Kungl. Maj:t beviljade 1779 7/7 ett återupplivande av Åtvidabergs bergslag. I denna skulle ingå de socknar, som enligt erhållna privilegier blivit Åtvidabergs kopparverk anslagna till ved och kol; Åtvid, Vårdnäs, Tjärstad, Kättilstad, Oppeby, Grebo, Värna och Björsäter i Östergötlands län samt Gärdserum, Kalmar län. I sistnämnda socken ägde bolagets intressenter nu Forsseströms bruk, som sedan 1725 21/10 hade privilegium på kolbetjäningen i socknen. Kungl. Maj:t beviljade 1780 14/6, att särskilt bergsting fick hållas med Åtvidabergs bergslag. Forsseströms bruk i Gärdserum deltog även i fortsättningen i bergstingen i Kalmar län.
Tingsplats för såväl ordinarie som urtima bergsting var Åtvidabergs kopparverk.
I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting med till dessa hörande handlingar med undantag av Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser. Urtima tingsprotokoll har särskilt redovisats.
Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollen placerats här, om de ej uppenbarligen tillhöra akt eller syneprotokoll.
De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare har förts till serien F II b.
Innehållsförteckning i respektive volym.
Serien i kartonger.
Kontroll
Senast ändrad
2023-03-06 14:46:34
Kungl. Maj:t beviljade 1779 7/7 ett återupplivande av Åtvidabergs bergslag. I denna skulle ingå de socknar, som enligt erhållna privilegier blivit Åtvidabergs kopparverk anslagna till ved och kol; Åtvid, Vårdnäs, Tjärstad, Kättilstad, Oppeby, Grebo, Värna och Björsäter i Östergötlands län samt Gärdserum, Kalmar län. I sistnämnda socken ägde bolagets intressenter nu Forsseströms bruk, som sedan 1725 21/10 hade privilegium på kolbetjäningen i socknen. Kungl. Maj:t beviljade 1780 14/6, att särskilt bergsting fick hållas med Åtvidabergs bergslag. Forsseströms bruk i Gärdserum deltog även i fortsättningen i bergstingen i Kalmar län.
Tingsplats för såväl ordinarie som urtima bergsting var Åtvidabergs kopparverk.
I serien ingår protokoll vid ordinarie och urtima bergsting med till dessa hörande handlingar med undantag av Kungl. Maj:ts och bergskollegii skrivelser. Urtima tingsprotokoll har särskilt redovisats.
Saknas protokoll har påträffade protokollsutdrag och handlingar till protokollen placerats här, om de ej uppenbarligen tillhöra akt eller syneprotokoll.
De till ordinarie bergstingen ingivna förteckningarna över för kommande bruksår anställda arbetare har förts till serien F II b.
Även urtima bergsting 1818 14-15/10 i mål mot bergsfogden L Blomberg vid Bersbo koppargruva för otrohet och 1819 27-28/7 vid rannsakning med smeden J Åberg för stöld.
Även urtima bergsting 1827 31/7-2/8 i mål mot rusthållaren Knut Håkansson, Unnerstad, för skada genom skogseld vid Bersbo gruva samt 1830 22-23/9 i mål mot drängar som stulit koppar under transport och för häleri.
Även urtima bergsting 1846 18/9 vid rannsakning med två arbetare för stöld och häleri samt med rättaren G Lindberg vid Edshyttan för bedräglig dagsverksjournal.
Bergstingen upphörde med år 1851 i enlighet med kungl. förordningen 1850 5/6 (SFS 28/1850) angående upphörandet av bergsdomstolarnas domsrätt.
Vissa ekonomi- och ordningsmål vid bruken handlades i fortsättningen vid sammanträden med bruks- och bergverksägarna, se serien A V bb.