fångsedlar i den mån dessa handlingar ej varit hophäftade med icke gallringsbara handlingar eller på dem gjorts särskilda anteckningar.
Serien i kart. Innehåller utslag m. fl. åtföljande handlingar vid fångens intagning. Hit har även lagts senare inkomna handlingar rörande vederbörande fånge, utslag på nådeansökningar o. dyl. Handlingarna är lagda i nummerordning. Remissnumren återfinnas i stamrullorna. (Se Serie???)
Enligt Riksarkivets gallringsbeslut 5/10 1946 (ing. 675/1946) och Kungl. maj:t 25/10 1946 (ing. 765/1946) har utslag utgallrats härrörande från Stockholms rådhusrätt fr. o. m. 1850 och Överståthållarämbetet för polisärenden fr. o. m. 1859, jämte tillhörande fångsedlar i den mån dessa handlingar ej varit hophäftade med icke gallringsbara handlingar eller på dem gjorts särskilda anteckningar.
Redovisade av fängelsedirektören, se Kungl. Maj:ts instruktion för ämbets- och tjänstemän vid rikets straff- och arbetsfängelser 11/12 1860, 2:5. (SFS 1860: 68).
Serien inb. Serien utgörs t. o. m. 1875 av reviderade originalhuvudböcker, fr. o. m. 1876, då en omläggning av redovisningssystemet genomfördes (jfr fångvårdsstyrelsens cirkulär 28 september 1880), av koncepthuvudböcker.- 1846 - 1875 är beteckningen i pärmtiteln huvudböcker "litt. A." (jämför serie G 1 C).
Huvudböcker 1844-1845 och 1847-1856 hos Riksarkivet i Styrelsens över fängelser och arbetsinrättningar i riket arkiv, serie G I b Räkenskaper till styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar (SSA dnr 600-337/75).
Serien inb. Betecknas i pärmtiteln 1858- 874 såsom huvudböcker "litt. B" (jämför G 1 A) 1876 - 1896 vanligen såsom "Afräkningar med diverse arbetsgifvare". Innehåller förutom konto för beställarna, numrerade enligt beställningsliggarna (G 5), även avräkningar med tjänstemän m. fl. för arbeten som åt dessa verkställts av fångarna. "Sömnadsarbeten åt fångars konto" och "Förfärdigade kronopersedlars konto".
Serien i buntar. Dagliga redovisningar över "hindrade" och utförda dagsverken, summerade månadsvis och specificerade för olika arbetsuppgifter m.m. Dagsverksliggare för centralfängelset om ej annat anges.
Serien inb. om ej annat anges. Innehåller beställningsliggare över arbeten för enskildas räkning. Jämför G 6 A. I regel benämnda "Magasinjournal för concurrenter". Beställningarna är numrerade årsvis, kronologiskt efter inkomstdatum. Därefter har antecknats, när de utlämnats till arbete inom anstalten, och när det färdiga arbetet avlämnats till redogöraren (kamreraren). Registrerade på beställarens namn.
Serien i buntar. Liggare för veckorapporter över utförda arbeten i sömnadsverkstäderna och "diverseverkstaden" samt över handräckningsarbeten till tjänstemän m. m., undertecknade av arbetsförestånderskan och vanligen attesterade av arbetsbokhållaren. Beträffande arbetena i verkstäderna göres hänvisning till numren i beställningsliggaren (G 5). Pärmtitel i regel Verkstadsjournal, litt. A (för den sista volymen dock: "Arbets-Journal för Diverse Arbetsgifvare").
Serien i buntar. Liggare för veckorapporter över utförda arbeten i linförädlings-, buldans-, ullförädlings- och skomakarverkstäderna, undertecknade av arbetsförestånderskan och vanligen attesterade av arbetsbokhållaren. Jämför G 7. Pärmtitel i regel Verkstadjournal litt. B. Den sista volymen har pärmtitel: "Tillverkning af Kronopersedlar vid Centralfängelset å Norrmalm".
Volym 1-2 innehåller tillverkningsjournaler och sammandrag månadsvis över bakat och levererat bröd liksom över åtgång och behållning av råvaror. 1859 -1868 upptages dessutom dagligen från bageriet utlämnade brödkvantiteter.
Volym 3-4 innehåller leveransjournaler för bröd, uppdelat på avnämare: Stockholms läns- och straffängelse, Norrmalmsfängelset, avlöningsbröd, premiebröd. Dessutom upptas mjöl och salt till bageriet. Summerade månadsvis.
Serien i buntar. Upplagda med ett konto för var fånge i nummerordning. Varje volym omfattar i regel 100 nummer, kallas därför "hundraböcker". Volymerna är numrerade årsvis. Serien är med undantag av nedan upptagna årgångar utgallrad enligt stadsarkivariens beslut 4/9 1946 (ing. 578/1946).